Kära läsare

 

 

Med utgångspunkt från en jämförande rapport om specialpedagogisk undervisning i Danmark, Norge och Sverige får vi en bild av situationen i Danmark utifrån elevernas perspektiv. Större inflytande på kursutbud och mer betoning på personlig och yrkesmässig utveckling är budskapet. Det framgår i det utvecklings- och forskningsprojekt som Karen Brygmann rapporterar om i artikeln med rubriken Øget ligeværd, tak! På motsvarande sätt betonar ordföranden för föreningen Särvuxpedagogerna i Sverige utifrån ett lärarperspektiv hur viktigt det är att målen är realistiskt ställda. Hon vill också att eleverna i Särvux ska ha rätt att studera för att vidmakthålla sina kunskaper precis som man får i Norge.
Raivo Juurak ger en uttömmande bild av de vägval man nu brottas med kring specialpedagogik i Estland. Det handlar specialskolor kontra att integrera i vanliga skolor. Man frågar sig i vems intresse ska vuxenutbildningen tjäna - samhällets eller individens? Den tredje frågan är om det ska vara inriktning på yrkesutbildning eller ett mer fritt val för målgruppen.
Även i Finland är frågan om integrering eller inkludering stor. För stor, menar rektor Sixten Snellman i Nykarleby, från sin horisont på Yrkesträningsskolan Optima.

Vårt andra fokus handlar om lärande av språk i vid bemärkelse.
Från Åland får vi klarlägganden kring innebörden i några grundläggande begrepp i artikeln Läs- och skrivförmåga – en generell nyckelkompetens? Budskapet är att det gäller att den studerande ska ges möjlighet att få läs- och skrivträning som svarar mot det autentiska läsandet och skrivandet.
Om lärande bland vuxna med annat modersmål än det språk som talas i landet där de bor och verkar skriver Tor Erik Skaar. Han ger en positiv bild av det nya introduktionsprogrammet som alla flyktingar i Norge ska följa. Programmet tar sikte på integrering genom förvärvande av grundläggande färdigheter. Erfarenheterna efter 2 år lovar mycket gott. Detta står i klar kontrast till den situation som ligger bakom Liesma Oses artikel från Lettland och de program som avlöst varandra i statsmaktens strävan att få den stora ryskspråkiga befolkningen att tala lettiska. Men som Liesma säger i slutet av artikeln - man lär av alla misstag. I framtiden bör alla målgrupper bli inblandade i planering, genomförande och uppföljning av nya språkprogram, föreslår hon.
Genom Clara Henriksdotters förs våra två fokusområden samman i artikeln om Kårkulla samkommuns projekt. Målsättningen att ge vuxenundervisning på svenska för personer med utvecklingsstörning/funktionshinder. Här handlar det alltså om att minska risken för utsatthet för en minoritet inom en minoritet. Var så god - läs och begrunda!