Nu ligger validering rätt i tiden

 

Intresset för validering har ökat stort de senaste åren. Stora omställningar på arbetsmarknaden ställer nya krav på kompetensförsörjning, och många nyanlända behöver hjälp att snabbt komma in på arbetsmarknaden. I mitten av november anordnades en välbesökt regional konferens om validering i Gävle i Sverige. DialogWeb var där.

 
– Det ’hackar’ i olika delar av systemet, och det är just det vi ser i utvecklingen nu. Utvecklingsblocken är inte balanserade. Det är kompetensbrist inom vissa områden, och våra lagar och regler är inte anpassade till nya strukturer, sa docenten Martin Henning. Foto: Marja Beckman

– När jag började arbeta på Arbetsförmedlingen för sju år sedan visste ingen vad validering var för något. Det var ett spöke som fanns i huset, men sedan flyktingkatastrofen 2015 har intresset för validering ökat, sa Chia Abdolah vid Arbetsförmedlingen i Västra Gästrikland.

Känslan av att validering ligger precis rätt i tiden återkom ofta under de två fullmatade konferensdagarna.

Vuxenutbildare och tjänstemän från hela landet möttes för att lära sig mer om hur de ska arbeta med att hjälpa människor att få användning av sina kompetenser, oavsett var och hur de införskaffats. 

Kommer robotarna att ta våra jobb?

Det har pratats om validering i ganska många år. 2001 redovisades den första utredningen och 2002 bildades den första valideringsdelegationen. Men som Chia Abdolah sa, var det få som förstod vad validering innebar och hur det skulle användas. Nu verkar tiden dock vara mogen.

Chia.jpg  
– Validering var ett spöke som fanns i huset, men sedan flyktingkatastrofen 2015 har intresset ökat”, sa Chia Abdolah vid Arbetsförmedlingen i Västra Gästrikland. Foto: Marja Beckman

Till och med konferensens huvudtalare Martin Henning, docent vid Handelshögskolan i Göteborg, har börjat förstå hur viktiga människors kompetenser är för samhällsutvecklingen. Han satte valideringen i en historisk kontext.

– Tidigare var jag inte så intresserad av det där med människor utan ville bara göra beräkningar, men intresset för människor och humankapital har ökat, sa han lite skämtsamt.

De snabba förändringarna kan upplevas som skrämmande. Framtiden är osäker. Kommer robotarna att ta våra jobb? 

– Mina kamrater ekonomihistorikerna brukar säga att det här har hänt förr och det gick ju bra, sa Martin Henning.

– Den andra industriella revolutionen började vid andra hälften av 1800-talet och hade stor inverkan på samhället, inte bara ur teknologiskt hänseende. Mekaniseringen av mänskligt arbete fick sitt breda genomslag och infrastrukturen förändrade landet: Järnvägarna, elkraften… De industriella revolutionerna formade inte bara infrastruktur och industri, det formade också vårt sätt att tänka, sa Martin Henning.

– Det krävs en bred ansamling av olika innovationer för att ett teknikskifte ska ske, såsom nya lagar och regler. Sedan måste man bemöta olika etiska aspekter, till exempel när det gäller robotar i sjukvården eller självkörande bilar. Det ”hackar” i olika delar av systemet, och det är just det vi ser i utvecklingen nu. Utvecklingsblocken är inte balanserade. Det är kompetensbrist inom vissa områden, och våra lagar och regler är inte anpassade till nya strukturer. Samhället är inte redo att ta emot innovationer som Uber, fortsatte Martin Henning, och tonade ner rädslan för att robotarna ska ta alla jobb i framtiden.

– Automatisering och digitalisering har vi sett länge. Det fanns i tidningsrubriker från både 1890-talet, 1920 och 1960. Med jämna mellanrum i historien får vi höra att automatiseringen kommer att ta bort jobben. Men vi är rätt många som ändå har hittat någon typ av jobb. Men en sak kan vi vara säkra på:1950-talets industriella jobb kommer inte tillbaka till Sverige.

5 procent lågkvalificerade jobb

Elin Landell, kanslichef för den nuvarande Valideringsdelegationen, berättade:

– Det finns lågkvalificerade, enkla jobb, men de är väldigt få – under 5 procent. Det måste man ha som utgångspunkt för att komma vidare på arbetsmarknaden.

Valideringdelegationen ska lämna in sitt slutbetänkande om ett år, i december 2019. 

– Hur skapar vi det långsiktigt hållbara i olika strukturer? Delegationen fick ett tilläggsdirektiv av regeringen i augusti. Vi ska föreslå en övergripande definition av validering som utgår från EU:s rekommendation, de fyra stegen som beskrivs där. Vi ska också se över författningar där validering ingår, såsom Skollagen och vuxförordningen, sa Elin Landell.

Någon riktigt rättvis statistik över hur många som hittills har genomgått en valideringsprocess hade ingen av talarna. Elin Landell visade i alla fall att de branscher där människor validerats mest är dels vård och omsorg, dels bygg och anläggning. 

Kompetensförsörjning och omställning vanligare

Pär Sellberg från Myndigheten för yrkeshögskolan noterade att det tidigare har varit grupper som står ganska långt från arbetsmarknaden som har validerats, men att en förändring sker. 

– Nu ser man att kompetensförsörjning och omställning blir allt vanligare, sa Pär Sellberg.

