Mångfald i regnbågens alla färger

 

 

I sjuttiotalets USA skapade konstnären Gilbert Baker Regnbågsflaggan. Inspirationen hämtade han från ”de fem rasernas flagga” som användes under den svarta befrielserörelsen. Regnbågsflaggan har blivit en viktig symbol för mångfald och stolthet och för homosexuella, bisexuella och transpersoners egna befrielserörelse. Flaggan står för medmänsklighet, respekt och tolerans.

Regnbågsfyren synliggör

Det är i centrala Mariehamn, nere i källarvåningen på ett rosa hus som Regnbågsfyrens föreningslokal ”Fyren” finns. Här är det öppet hus varje vecka för fika och pratstund. På kansliet finns informationsmaterial av olika slag och böcker och filmer.
Den åländska HBT-föreningen bildades 2005 och arbetar aktivt för att informera om HBT-frågor så att allmänhetens generella syn kring sexualitet och kön breddas. Regnbågsfyren är en medlemförening till den finländska föreningen Sexuellt Likaberättigande r.f. (SETA).
- Strävan för Regnbågsfyren var redan från första början att visa att det är ok att vara den man är, och att det fungerar att leva som HBT-person även på Åland, -som tonåring och som vuxen. Tanken var att öka acceptansen genom att öka synligheten av HBT-personer. Att starta Regnbågsfyren var viktigt för att unga och vuxna HBT-personer skulle få ett nätverk och möjlighet att kunna hitta förebilder även på Åland. berättar Lina Antman.
Regnbågsfyren sprider sin kunskap genom olika informella och formella läroformer. Genom att utmana normerna och öka förståelsen för HBT-personer på Åland vill föreningen ändra attityder och förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. För att nå dit arbetar Regnbågsfyren med informativ, social och stödjande verksamhet.

Informationsprojektet ”Våga Veta Åland”

Inom ramen för projektet ”Våga Veta Åland” har föreningen anställt en projektledare på deltid. Hennes uppgift är att sprida information om HBT-frågor till allmänheten, men huvudsakligen riktar sig projektet till skolor och arbetsplatser. Syftet är att hjälpa lärarna att skapa en bättre skolmiljö för sexuella minoriteter och könsminoriteter.
Under föreningens verksamhetsår har Regnbågsfyren även tidigare arrangerat verkstäder där informatörer åkt till skolor och arbetsplatser för att diskutera könsidentitet och sexuell läggning. Lina Antman poängterar att informationen alltid anpassas efter behov och förkunskap. I arbetslivet är det främst vårdpersonal och lärare som har visat intresse för att öka sin kunskap om HBT-frågor. Regnbågsfyren har även informerat på dagis genom att bl.a. ha med specifika barnböcker.

Sociala tillställningar och stödverksamhet

Utöver onsdagsträffarna består Regnbågsfyrens verksamhet av olika sociala tillställningar såsom kräftskivor, beachvolley och familjeläger. Tanken är att regnbågsfamiljerna inte ska känna sig ensamma och att barnen ser att det finns flera familjer som har två mammor eller två pappor.
- Det är viktigt att också regnbågsbarnen har någon att spegla och känna igen sig i. säger Lina Antman, som själv har två barn tillsammans med sin fru Maria Antman.
Föreningen bistår också med stödverksamhet t.ex. när identitetsfrågorna blir extra tunga eller när en HBT-person behöver extra stöd i samband med en könskorrigering. Lina Antman berättar att det idag finns funderingar på att starta en jourtelefon och utbilda några lämpliga, frivilliga medlemmar till stödpersoner. Detta för att kunna hantera frågorna på ett annat plan än endast baserat på medmänsklighet och egna erfarenheter.
- Självmord och självmordsförsök är tråkigt nog fortfarande betydligt vanligare bland unga hbt-personer än bland unga generellt. Det är viktigt att kunna bemöta en ung person i djup kris på rätt sätt. konstaterar Lina Antman.

Sexuellt likaberättigande

Regnbågsfyren har också drivit frågan om sexuellt likaberättigande på Åland. Föreningen har lobbat genom insändare i tidningar och diskussioner med beslutsfattare och kärnan i frågeställningen har huvudsakligen varit: Varför har inte homosexuella, bisexuella och transpersoner samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra personer på Åland?  I början av 2011, efter insändare och debatter, röstades exempelvis en lag igenom som gav lesbiska och ensamstående kvinnor lika möjligheter som heterosexuella par på Åland att få remiss till assisterad befruktning.

Könsidentitetens och könsuttryckens mångfald

Regnbågsfyrens ordförande Lina Antman lyfter fram hur det för HBT-personer blir en extra identitetsfundering som ofta görs redan under tonåren i samband med att de sexuella känslorna vaknar till liv.
- Hur många icke-homosexuella har funderat ingående över sin sexuella identitet och gjort ett medvetet val, eller aktivit konstaterat ”jag är nog heterosexuell”? De flesta heterosexuella tar sin läggning och sin rätt till den för given, eftersom det är normen i samhället. Därför behövs synliga förebilder som visar för ungdomarna att vi finns, vi som varit unga men som nu är vuxna och vi är helt vanliga människor, med eller utan familj och barn. Det är viktigt eftersom människor mår dåligt om de inte har någon att spegla sig i, eller om de inte vet vart de kan vända sig. poängterar Lina Antman.
Kulturell mångfald kopplas samman till att människor har olika identiteter och tillhörigheter. I ett samhälle finns det uttalade och outtalade normer kring hur allt ska vara. Det kan bli ödesdigert att uppleva att man inte hör hemma någonstans och att den identitet man egentligen har inte passar in i samhällets normer. Så är det även när det gäller könsidentitet och könsuttryck. Lina Antman berättar att Regnbågsfyren hoppas på att deras arbete ska resultera i att färre HBT-personer upplever att de behöver kämpa emot sin egen identitet för att kunna passa in i det åländska samhället. Genom att arbeta för ett mer öppet och accepterande samhälle förbättras förutsättningarna för att även HBT-personer skall kunna hitta och känna tillhörighet. Ett samhälle som accepterar mångfald och där personerna som representerar mångfalden också upplever sig välkomna och inkluderade, där finns förutsättningarna för en jämställd helhet. Det är rimligt att tänka att ju fler som accepteras för den de verkligen är – desto fler kommer också att behandlas och bemötas jämställt.

Epilog

Efter en intressant intervju med Regnbågsfyrens ordförande Lina Antman kunde jag inte låta bli att reflektera över det gamla talesättet: ”I varje regndroppe finns en regnbåge”. Enligt gammal sed finns det en skatt vid slutet av regnbågen, frågan är om det går att hitta skatten utan mångfalden? Genom att synliggöra mångfalden i samhället blir det också lättare att hitta fram till skatten; din plats, din tillhörighet och din identitet. Livet är inte bara svart eller vitt, det är genom mångfalden som regnbågen leder fram till skatten och någonstans på färgskalan finns var och en av oss...

Länkar:  

www.regnbagsfyren.ax
www.seta.fi
www.regnbagsankan.fi