Innehåll och utseende går hand i hand

 

 

– När vi pratar om material som lärarna själva producerar, t.ex. i form av Word-dokument och inskannade filer, tycker jag att vi måste lita på lärarnas eget professionella omdöme. För sådant vanligt undervisningsmaterial behövs inte extra kvalitetssäkring, säger Holmström.
När det gäller kommersiellt producerade digitala läroobjekt är situationen en annan. De måste kvalitetsgranskas på samma sätt som konventionella läromedel, men det är ingen lätt match.
Den traditionella läroboken kommer till enligt en vedertagen process, där t.ex. läroplan och myndighetsdirektiv spelar en viktig roll. Samtidigt innehåller läroboken ofta en hel kurshelhet.
– Nätbaserade läromedel bygger nödvändigtvis inte på samma ”trygga” process och dessutom handlar det ofta om mindre helheter.
Som exempel nämner Ronny ett interaktivt läroobjekt om talkottens utveckling som utgör bara en bråkdel av biologikursen.

Allting hänger ihop

En arbetsgrupp koordinerad av utbildningsstyrelsen formulerade år 2006 kvalitetskriterier för nätbaserade läromedel för grundutbildningen och utbildningen på andra stadiet i Finland Kriterierna delas in i fyra delar: pedagogisk kvalitet, användbarhet, tillgänglighet och produktionskvalitet och det är meningen att kriterierna används flexibelt och selektivt.
Ronny Holmström anser att alla fyra områden är beroende av varandra och att det är svårt att bedöma dem var för sig.
– Om studenterna inte vet hur de ska bete sig för att jobba med ett material hjälper det inte att den pedagogiska kvaliteten är högklassig. Visst kan suveränt innehåll göra att man kan leva med att den tekniska kvaliteten inte är den bästa, men det finns ett tröskelvärde som man inte bör gå under.
Å andra sidan ska man inte heller låta sig bedras av ett alltför ”flaschigt” utseende.
– På nätet finns det många exempel på sidor som ser väldigt professionella ut, men som lika gärna kan handla om lurendrejeri. Det är lätt för den som behärskar tekniken att göra väldigt klatschiga sidor, ta bara exemplet med de förfalskade banksidorna som många lät sig luras av.

Kritisk läsning bör läras ut

Att borga för kvalitet handlar alltså också om skolornas ansvar för att lära ut källkritik.
– Skolan bör noggrant fundera på sin roll i det hela, säger Holmström.
Tillgänglighet och användbarhet som mått på kvalitet är enligt Holmström speciellt viktiga i vuxenutbildningen. För vuxna, som i allmänhet inte är lika vana datoranvändare som unga, är det viktigt med tydlighet, logisk uppbyggnad och en viss förenkling.
– Det betyder inte att vuxna är dummare än de unga, men vi har inte samma ”cyberöga” som de.
Vi måste skilja på ”nätinvandrare” (net immigrants) och ”nätinfödda” (net natives) som är födda på 1990-talet. Till exempel skiljer sig sättet att titta på skärmen.
– Vi som är vana vid att läsa böcker börjar uppe i vänstra hörnet medan unga med sitt visuella seende ser hela skärmen på en gång. Att börja i vänstra hörnet är slöseri med tid.
Holmström har också insett att en av de viktigaste förutsättningarna för en effektiv datoranvändning är att man behärskar tiofingerssystemet. I de åländska skolorna har han introducerat ett dataprogram, som på ett lätt och lekfullt sätt lär barnen använda tangentbordet. Barnen tycker om det och lär sig snabbt, men vuxna blir ofta stressade eftersom det innehåller mycket aktivitet, spel och visuella element.
– För vuxna är det lättare att lära sig systemet genom att ha händerna övertäckta. Alla borde lära sig att använda minst tre finger på vardera handen. De som inte kan det lider egentligen av datordyslexi.
Ronny Holmström talar varmt för att det ämne som förr hette ”maskinskrivning” återinförs i skolorna.

Länkar:
Nordisk kvalitetskonferens 14-15 maj 2008:
www.nordvux.net/page/652/nordiskkonferens2008.htm

Navigare:
www.navigare.ax/natbas