Hon ger folkhögskolorna skarpare konturer

 

 


Artikkeli suomeksi: HTML

Forskningsledare Renata Svedlin är 54 år och pedagogie doktor. Att jobba med bildningsfrågor beskriver hon som en oavslutad resa.
”Jag har arbetat på Utbildningsstyrelsen i två repriser, först som överinspektör och efter några år som bildningschef i Karis stad, som direktör för Utbildningsstyrelsens svenska verksamhetsenhet.
Direktörsuppdraget var tidsbestämt och när det tog slut år 2009 tyckte jag att det var dags att pröva på en helt annan roll: jag började jobba som universitetslärare vid Åbo Akademi. Sedan 2011 är jag även forskningsledare för tillämpad pedagogik vid samma universitet.
Efter min magisterexamen gick jag vidare med mina studier vid sidan av yrkesliv och familjebildning för att småningom doktorera kring utvärdering i skolan. Redan innan hade jag flera forskningsinriktade utvärderingsuppdrag på Utbildningsstyrelsen, där jag bland annat utvärderade specialundervisningen i grundläggande utbildning, de svenska folkhögskolorna, studiehandledning, nordiska utbytesprogram samt förmiddags- och eftermiddagsverksamhet.
Under hela mitt yrkesliv har jag hållit kvar en fot i den akademiska världen eftersom jag anser att det är viktigt att anlägga flera perspektiv på utbildningsfrågor. Om man inte ser ett större mönster finns det en risk att de blir alltför politiskt och trendmässigt färgade.

Ledarskap i ett större perspektiv

Inom Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi ingår jag i en forskargrupp om ledarskap och skolutveckling som leds av professor Michael Uljens. I gruppen ingår femton forskare och en forskarskola med doktorander. För tillfället fungerar jag också som koordinator för forskarnätverket Educational Leadership inom den nordiska föreningen för pedagogisk forskning NFPF/NERA. Föreningen ordnar sin fyrtionde årliga kongress i Köpenhamn i mars med temat Everyday Life, Education & Transformations.
För närvarande forskar jag om folkhögskolorna och ledarskap. Jag jämför också och kontrasterar detta mot forskning om rektorer inom grundläggande utbildning.
Folkhögskolorna har man inte tidigare sett på ur ett ledarskapsperspektiv även om också det handlar om att leda utbildning. I den bemärkelsen står grundläggande utbildning och folkhögskolan på samma startlinje. För utomstående kan folkhögskolans verksamhet vara svårare att greppa eftersom den inte i samma mått styrs av angivna ramar. Uppfattningen om vad folkhögskolan är präglas av synen på den grundläggande utbildningen, men min förhoppning är att man via forskningen kan stärka och förtydliga bilden av vad folkhögskolan tillför vårt utbildningssystem och ge en klarare bild av vilken rikedom denna form av utbildning innebär. Hittills har forskningen ofta följt skolstadieuppdelningar och det är därför intressant att överskrida gränser och analysera större helheter och inte enbart enskilda sektorer.

Dags för fokus på den enskilda människan

Folkhögskolorna är endast sparsamt föremål för pedagogisk forskning, samtidigt som de står för en alternativ pedagogik och alternativa verksamhetsformer, vilket gör dem intressanta i ett jämförande forskningsperspektiv. Det pågående forskningsprojektet är givande både med avseende på ledarskapsfrågan inom den grundläggande utbildningen och med tanke på utvecklingen inom folkhögskolorna. Det leder också in på centrala frågor om bildning och skolans roll.
Tidigare har forskningen mycket fokuserat på den fria bildningens historia och traditioner, ofta genom att beskriva enskilda verksamhetsformer som till exempel studiecirklar, medborgar- och arbetarinstitut samt folkhögskolor. Det som saknas är forskning om vad möjligheten till fri bildning innebär för den enskilda människan. Det finns generellt hållna enkätbaserade undersökningar kring detta, men inte forskning som följer denna fråga över tid, för att beskriva vad det innebär i form av livshållning och attityder. Också frågan om växlingar mellan formell, informell och nonformell inlärning skulle vara ett intressant forskningsområde.”

Länkar:

www.abo.fi/tillampadpedagogik
http://nera2012.au.dk/
http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/kas/kasva/vk/svedlin/


Forskning om fri bildning i Finland

I går: Forskningen handlade om den fria bildningens historia och traditioner
I dag: Forskningen handlar om självförståelse och identitet, speciellt gällande den fria bildningens institutioner. Forskning bedrivs inom projekt och nätverk, som kan vara internationella. Ett exempel är det europeiska BeLL-projektet.
I morgon: Forskarnätverken förstärks. Ett exempel på detta är projektet SVV (Freedom and Responsibility in Non-formal Education) som koordineras av Samverkande bildningsorganisationerna (SBO). Ansvariga för forskningen inom området är Östra Finlands universitet, Tammerfors universitet och Åbo Akademi.

Forskningsorganisationer

Aikuiskasvatuksen Tutkimusseura
Samverkande bildningsorganisationerna (VSY/SBO)
Universitet: universiteten i Östra Finland, Åbo, Tammerfors, Helsingfors och Jyväskylä samt Åbo Akademi

Publicerad 28.2.2012