Grundutbildning räcker inte

 

 

Under rubriken ”Education – a possibility for all?” samlades över 100 personer från Finland, Norge, Danmark och Sverige (en deltagare kom från Island och en från Australien)till en fyradagarskonferens i september i Tavastehus i Finland. Deltagarna var alla involverade i undervisning i fängelser och i konferensen ingick även studiebesök till olika typer av fängelser i Tavastehus med omnejd. Konferensen tog speciellt upp invandrarnas och kvinnornas situation i fängelserna och många av framställningarna under de fyra dagarna pekade på samma sak, nämligen att dessa grupper fortsättningsvis är de mest eftersatta när det gäller utbildning i fängelset. Det gemensamma budskapet hos samtliga talare var också att det råder ett starkt samband mellan social ojämlikhet och brott. Brottsstatistiken och antalet interner i Norden visar de absolut lägsta siffrorna i Västvärlden.

Esa Westerbacka, generaldirektör för Brottspåföljdsmyndigheten RISE i Finland, konstaterade i sitt öppningstal att antalet fångar med utländsk bakgrund har ökat i alla fängelser i Norden och undervisningen är ett problem bland annat för att anställda och interner sällan har ett gemensamt språk. Han välkomnade det aktiva nordiska samarbetet, som ger ökade möjligheter för dem som jobbar med fängelseundervisning att ta del av varandras praktiska idéer och utbyta erfarenheter.

Grundutbildning ingen garanti

Forskare Mikko Aaltonen från Rättspolitiska forskningsinstitutet i Finland konstaterade allmänt att det finns en hög korrelation mellan brottsbenägenhet, låg utbildning, låga inkomster och hög arbetslöshet men kopplingen till arbetslöshet är lite mera komplicerad. Till exempel är ungdomsarbetslösheten lägre i Danmark och Norge än i Sverige och Finland, men brottsstatistiken ser inte bättre ut för det. Aaltonen poängterade att grundutbildning inte längre är någon garanti för att få ett jobb utan det är minst andra stadiets utbildning som krävs för att öka chanserna till exempel i ett land som Finland, där 83 proc. av männen och 90 proc. av kvinnorna i hela landet har högre utbildning än grundskola. Han påminde också om att de flesta som har låg utbildning eller är långtidsarbetslösa inte begår brott och han påpekade att det i förebyggande syfte är oerhört viktigt att förhindra avbrutna studier på andra stadiet (vidaregående skola). På kommande är en nordisk jämförelse av sambandet mellan fängelsestraff och sysselsättning.

Only for men

De stora utmaningarna för undervisningen i fängelser i Finland är säkerhetsfrågor, svårigheten att kombinera två olika arbetskulturer (lärare och fängelsepersonal), brist på resurser och brist på tillräckligt effektiv och produktiv undervisning.
Det var några av de slutsatser som man kunde dra av den översikt över fängelseutbildningen i Finland som Yrkesinstitutet Luovi koordinerat. Anja Kallio-Koski, som leder vuxenutbildningen vid Luovi, berättade om enkäten, där både undervisningsanordnare, interner och fängelselärare kunde uttrycka sina åsikter om utbildningen.
Enligt fängelselärarna riktas undervisningen mest till män, medan kvinnor, immigranter, och svenskspråkiga är förfördelade.
I Finland spelar de personliga studieplanerna en viktig roll, men i fängelserna är de svåra att genomföra eftersom internerna ofta saknar dokument över vad de studerat och arbetat med och dessutom ofta har orealistiska uppfattningar om sina kunskaper och om vad studier innebär. Också längden på straffen påverkar i synnerhet yrkesutbildningen, som riskerar att avbrytas i och med utskrivningen.
Översikten visade också att lärarna anser att goda studiehandledare och lärare med livserfarenhet är avgörande.
Kallio-Koski förundrade sig över att utbildningen i fängelserna verkar ha stått på stället, medan det ute i samhället hänt så mycket t.ex. i fråga om samarbete mellan ministerier och via olika EU-program.
De flesta av de tillfrågade internerna angav som motivation för sina studier att de vill göra något meningsfullt i fängelset, att de vill lära sig något nytt och att de vill lära sig kontrollera livet bättre efter att de frigivits. På önskelistan fanns ämnen som IT, vardagslivsfärdigheter, språk, grundstudier och högskolestudier. Yrkesutbildning ville många ha, mest i byggbranschen, inom maskin och metall och fastighetsförmedling.
I enkäten deltog inte fångar med utländsk bakgrund och avsaknaden av information om dem har hittills varit en stor brist i alla nordiska länder. Därför var det en mycket stolt Gøril Nøkleby, ordförande för NVL:s fängelseundervisningsnätverk, som kunde presentera den pinfärska rapport om invandrare i fängelser som nätverket står bakom. Rapporten är så färsk att den slutliga analysen ännu inte är gjord, men den färdiga versionen kommer ut i december i år (se skild artikel).

www.fengselundervisning.net
www.optula.om.fi
mikko.e.aaltonen(ät)om.fi