Chia Abdolah (som citeras i inledningen av denna artikel) och Margit Huhtala vid Arbetsförmedlingen i Västra Gästrikland berättade om hur de har arbetat med validering. De har valt att ha en arbetsgrupp som arbetar med validering ”för hela slanten” – från ax till limpa, hela processen. De ser också att studie- och yrkesvägledarna har fått en betydligt viktigare roll idag jämfört med för några år sedan.

– Validering kan inte bara gå på ytan utan vi måste ställa detaljfrågor: Vad bestod själva yrkesutförandet av för moment? sa Margit Huhtala, och tillade:

– Det jag skulle vilja att ni tar med er idag är samverkanstänket. Vi sitter i samma båt, kanske på olika delar av båten, men utan samverkan kommer vi inte att lyckas. Vi samarbetar med gymnasium, komvux, folkhögskolor och arbetsgivare. Vi frågar arbetsgivare om vilka behov de har för att vidareutbilda sin personal eller validera deras kunskaper, och visar hur vi kan vara behjälpliga.

Paradigmskifte för yrkeslärare

På konferensens andra dag berättade medarbetare från sex olika regioner i Sverige om hur de har börjat arbeta med validering. Konferensens moderator, NVL:s Sverigekoordinator Svante Sandell, noterade bland annat att validering innebär ett paradigmskifte för en yrkeslärare som är van vid att följa en lärandeprocess, och betonade hur viktigt det är med samverkan och en bra infrastruktur mellan olika aktörer.

Marianne Andrén, kompetensstrateg vid Validering Gävleborg, sa:

– Validering är ett långsiktigt arbete. Ingen quick fix, utan vi måste nöta, nöta. Man måste ha tillit till varandra, och det måste vara implementerat i utvecklingsarbetet. Det är också viktigt att få mandat på chefsnivå från viktiga aktörer: Politiker, kommuner, vuxenutbildning, rektorer på vux och folkhögskola, Arbetsförmedlingen.

– Att se validering som en del av tillväxten och inte bara utbildning kan öka chanserna till att valideringen får högre prioritet, sa Johan Lindell, projektledare vid Valideringsbyrån i Skaraborg.

Per Andersson, professor vid Linköpings universitet, höll det avslutande föredraget som handlade om forskningsprojektet kring kvalitet i validering.

– Kvalitet i validering ska likställas med skolans betygsystem; man ska kunna lita på bedömningen. Det finns olika sidor av myntet. Å ena sidan krävs flexibilitet, individualisering och ett gott omdöme av den som gör valideringen, för att göra individen rättvisa. Å andra sidan krävs någon form av standardisering. Det ska finnas någon form av jämförbarhet, enhetlighet, kunskapsmätning, sa Per Andersson bland annat.

Konferensen avslutades vid lunch den andra dagen. Deltagarna satt i grupper och pratade, uppenbarligen med mycket att prata om. Kanske tyckte några att validering inte längre var ett spöke utan ett användbart verktyg för framtidens arbetsliv.

Röster från konferensen

Maria Korndahl, praktiksamordnare vid region Jämtland Härjedalen: 

– Jag kom hit för att bevaka valideringsbiten, som inte är så uppstyrd hos oss. Jag lärde mig en hel del om vad som görs i andra delar av landet. Nu behöver jag låta det landa hemma och se hur valideringen kan implementeras i vårt arbete.

MariaKorndahl.jpg  
Maria Korndahl. Foto: Marja Beckman. 

Ulla-Karin Eriksson, vårdlärare vid vuxenutbildningen i Gävle, på bild med Mats Berglund, vuxchef i Sandviken. Med på intervjun (men inte på bild) var också Kerstin Lindström, vuxlärare i Nordanstig kommun.

Mats_Ulla-Karin.jpg  
Ulla-Karin Eriksson og Mats Berglund. Foto: Marja Beckman.

– Konferensen är en bra möjlighet att nätverka. Man får idéer av andra, av att se hur man gör på andra håll i landet, sa Ulla-Karin Eriksson.

– För mig som arbetar med arbetsplatsförlagd utbildning och lärlingsutbildningar är validering väldigt aktuellt. Det känns att man är rätt ute. Som Pär Sellberg sa igår; det behövs en samverkan mellan flera aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vux och kommunen, sa Kerstin Lindström.

Örjan Johansson, handläggare och Minna Rydgård, projektledare, båda vid Tillväxtverket.

– Jag handlägger regeringsuppdraget Stimulera industriföretags strategiska kompetensförsörjning genom att använda validering som verktyg. Det finns fem pilotprojekt i Sverige som ska nå industriföretag och få dem att knyta strategisk kompetensförsörjning med sin affärsstrategi och validera sin personal. I projekten används Svensk industrivalidering, som är valideringsmodeller för yrkeskompetens. Alla företag är inte riktigt där än och har inte förstått vad validering innebär, men det är viktigt med kompetensförsörjning eftersom företagen skapar vår tillväxt och vår välfärd. Industrin har varit en stor välfärdsgrundare och är det fortfarande, sa Minna Rydgård.

– Jag är en av handläggarna i regeringsuppdraget kring regional kompetensförsörjning. Validering ingår som en del, en viktig pusselbit i uppdraget. Det börjar lossna lite mer, det finns ett stort engagemang och arbetet har kommit en bit på vägen men att många utmaningar återstår, sa Örjan Johansson.

Örjan_Minna.jpg
Minna Rydgård og Örjan Johansson. Foto: Marja Beckman. 

Här finns mer information och allt material från valideringskonferensen i Gävle.

Det går att ladda ner rapporten ”Quality in validation of prior learning” här.

Fler artiklar och rapporter om validering här