Gymnasiestudier prioriteras på Sveriges fängelser

 

Trots att det generellt är svårt för dömda brottslingar att komma in i ett vanligt liv efter avtjänat straff, ger Lena Broo, chef för sektionen för vuxenutbildning på Kriminalvården, en försiktigt positiv bild av utbildningsvärlden: Den allmänna förståelsen för diagnoser och studiesvårigheter ökar och det är inte alla arbetsgivare som automatiskt avvisar brottsdömda.

 
Kriminalvården Lena Broo

Lena Broo är med i NVL:s nätverk för fängelsestudier. Hon har länge efterfrågat en skräddarsydd lärarutbildning som inriktar sig på specialpedagogik för vuxna. Nu har Sektionen för vuxenutbildningen i Kriminalvården i Sverige påbörjat en dialog med Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM, för att få stöd och vägledning. Ungefär 50 procent av de intagna i Sveriges fängelser har grundskola eller lägre som högsta fullföljda utbildning. 10 procent av dessa har ingen fullföljd utbildning alls.

– De som har svårt med koncentrationen kan ha erfarenheter av att uppfattas som bråkstakar. Det kunde förstås skapa ett stigma; ”jag duger inte till”. Det blir en del att nå igenom när man som lärare möter dessa vuxna. Många av dem som inte vill studera har negativa erfarenheter i bagaget, säger Lena Broo.

Vuxenundervisningen i Sveriges fängelser är ingen traditionell klassrumsundervisning där alla lär sig samma sak samtidigt. Alla får individuella scheman men sitter tillsammans på fängelsets lärcentra. Det finns lärare på plats och behöver man andra ämnen får man det från lärare som håller kontakt på distans från andra fängelser.

– Några av våra lärare har börjat läsa specialpedagogik och svenska för invandrare eftersom det finns stora behov av dessa kompetenser. Det är roligt att det finns ett sådant engagemang, säger Lena Broo.

Inget studielån

Nyligen rapporterades att massmördaren Anders Behring Breivik i Norge har antagits till statsvetarprogrammet vid Oslo universitet. Den främsta kritiken som riktas mot att intagna får studera handlar ofta om varför kriminella ska få förkovra sig utan att ta lån.

– Vi brukar få frågan om de får studielån. Svaret är nej. Studielån är till för att täcka kostnader för boende och mat och det har de redan i sin inlåsning. Det är reglerat i CSN:s regelverk att den som är i fängelse inte har rätt till studielån. De som är kritiska skulle nog inte vilja byta situation med dessa människor, att vara inlåst och avskärmad från omvärlden. Vi inom Kriminalvården betalar heller inte böcker eller material till högskolestudier, säger Lena Broo.

Högskolestudier är resurskrävande, eftersom varje uppkoppling till högskolan kräver att det finns personal som bevakar datorskärmen. Intagna har av säkerhetsskäl inte tillgång till öppet internet. Dessa resurser ska inte tas från studierna på gymnasienivå och grundläggande nivå, vilket har stramat åt möjligheterna för interner att läsa på högskolenivå. När det finns fler sökande än det finns platser måste ett urval göras. De som inte har gymnasieutbildning prioriteras.

– Det är flera tusen som läser på grundläggande nivå eller gymnasienivå medan det på senare år har varit runt 35 personer som studerat på högskolenivå, berättar Lena Broo.

Firade examensbevis

Dagen före vårt samtal har Lena varit och firat en intern som har fått examensbevis för en färdig gymnasieutbildning och en yrkesutbildning. Nu hoppas alla att han ska få jobb när han avtjänat sitt straff. En del arbetsgivare kräver att få se utdrag ur brottsregistret och är misstänksamma till att anställa någon som har suttit i fängelse.

– Det kan vara oerhört komplicerat och jag önskar att det gick att ändra den inställningen. Arbetsgivarna måste komma ihåg att dessa personer har sonat sitt brott när de kommer ut, säger Lena Broo.

Kriminalvårdens studievägledare har varit i kontakt med arbetsgivare inom flera olika yrkesområden för att fråga om deras inställning till anställda som har suttit i fängelse.

– Arbetsgivarnas svar är vanligtvis att det måste avgöras från fall till fall. Men de var i alla fall inte snabba att säga att det inte går, säger Lena Broo.