Kvalitetsprojekt tar kompetenta sjökaptener i hamn

 

 

- Projektet är välkommet och våra studerande är en bra målgrupp att jobba med. Inom det ordinarie arbetet på Högskolan är det svårt att få tid över för utvecklingsarbete. Inte heller har vi resurserna, kompetensen eller utifrånperspektivet, säger Henrik Karlsson.
Han är sjökapten, projektledare och vicerektor för projektägaren Högskolan på Åland. Förprojekteringen har gjorts av filosofie doktor Diana Berthén vid företaget Living V&I i Mariehamn.
- De studerande är angelägna att komma igång och ser projektet som ett sätt att ta tag i problemet med avsaknad av formell kompetens och därmed dåliga möjligheter till framtida jobb och befordran inom yrket, berättar hon.

Svårt att få examensarbetet färdigställt

Vid Högskolan på Åland har genomströmningen av studerande inom sjöfartsprogrammet varit låg och skolan har haft relativt få utexaminerade sjökaptener, vilket lätt får utbildningskvaliteten att framstå som problematisk.
- Problemet finns ju även inom andra utbildningar men har inte undersökts så mycket hittills. Vi vill bygga ett system som även kan användas av andra, säger Henrik Karlsson.
Förutom de studerande som avbryter i början av utbildningen, finns det en grupp om 18% (1996-2003), som nått slutet av utbildningen men börjat arbeta till sjöss innan eller under pågående examensarbete. Det är nämligen möjligt att jobba som styrman utan formell examen men med styrmansbrev, vilket Sjöfartsverket kan bevilja efter halva utbildningen och en viss tids praktik.
De studerande ute i arbetslivet har dock svårt att få examensarbetet färdigställt och kan därför inte söka ut överstyrmans- eller kaptensbrev. De har sedan svårt att byta arbete som befäl och att avancera i grad.
Rederierna efterlyser utexaminerade sjökaptener och arbetstagare som kan fungera på ett rörligt sätt i systemet. Arbetstagare med styrmansbrev är idag inte lika anställningsbara som befäl, utan får istället jobb som vikarier, matroser och lättmatroser.

Tre delsystem för att nå målen

Utgångspunkten för projektet är en grupp personer i arbetslivet som inte längre finns inom den ordinarie utbildningen på Högskolan och därför har svårt att få tillräckligt stöd för att fullfölja sitt examensarbete. Parallellt med arbetet med dem ska principer och modeller byggas in i den ordinarie utbildningen. Uppföljning och kvalitetssäkring görs kontinuerligt under projektet.
I systemet som ska utvecklas finns tre delsystem för att uppfylla målen: Handledning i examensarbete för de studerande ute i arbetslivet, lärarfortbildning för de handledande lärarna vid skolan och system för examensarbeten för de studerande inom den ordinarie utbildningen.
Av de 10 studerande som antas och accepterar att ingå i pilotgruppen ska minst 80% kunna ta ut sin examen inom projekttiden, som löper ut år 2011. Av de fem lärarna ska minst fyra ingå i ett handledarnätverk och uppleva att handledningsarbetet underlättats. Vidare ska 80% av de studerande inom den ordinarie utbildningen uppleva att det finns ett tydligt system för hur examensarbetet är organiserat.

Lärarfortbildning, rederisamarbete och skrivverkstad

Inom projektet kommer man att arbeta över en digital plattform, som möjliggör kontakt med handledarna var de studerande än befinner sig. Med 10 studerande som alla har oregelbundna arbetstider och olika ledighetssystem på olika håll i världen krävs det extraordinära insatser av lärarna och ett längre tidsmässigt upplägg än de 10 studieveckor, som examensarbetet annars hade krävt.
Lärarna får därför gå en skräddarsydd fortbildning. Ett handledarnätverk ska också upprättas med andra sjöfartsutbildningar.
- Lärarna vet inte alltid vet hur de ska fungera i handledarrollen. De har kanske inte skrivit ett liknande arbete själv eller vet inte alltid vad som kännetecknar ett arbete på yrkeshögskolenivå, säger Henrik Karlsson.
Utbildningens organisation ska också förändras, till exempel genom schemaläggning, projekthandbok samt metod- och skrivverkstad. Ett utökat samarbete med rederierna leder hoppeligen till konkreta frågor och problem att undersöka i examensarbetena framöver.
- Jag tror att de studerande behöver få möjlighet att utveckla sin kompetens i att hantera skrift. De har en viss vana att skriva svar på tentamensfrågor men inte att bygga text på ett självständigt vis. Ett delsyfte blir därför att utarbeta uppgifter som tränar de studerande i textproduktion under hela utbildningstiden, avslutar Diana Berthén.

Länkar:
Högskolan på Åland www.ha.ax
Living V&I www.living.ax