Kära läsare

 

 

När nya möjligheter som distansutbildningar och ett flexibelt arbetsliv skapas uppstår samtidigt nya grupper som plötsligt finner sig i marginalen. Oberoende av vem som är utanför så går det uppenbarligen att bygga broar av ömsesidig förståelse, visar några av bidragen i detta nummer av Dialog Web med temat Utanförskap och deltagande.

Inlärningstakten för invandrare är individuell på grund av den stora variationen i bakgrund och studievana, betonar språklärare Hanna Orblin i Finland. För vissa invandrare är språkläraren den enda de talar finska med eftersom fritiden tillbringas i andra etniska miljöer. Olga Nerman från Ryssland anser att hon inte känner den finska kulturen tillräckligt för att komma in i finländska sammanhang. Hon utbildade sig till städare, fick jobb men blev trakasserad och satsade på en tolkutbildning istället.

Det muslimska studieförbundet Ibn Rushd i Sverige strävar efter att överbrygga glappet mellan den svenska vardagen och kulturtraditionen från en annan del av världen. Det är viktigt att stärka de inflyttades kulturtillhörighet liksom att lära sig hur Sverige fungerar för att skapa tillträde till samhället.

Många av de av tradition kringresande romerna i Norge är funktionella analfabeter. Med hjälp av ett vuxenutbildningsprojekt lär man dem grundläggande färdigheter och hjälper dem att själva synliggöra sitt folk och sin kultur i en modern kontext.   

Att handikappade med stöd av en tillgänglig handledare kommer in och lär sig autentiska arbetsuppgifter direkt i arbetslivet är utmärkande för projekt Stöd i arbete på Åland. Det tar lång tid att men det går att nå en anställning, visar projektet.

Internerna i det isländska Litla-Hrauns fängelse sjunger i kör. Sjungandet skapar samarbete, glädje och mål i form av uppträdanden att arbeta mot. Utbildning spelar en viktig roll både som meningsfyllt tidsfördriv och för bättre möjligheter på arbetsmarknaden eller fortsatta studier efter frigivningen.

En uppgörelse med individualiseringen i samband med ökade kulturella och sociala barriärer i utbildningssystemet i Danmark är nödvändig enligt författaren Lars Olsen. Barn till invandrare eller lågutbildade ensamförsörjare har inte samma grundförutsättningar likt barn till högutbildade att ta ansvar för sitt eget lärande.

Inom projektet EQUAL WHOLE konstaterades att majoriteten av föräldrarna bland fyra subkulturer i de fattigaste delarna av Estland inte kände sig kompetenta att uppfostra sina barn. Konflikterna hemma påverkade i sin tur arbetslivet negativt och insatser i form av föräldrautbildning var nödvändiga.

Varsågoda och ta del av detta axplock av fördomar och begränsningar gällande ovanstående gruppers deltagande i utbildning och arbetsliv. Läs också om insatserna som ger grupperna nya förutsättningar för deltagande och de samverkande aktörerna en förändrad syn på grupperna.