Mera än abc för invandrare

 

Vid Utbildningsstyrelsen i Helsingfors startar arbetet med en ny läroplan för vuxna invandrare. Men redan den här hösten får invandrarmammorna en ny utbildningsform. Samtidigt planerar man ivrigt för vårens nordiska konferens i Helsingfors.

 
Leena Nissilä och Katri Kuukka arbetar redan ivrigt med vårens nordiska konferens. Foto: Magnus Lindberg

Skribent: Camilla Lindberg

 

– Den nya invandrarutbildningen som planeras för hemmamammor är speciellt viktig för barnen. När invandrarkvinnorna börjar förstå hur vårt samhälle fungerar, blir deras attityd till barnens skolgång mera positiv, säger enhetschefen och undervisningsrådet Leena Nissilä vid Utbildningsstyrelsen i Helsingfors.

En angelägen grupp i det pågående utvecklingsarbetet är sådana invandrare som av olika orsaker inte haft möjlighet att utbilda sig under sin integrationstid (3–5 år).

Till dem hör till exempel mammor som har varit länge hemma och därför gått miste om sin integrationstid. Det innebär samtidigt att de förlorat möjligheten att utbilda sig.

– För hemmamammorna kommer det en ny utbildningsform med tillhörande finansiering som kan ansökas av utbildningsanordnare inom den fria bildningen. Ansökningen är öppen och utbildningen startar i början av nästa år, säger Leena Nissilä.

UBS_(7of-10).jpg

Leena Nissilä ser Alfarådet som ett viktigt nätverk. Foto: Magnus Lindberg

Litet land ger fördelar

Tillsammans med sin kollega, undervisningsrådet Katri Kuukka, står Leena Nissilä i startgroparna med de nya läroplansgrunderna som gäller integrationsutbildningen för vuxna invandrare i Finland.

– Nu väntar vi otåligt på att den nya integrationslagen skall gå igenom i Finland. Den påverkar läroplansarbetet, säger Nissilä.

Den nuvarande läroplanen är från 2012. De växande flyktingsströmmarna ställer krav på snabba insatser som kan möta reella utbildningsbehov. De båda tjänstemännen känner sig trygga och förberedda.

– Finland har tagit det här på allvar. Vi har redan en lång erfarenhet av att utbilda vuxna invandrare, säger Leena Nissilä.

– Vi har ett bra samhälle och en bra struktur för vårt utbildningssystem. Eftersom invandrarna har kommit i hanterbara mängder, så har vi  hunnit med, säger Katri Kuukka.

UBS_(9of-10).jpg

Katri Kuukka är koordinator för Alfarådet. Foto: Magnus Lindberg

Leena Nissilä lyfter fram att Finland är ett litet land som en bidragande orsak till att utbildningen för vuxna invandrare kunnat utvecklas effektivt.

– Vi som jobbar med de här frågorna känner varandra. Det är lätt för mig att till exempel ringa upp en forskare och få goda råd.

Mer flexibla modeller

På Utbildningsstyrelsen ansvarar Katri Kuukka för utbildningen av kulturella minoriteter i den allmänna utbildningen. Just nu är hon också koordinator för Alfarådet.

Det är ett nätverk som arbetar med att utveckla utbildningen för vuxna som inte har något av de nordiska språken som modersmål och endast en kort formell skolutbildning bakom sig. Redan på 1980-talet arbetade Kuukka med att utbilda vietnamesiska flyktingar. Då var atmosfären en helt annan i Finland.

– Det fanns ett stort intresse att hjälpa, men redan på 1990-talet när de somaliska flyktingarna anlände med nya utmaningar, kunde man se en viss attitydförändring.

Leena Nissilä förutspår att invandrarnas individuella behov kommer att synliggöras mera än tidigare i den nya läroplanen. En modell för alla duger inte. Hon hoppas att den framtida integrationsutbildningen skulle spjälkas upp i mindre helheter som kunde förverkligas under olika tidpunkter.

– Då kan man till exempel praktisera språket inom frivilligverksamheten och sedan fortsätta studera igen, säger Nissilä.

En av de planerade målsättningarna är att invandrarna ska erbjudas möjligheten att studera samhällskunskap på sitt eget språk. I nuläget behandlas ämnet ofta som en del av språkundervisningen.

– Utifrån ett färskt projekt vid Finlands flyktinghjälp har man kunnat se att invandrare som undervisas i samhällskunskap på sitt eget språk, har lättare att förstå och ta till sig det nya landets kultur och värden, säger Katri Kuukka.

Invandring på Färöarna

Tankegångarna ovan finns också med som en röd tråd i det arbete som utförs inom Alfarådet. För Katri Kuukka finns det en kontinuerlig växelverkan mellan arbetet på Utbildningsstyrelsen och det hon gör som koordinator. Leena Nissilä ser också nätverket som betydelsefullt.

– Alfarådet är mycket viktigt. Här ges en fin möjlighet att utbyta erfarenheter och ge varandra stöd. Vuxenlärarna har hittills varit ganska få och ensamma.

Katri Kuukka lyfter fram de fortsatta satsningarna på litteracitet och numeracitet. I färskt minne har hon den lyckade konferensen på Färöarna som hölls i augusti.  

– Det kändes konstigt och samtidigt viktigt att vara där och få upp ögonen för att invandringen också berör Färöarna och att Färöarna också hör till ”vårt Norden”.

Viktig konferens

Just nu håller man siktet ställt på den 3–5 april 2019 då Utbildningsstyrelsen är med och ordnar en nordisk konferens kring grundläggande litteracitet på Hanaholmen i södra Finland. Det sker i samarbete med Alfarådet och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL).

Det är första gången som Finland står värd för konferensen som ordnas för fjortonde gången. När den flerspråkiga konferensen kommer på tal, kan man ana en märkbar uppsluppenhet hos de båda tjänstemännen som annars förhållit sig strikt sakliga under samtalet.

Katri-och-Leena.jpg  

Leena Nissilä och Katri Kuukka har lång erfarenhet av utbildning riktad till vuxna invandrare. Foto: Magnus Lindberg

 

– Just nu är vi mycket ivriga, men också lite spända på om finländarna ska hitta till konferensen. Vi hoppas på minst femtio deltagare från vårt eget land, säger Katri Kuukka.

En finländsk referensgrupp är tillsatt för att planera konferensen. Digitala kompetenser, föreläsningar, praktiska verkstäder och nätverkande hör till programmet.

– Tematiskt kommer det att handla mycket om hur läs- och skrivkunnigheten är kopplad till människans värde och hur det påverkar självförtroendet. Vi måste tillskriva alla människor ett människovärde, oavsett om de talar vårt språk perfekt eller inte. Det är viktigt att känna igen och erkänna olika kompetenser. Vi har mycket att lära av varandra, säger Katri Kuukka.

Läs mera om konferensen her.