Hur flexibelt är vuxnas lärande?

 

 
Gunnar Grepperud

Hur flexibelt är vuxnas lärande?

Flexibel utbildning är ett utbildningserbjudande för målgrupper som av olika anledningar inte kan följa ordinarie heltidsutbildningsutbud vid institutionerna. Erbjudandet riktar sig primärt till vuxna. Speciellt när det gäller studieorganisering (tid och plats) men också vad gäller innehåll, arbets- och lärandeformer samt IKT, läggs det vikt på att möta studenternas livssituation, förmåga, anlag och intresse.

Ja, så föreslår professor Gunnar Grepperud vid universitetet i Tromsö, att man ska definiera och precisera begreppet flexibel utbildning. Därmed tar han ett bestämt kliv iväg från det tidigare lite besvärande likhetstecknet mellan distansutbildning och flexibel dito. Han gör det i den doktorsavhandling som han lade fram i april och som presenteras närmare på http://meeting.no/gg.

Avhandlingen har titeln ”Fleksibel utdanning på universitets- og høgskolenivå; forventninger, praksis og utfordringer”. Just genom att avhandlingen och disputationen läggs på nätet ”walks Gunnar Grepperud his talks” genom att i det egna sättet att arbeta visa på hur man kan närma lärosätet till studenterna med hjälp av god teknik. Det är också en riktig genväg för den som vill ta del av avhandlingen eftersom den består av tre tjocka böcker på totalt nästan 1000 sidor. Webbsändningen är omfattande och bjuder på flera genomgångar bl a av opponenten Gunilla Roos.
Avhandlingen kan läsas på flera sätt och är för den stora publiken antagligen främst intressant som en historisk genomgång.


Nästan tusen sidor avhandling

De olika delarna är behandlar olika tematiska fält. Alla tre är lättlästa och är försedda med rikliga referenser.
• Rapport, nr 1: Bakgrund, begrepp och utvecklingsdrag. National nivå, politisk nivå inklusive historisk tillbakablick på de olika aktiviteter universiteten har haft genom åren
• Rapport, nr 2: Flexibel utbildning som praxis. Regional nivå, flexibla former som praktik, erfarenhet av regionala satsningar.
• Rapport, nr 3: Flexibel utbildning som utmaning. Här ställs frågan ”Vad betyder denna praxis för utformningen av distansutbildningen?”
Det är från den första rapporten som ovanstående försök till definition och precisering är hämtad. Den härleds ur en imponerande genomgång av tidigare forskning på området, både i Norden och internationellt.
Nedan följer några nedslag ur en kortare intervju på temat som gjordes per videokonferens i augusti i år.

Det är utbildningen som ska vara flexibel...

så att den lärande kan gå fram på sina egna flexibla vägar. Gunnar Grepperud hävdar att anordnaransvaret ska lyftas fram och han förordar därför att man ska använda termen flexibel utbildning. Detta för att understryka att lärandet hos individen möjliggörs bäst av lärare och institutioner som organiserar utbildningen i former som underlättar den kognitiva processen hos den enskilde. Detta är innebär en stor utmaning för alla inblandade.

-Avhandlingen handlar mest om högre utbildning, men du sneglar ju åt alla håll. Vad säger du om vuxnas lärande i Norden?
-Norden är i absolut i världsklass när det gäller att erbjuda vuxna flexibla studieformer, menar Grepperud. Det är uppenbart att folkbildningstraditionen bidragit till detta. Och vi var tidiga med att använda IKT på ett bra sätt. När folk frågar om vart man ska åka på studiebesök brukar jag föreslå besök i de nordiska grannländerna. De har mest erfarenhet på området. Vi borde samarbeta mycket mer kors och tvärs i Norden och dela med oss med varandra. Man behöver inte fara över ån för att hämta vatten. Här hemma i Norden finns mest att lära i form av konkreta goda exempel som är relevanta för vår vardag.
-Vad är det som ska vara flexibelt egentligen?
-Allt, säger Gunnar Grepperud. Hela studieupplägget ska kunna anpassas till att den studerande ska kunna sköta jobb, familj och ha åtaganden på sin fritid och ändå kunna studera. Lärprocessen är ju densamma hos individen oavsett den yttre ramen. Det måste de anordnande institutionerna ta fasta på.

Lärande måste in i ett livsperspektiv

Det är inte bara vuxenutbildningen som måste ta till sig tankarna om flexibilitet. Medvetandet om det livslånga och livsvida lärandet måste in på alla stadier – gradvis och växande, säger Grepperud. Här har lärarna ett särskilt ansvar. Den nya tekniken erbjuder möjligheter som inte fanns tidigare och den måste underordnas lärarnas professionalism. Nya grupper måste nås och är här kan studiecentra spela en stor roll. Detta gäller inte minst för kvinnor i glesbygden. Flera utvärderingar av lärcentrasatsningarna i Sverige är tydliga på den punkten.
-Du verkar välartikulerat skeptisk till EUs alla initiativ på IKT-området?
-Ja, många hävdar att ett paradigmskifte är på gång.

Gunnar Grepperud anser dock att ett sådant förvisso inte inträffar som en följd av några enstaka projekt, men att projektmedlen kan stärka utvecklingen. Men då måste två saker förbättras – pengaströmmarna måste vara uthålliga. De får inte kasta om från ett tema för stöd till ett annat året därpå. Sedan måste man också vara målmedvetna i utvärderingarna också, så att man kan slå fast vad som fungerade och vad som inte var bra. Mer aktionsforskning måste in. Det är bara genom konstruktiv kritik och förändringar underhand, som utvecklingen går framåt.

Förbättringsutrymme finns

Svaret på frågan om flexibiliteten i den nordiska vuxenutbildningen är alltså att vi internationellt sett ligger mycket bra till. Vi har goda förutsättningar som måste utvecklas vidare främst organisatoriskt, i vardagsdidaktiken, genom uthålliga projektsatsningar och genom kontinuerlig, konstruktiv uppföljning och utvärdering. Och vi måste göra fler studieresor för att ta del av de goda exemplen bland de nordiska grannarna!

text: Erica Sahlin