Glada möten under solig himmel

 

Alfarådets nordiska konferens i Helsingfors blev en solig samling för branschfolk från hela Norden. Många var överens om att världen förändras och grundläggande litteracitet har aldrig varit mer aktuell än nu.

 
Forskaren Nina Begovic Jönsson från Sverige och läraren Sofie Granlund från Finland fick snabbt kontakt med varandra under en kaffepaus på Hanaholmen. Foto: Camilla Lindberg

– Hit kan man åka ensam. Det är ingen fara för man hittar alltid en gemenskap, säger doktoranden Nina Begovic Jönsson från Uppsala universitet och Högskolan i Gävle.

Hon var en av ungefär 130 deltagare på den nordiska konferensen om alfabetisering och grundläggande litteracitet. 

Stark gemenskap

Solen skiner och havet ligger blått. Det råder en uppsluppen stämning då deltagarna söker sig utomhus för att avnjuta sitt kaffe efter en intensiv eftermiddag med späckat program.

Nina Begovic Jönsson och Sofie Granlund har nyligen träffats för första gången, men samtalar redan livligt med varandra.

– Jag vill lära mig allt. Den här konferensen är viktig för oss finlandssvenskar, eftersom invandrarundervisning är relativt nytt för oss, men även för mig personligen, säger Sofie Granlund.

Hon är lärare vid Evangeliska folkhögskolan i Vasa, som det här läsåret startat upp en helt ny linje för invandrare. 

Nina Begovic Jönsson som forskar i skrivande inom grundläggande litteracitet deltar för tredje gången.

– Tidigare var jag lärare. Nu är jag forskare och anlägger ett helt annat perspektiv på den här konferensen än tidigare.

Finland i fokus

Årets konferens som hölls den 3-5 april några kilometer utanför Helsingfors på Hanaholmens natursköna kulturcentrum var den fjortonde i ordningen. Konferensen ordnades i samarbete med Nordiska Alfarådet, NVL och Utbildningsstyrelsen i Finland. 

Det var första gången som Finland stod värd för konferensen, men för övrigt är landet ingen nybörjare inom området.

– Finlands historia är en berättelse om ett läsande folk, sa undervisningsrådet Leena Nissilä på den första konferensdagen,

Ny isländsk metod

En av föredragshållarna var projektledaren Guðlaug Stella Brynjólfsdóttir från Islands universitet. Hon talade utifrån rubriken ”Language learning in the Wild - a guided participation in real-life interactions”. På Island leder hon bland andra språkprojekten ”The Icelandic Village” och ”The Rally Course”. 

I samarbete med Mimir, ett center för livslångt lärande, utformar och utvecklar hon också olika program och kurser för invandrare där vardagsliv, arbetsliv, affärsliv och omgivning integreras utifrån en systematisk stegvis pedagogisk metod. Undervisningen kan förverkligas på en mängd olika platser i samarbete med många olika aktörer.

Alfarådet-2019_(4of-4).jpg  
Projektledaren Guðlaug Stella Brynjólfsdóttir presenterade övertygande isländska metoder för språkinlärning. Foto: Camilla Lindberg

Ett av de nyaste initiativen som ligger henne varmt om hjärtat, är ett projekt som erbjuder coaching och kunskap till kvinnor som har olika ursprung och som arbetar på daghem.

– Resultaten är häpnadsväckande. Det visar verkligen hur viktigt det är att nyttja omgivningen, medarbetare och chefer när det gäller studerandes inlärning, säger hon.

Inte särskilt svårt

När Guðlaug Stella Brynjólfsdóttir i tiderna började undervisa isländska som andra språk, överraskades hon av hur bristfälligt hennes studerande talade språket efter en 12-veckor lång kurs. Det ledde till vidare efterforskningar för att hitta alternativa metoder.

Varför är språkundervisningen ”i det vilda” så viktig?

– Världen genomgår snabba teknologiska, sociopolitiska och miljömässiga förändringar som vår undervisning måste kunna bemöta. Det är mer viktigt än någonsin att uppmuntra studerande till att använda sitt vardagsliv, sina intressen och sina erfarenheter vid språkinlärningen.

Var det svårt att övertyga företag och institutioner?

– När vi inledde 2012 trodde vi att det skulle vara det. Till vår stora förvåning så var det inte alls svårt att förhandla med dem. Våra samarbetspartners är tvärtom mycket samarbetsvilliga och intresserade.

Hur har era studerande reagerat?

– Vi utvärderar alla våra kurser. Kort kan man säga att deltagarna är mycket lyckliga över att få lära sig språk på ett nytt sätt. Men de upplever ändå det som extremt svårt att tala språket utanför klassrummet. Därför är det viktigt att kunna erbjuda en plats som ”The Icelandic Village” med pedagogiska strukturer, specifika uppdrag och riktlinjer som stöder studenternas språkinlärning.        

Länder satsar olika

Under konferensen gavs alla nordiska länder en möjlighet att presentera de utmaningar och möjligheter man ser inom alfabetiseringsundervisningen inom respektive land. Trots ovannämnda isländska projekt, kunde man från isländskt håll ändå ana en lätt pessimistisk syn. Det officiella stödet man fått har hittills varit litet.

Alfarådet-2019_(1of-4).jpg  
Deltagarna på Alfarådets konferens i Helsingfors fick ta del av ett späckat program men nya infallsvinklar på alfabetisering. Foto: Camilla Lindberg

I Danmark och Norge har man kommit flera steg längre, och seniorrådgivaren Beate Linnerud från Norge, presenterade en satsning man gjort för att hjälpa kommuner att komma igång.

– Vi har tagit fram ett program med vissa standardelement som kommunerna kan använda. Där ingår till exempel arbets- och språkpraktik, digitala kunskaper, men även livskunskap, berättade Beate Linnerud.

Läs mera om det isländska projektet her.