Högskolor och företag behöver varandra

 

 

Bland annat detta konstaterades vid det internationella seminarium kring validering som ordnades i Åbo i Finland i slutet av maj av projektet AHOT korkeakouluissa (evaluering och validering av tidigare inhämtad kunskap vid högskolor).
– I Finland befinner sig valideringen i ett kvalitetsfängelse, det är fortsättningsvis känsligt att tala om validering i samband med kvalitetssäkring, sade Anni Karttunen i sitt inledningsanförande under rubriken ”Quality in validation of prior learning”.
Anni Karttunen är finländsk medlem i NVL:s valideringsnätverk, sakkunnig inom europeisk utbildningspolitik och knuten till Savon ammatti- ja aikuisopisto (Savo Consortium for Education).

Individen i centrum

I motsats till de övriga nordiska länderna har Finland ingen specifik sakkunnigorganisation som kunde utveckla och utföra validering i alla utbildningsstadier. Längst har man kommit inom yrkesutbildningen, men till exempel inom högre utbildningen utvecklas valideringen tillsvidare enbart inom olika projekt, av vilket AHOT-projektet ”Validering vid högskolorna” vid Åbo universitet är ett.
Enligt Karttunen bör individen alltid vara i centrum vid validering oberoende vilket utbildningsstadium det är frågan om.
– En vd:s och en mekanikers realkompetens kan inte mätas på samma sätt, men det viktigaste är att individen får visa sin kompetens. Ofta glömmer man bort att placera individen i centrum. Själva proceduren måste vara rättvis och genomskinlig och kunna upprepas, sade Karttunen.
Viktigt är också att samtliga involverade tror på validering, menade Karttunen, och tog som exempel ett samarbete med S:t Petersburg kring validering, där man började det treåriga projektet med att träffa beslutsfattare för att skapa förtroende.
Att arbetsgivarna involveras i valideringsprocessen är enligt Karttunen ytterst viktigt och det var just samarbetet mellan högre utbildning och företagen som var ämnet för majseminariet i Åbo.

Ingenjörer möter människor

Deltagarna fick ta del av erfarenheter både från Finland, Skottland och Irland.
Professor Jouni Isoaho, som utbildar IT-ingenjörer vid Åbo universitet, berättade om hur man på ett år har ändrat på hela undervisningen under devisen ”an engineer meets a human”. Att man på så kort tid helt lyckats vända på steken beror enligt Isoaho på att IT-institutionen vid Åbo universitet är så liten. Den samarbetar bl.a. med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Fudan University i Shanghai.
– Vi är inte längre enbart intresserade av studerande som är bra på matematik utan nu utgår vi ifrån kommunikativa färdigheter. Utmaningarna är inte så mycket tekniska som multidisciplinära och multikulturella och det är helt klart att personer med erfarenhet från arbetslivet är bättre på interaktion än de som kommer direkt från skolbänken, sade Jouni Isoaho.
Det är viktigt att studenterna får lära sig hur människor, även personer med neurologiska avvikelser som ADHD och Asperger, tänker och beter sig.
– IT handlar också mycket om säkerhet och då är det viktigt att våra studenter förstår hur människor fungerar till exempel i sociala medier och hur tonåringarnas värld ser ut. En utmaning är också äldre och hur vi kan göra det möjligt för dem att finnas i IT-världen så länge som möjligt, sade Isoaho.


Från inlärning till realkompetens - Validering vid högskolorna

ESF-projektet Validering vid högskolorna pågick 1.3.2009-31.12.2011. Ett centralt mål för projektet är att förbättra universitetens och högskolornas förutsättningar att samverka med arbetslivet. Åbo universitets utbildnings- och utvecklingscenter koordinerar projektet och Yrkeshögskolan Haaga-Helia förverkligar vissa delar.

www.ahot.utu.fi

Publicerad 14.6.2012