Idéutbyte ska locka till yrkesutbildningar

 

 
Skolverket Margaretha Allen leder utvecklingsprojektet Lärande på arbetsplats i Norden.

Hur gör de andra nordiska länderna för att lära ut yrkeskunskaper på arbetsplatserna? Det treåriga utvecklingsprojektet Lärande på arbetsplats i Norden går ut på att byta idéer och erfarenheter och på så sätt lära av varandra.

Gör inte utbildningen branschspecifik – gör en generell utbildning för alla handledare. Det finns massor av kunskaper du kan ha nytta av, oavsett bransch.

Det rådet från Finland lyssnade Skolverket i Sverige till när man under senhösten 2014 lanserade en nationell, webbaserad utbildning för handledare som tar emot elever på arbetsplatsförlagt lärande (apl).

Detta erfarenhetsutbyte mellan Sverige och Finland är ett exempel på ett resultat från utvecklingsprojektet Lärande på arbetsplats i Norden. Initiativ till projektet togs hösten 2012 inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Projektets syfte är att samarbeta och byta idéer och erfarenheter lokalt och nationellt i de nordiska länderna och de självstyrande områdena Färöarna och Åland. Projektet ingår i programmet Hållbar nordisk välfärd som ska hitta nya och innovativa lösningar inom utbildning, arbete och hälsa i Norden.

– Lärande på arbetsplatser kan se ganska olika ut i de nordiska länderna. Danmark, Norge och Island har till exempel lärlingsutbildningar medan Sverige sedan 1960-talet har haft ett mera skolförlagt utbildningssystem på gymnasial nivå, säger projektledaren Margaretha Allen på Skolverket.

Svårt att få lärlingsplats

Lärlingsutbildningarna har dalat i popularitet, delvis eftersom det saknas arbetsplatser att vara lärling på. Konjunkturnedgångar påverkar tillgången till platser eftersom företagen då måste prioritera den fast anställda personalen. Samtidigt kommer ny yrkeskunnig personal att behövas i framtiden. Danmark löste problemet genom att bygga ett antal praktikcenter som simulerar en arbetsplats, där eleverna kan gå som lärlingar tills de får en lärlingsanställning.

Det nordiska nätverket består av ett femtiotal representanter från myndigheter, skolor, skolägare, företag, branschorganisationer och yrkesnämnder. Nätverket har medan projektet pågått träffats på olika mötesplatser. Den första mötesplatsen ägde rum i Sverige i november 2013. Därefter har nätverksdeltagarna mötts i Norge, på Färöarna, på Island och på Åland. I mars 2015 träffas de i Finland och i maj i Danmark.

– De första mötena gick till stor del ut på att förstå varandras system. En del har bett om matriser som gäller yrkesutbildningen i de nordiska länderna, men det är inte projektets fokus, säger Margaretha Allen och förklarar vidare:

– Syftet är inte att likrikta yrkesutbildningarna i länderna, men det finns liknande moment och teman i hanteringen av det lärande som förläggs till arbetsplatser. Vi vill också öka intresset för yrkesutbildning i stort och underlätta övergången till arbetslivet.

Till varje mötesplats har varje land och självstyrande område fått ta med sig fem gäster.

– Sverige bjöd till exempel in representanter för Sveriges byggindustrier och från Stockholms universitet. Nätverket har nu blivit som ett självspelande piano eftersom mötena föder så många tankar och idéer. Många av deltagarna går vidare in i en självfinansierad fas eftersom de har glädje av varandra, säger Margaretha Allen.

Billig arbetskraft?

En återkommande fråga på mötesplatserna har varit hur utbildningsväsendet kan samverka mer med arbetslivet. En annan hur man utvecklar kvalitet. Under mötet på Island berättade några lärlingar att de kände sig som billig arbetskraft och att det var omöjligt att försörja en familj med lärlingslönen.

– Detta är något som Island funderar på, säger Margaretha Allen.

Ett annat ämne som diskuterades var att en lärlingsplats inte ger högskolebehörighet i vissa av länderna och att det kan vara en av anledningarna till att antalet sökande blir färre. Någon var orolig över att det bara är ”svaga” elever som söker lärlingsplatser. Men här är Margaretha Allen av en annan åsikt. Hon har själv arbetat i många år med yrkesutbildning och vet att höga krav ställs på lärlingarna.

– Ska ni rekommendera lärlingsformen till en elev ska hen klara både en vuxen arbetsmiljö och en skolmiljö. Det krävs att eleven kan vara på jobbet tidigt på morgonen och ibland sent på kvällen. I Tyskland, där lärlingsformen har lång tradition, går de attraktiva platserna till de mest eftertraktade eleverna.

I höst planerar nätverket att ha ett uppsamlande möte.

Läs mer om projektet