Näringslivets perspektiv på lärande efterlyses

 

Ett tätare samarbete mellan näringsliv och skola. Ett vidgat synsätt på kompetens. Det kan vara lösningar på problemet med att det finns så många arbetslösa samtidigt som näringslivet skriker efter rätt personal, tror Kenth Kronwall som arbetar med vuxenutbildningar i samarbete med näringslivet.

 
Privat. Kenth Kronwall

Kenth Kronwall har erfarenhet av både skolans värld och av att driva företag. Idag är han chef för vuxenutbildningen i Örebro, och samtidigt ansvarig för CityAkademin. Det är ett kommunalt lärcenter, som bland annat arbetar med yrkesutbildningar i samverkan med företag.

– De senaste åren har vi arbetat med kompetensutveckling för anställda med stöd från Europeiska socialfonden. CityAkademin har varit navet mellan utbildning och näringsliv. Vi är en neutral plats som matchar individer med utbildningar, säger Kenth Kronwall.

Förändringar in näringslivet och behovet av vidareutbildning ökade markant i samband med Lehmann Brothers-kraschen 2008.

– Sedan dess har vi på CityAkademin hanterat cirka 100 miljoner i kompetensutveckling och varit intermediären för 6500 anställda mellan behov och utbud, från stora företag som Volvo och Atlas Copco till små enmansföretag, berättar Kenth Kronwall.

Byråkratiskt att söka pengar

Innan CityAkademin började agera mellanhand och sköta administrationen låg mycket pengar outnyttjade eftersom det var svårt att och krångligt för företagen att söka medeI.

– Ett antal lärcentra i Örebro län samarbetade kring detta och på så sätt nådde vi ut till företagen i hela länet. En förutsättning var också att Örebro kommun agerade bank innan pengarna från Europeiska socialfonden hade kommit in, vilket man gjorde och den satsningen har betalat sig. Nu har vi många näringslivskontakter som ställer upp i olika former tillsammans med oss, de kanske känner lite ”pay back time”, berättar Kenth Kronwall.

Några exempel är där näringslivet och kommunen tillsammans byggt upp yrkesinriktade gymnasieutbildningar och sajten www.matchning.nu där unga får chans till en praktik innan studier eller arbete.

Verksamheter läggs ner

Kenth Kronwall är med i NVL:s nätverk ”Kompetens från arbetslivets perspektiv” och är liksom många andra bekymrade över att så många är arbetslösa samtidigt som behovet av kompetent personal är skriande.

– Det händer att företag inte hittar rätt folk och därför, i värsta fall, väljer att lägga ner eller fasa ut verksamheter, berättar han.

Satsningen på yrkesutbildningar på gymnasienivå och Yrkeshögskolan är mycket bra, men vi måste bli bättre på att locka folk till utbildningarna, enligt Kenth Kronwall.

Bristen på sökande kan ha många olika orsaker. För en del människor är det svårt att ta steget till att satsa på studier, även om utsikterna för att få jobb efteråt är bra.

Personer från näringslivet får för lite utrymme i diskussionerna om validering och vidareutbildning. Det är de som vet vilka kompetenser som behövs på arbetsmarknaden, menar Kenth Kronwall vid CityAkademin i Örebro. Personerna på bilden har inte direkt med texten att göra. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

Näringslivet och valideringen

När ämnet validering kommer på tal anas en viss frustration hos Kenth Kronwall. Han undrar varför den svenska regeringens valideringsdelegation diskuterar samma frågor som förra delegationen för elva år sedan. Han undrar också varför inte fler personer som är aktiva i näringslivet har fått ta plats i delegationen. Nu är det enbart representanter från olika intresseorganisationer och myndigheter med.

– Det finns en tro och tanke på att det räcker med att kunna validera mot skolbetyg och skolkunskaper, men vi har fortfarande inte blivit bra på att validera de yrkeskunskaper som näringslivet efterfrågar, säger Kenth Kronwall.

Han menar att företagen ibland slentrianmässigt kräver gymnasiekompetens, utan att precisera vad som är bra med detta och att det finns en övertro på gymnasiekompetens.

– Även en människa med en lägre utbildningsnivå har givetvis kompetenser som näringslivet kan ha nytta av. De måste bara bli synliggjorda och erkända! För att få validering som arbetsgivare och medarbetare upplever som värdefulla måste företagen vara med att utforma modeller och system för hur valideringen ska gå till!

Vad är en baskompetens?

NVL har lyft frågan att ett antal personer i Norden saknar baskompetenser.

– Då kan vi fråga oss vad som är en baskompetens? Är det att komma i tid, att kunna jobba ihop med andra, vara pålitlig? Svenskan kanske är ett mindre problem om du kan dessa saker. Många menar att baskunskaper är lika med godkänt i svenska, engelska och matte, men du lär dig mycket medan du jobbar, säger Kenth Kronwall och tillägger att det finns yrkesintroduktionsprogram där eleverna arbetar 50 procent och studerar 50, även om dessa har fått dålig genomslagskraft.

Fler perspektiv från näringslivet behövs alltså för att validering ska vara något att räkna med i framtiden. Kenth Kronwall nämner Ingegerd Green på Skärteknikcentrum Sverige som är med i samma NVL-nätverk som han.

– Skärteknikcentrum har validerat flera tusen människor inom olika industriarbeten. Det är ett bevis för att det är en validering som fungerar och skapar nytta. Validerings-delegationen borde ta vara på det som finns och fungerar, då skulle det kanske gå snabbare från alla ord till handling.