Nu ska finländarna bli bättre på att prata

Vi ska bli det skickligaste folket på samtal i hela världen! Stiftelsen Dialogpaus marknadsför en ny metod för jämlika och konstruktiva diskussioner. Bakom det finländska initiativet finns en internationell rekommendation där man önskar att finländarna förbättrar sin samtalskonst.

 
 Nu ska finländarna bli bättre på att prata Här pågår en Dialogpaus-diskussion i Norge inför programmet Ny Nordisk Mat. Foto: Dialogpaus

I Finland tycker man ofta att Sverige har ett livligt och inkluderande offentligt samtal, samt en mer öppen samtalskultur på arbetsplatserna. Finländarna brukar ibland uppfattas som lite tystlåtna och inbundna jämfört med människor i andra nordiska länder.

Är det här myt eller sanning?

–Jag skulle säga att det åtminstone är en myt att finländare är tysta och inte tycker om att diskutera. Vi ser många tecken på att många finländare njuter av djupa diskussioner och önskar fler tillfällen att föra lugna och konstruktiva diskussioner, säger Jonna Similä.

Hon är sakkunnig och ansvarar för den svenska verksamheten vid Dialogpaus där man arbetar aktivt för att skapa flera och bättre samtal mellan människor.

– Vårt uppdrag är att försöka förändra samtalskulturen och öka förståelsen mellan människor.

Färre ville samtala offentligt

Jonna Similä berättar om bakgrunden till att stiftelsen Dialogpaus startade 2017. I Finland finns Sitra som är en finländsk jubileumsfond underställd riksdagen. Där började man på olika sätt märka att finländarnas samtalskultur försämrats.

– Färre och färre människor ville ställa upp i politiska val och forskare ville inte längre uttala sig offentligt.

Det här ledde till att Sitra började utveckla ett dialogbaserat projekt tillsammans med 21 aktörer från olika discipliner.

– Dialogpaus gick vidare och gavs en möjlighet att fortsätta utveckla sin metodik. Den är demokratisk, tillgänglig och lätt att använda. Den kräver inga förberedelser av deltagarna, säger Jonna Similä.

Jonna Similä Jonna Similä från Dialogpaus erbjuder en samtalsmetod som utformats i Finland. Den är fri att användas av alla som vill. Fotograf: Malin Wikström

Stort behov av mötesplatser

Men inte nog med det här. I en förtroendebedömning som OECD låtit göra 2021, fanns det tydliga indikationer på att finländarna behövde få hjälp på traven med sin samtalskultur.

Rapporten visade också att medborgarnas förtroende för olika institutioner varierade trots det höga nationella genomsnittet. Förtroendet för de offentliga institutionerna och förvaltningen visade sig vara svagare på landsbygden, i lågutbildade hushåll och i hushåll med lägre inkomster.

– Finländarna uttryckte att de innerst inne har en vilja att få samtala, men samtidigt var det en del av befolkningen som upplevde att de inte kan påverka. OECD gav Finland en rekommendation om att landet borde arbeta med att främja dialogen för att undvika marginalisering, säger Jonna Similä.

Tre finländska projekt som främjar samtalskulturen:

Dialogpaus

Dags att prata

Bra sagt
Ett projekt som initierat av public service i Finland

Dialog en del av bildningen

I kölvattnet av Dialogpaus har Bildningsalliansen i Finland vidareutvecklat projektet Dags att prata. Strukturen för diskussionerna utgår från Dialogpaus-metoden. Hittills har man till exempel diskuterat hållbarhetsfrågor, politik, litteratur, och hur det är att vara ung på landet.

– Dialog är en viktig del av allt bildningsarbete. Ämnena får gärna handla om framtidsfrågor och vara relevanta för det svenskspråkiga Finland i dag, säger Julia Hemgård som är ansvarig för projektet.

Samtalens form ser olika ut. Det kan handla om publika eller interna samtal som antingen sker fysiskt, via Teams eller andra liknande digitala plattformar. Enligt Julia Hemgård är det ideala antalet deltagare cirka tio personer.

Julia Hemgård Julia Hemgård som ansvarar för projektet Dags att prata anser att det viktigaste för ett lyckat samtal är själva lyssnandet. Fotograf: Gilbert Simons

Man vill prestera hellre än lyssna

I den här metoden är det dialogen som är själva syftet, inte resultatet. Det har märkts en viss tveksamhet bland de deltagare som medverkat utifrån sin yrkesroll.

– Man vill prestera och veta vilken nytta man kommer ha av samtalet. Men det här sättet att samtala handlar i stället om att fördomsfritt titta på en fråga från olika synvinklar, säger Julia Hemgård.

Finlandssvenskarna som projektet riktar sig till är en minoritetsgrupp.

Finns det en risk att samtalen blir för homogena?

– Vi försöker sammanföra olika typer av människor. När vi diskuterar de nyinflyttade som valt att integrera sig på svenska, har vi till exempel låtit de här personerna diskutera med varandra, i stället för att endast välja ut en representant, säger Julia Hemgård.

Målet är att nå alla i samhällsdebatten

Själva målgrupperna försöker man bredda så mångsidigt som möjligt. Det kan handa om ålder, etnicitet och samhällsbakgrund.

– Vi vill nå ut till sådana personer som inte annars deltar i samhällsdebatten och möta dem på deras villkor, säger Julia Hemgård.

Vem har mest nytta av den här metodiken?

–Den kan beröra alla tänkbara individer i ett samhälle. Metoden är också lämplig för organisationer, inom olika strategiprocesser eller andra former av utvecklingsarbeten.

Samtal om hållbar mat

Jonna Similä uppmanar alla som är intresserade att få veta mera om Dialogpaus-metoden, att besöka stiftelsen hemsida. Under fliken Verktyg finns en uppsjö av konkreta frågor, exempelmanus och spelregler för en konstruktiv diskussion.

– Som stöd för diskussionsledaren har vi sammanställt manus av olika längd som man kan redigera och tillämpa för just den aktuella diskussion, säger Jonna Similä. Hon berättar om ett lyckat samtal som Dialogpaus genomförde 2022 tillsammans med Nordiska ministerrådet och samtliga medlemsländer och självstyresöarna.

– Där hade vi ett samtal kring tematiken hållbar mat. Alla våra samtal utgår från individens egna erfarenheter, och dem kan man inte ta ifrån någon. Det leder till jämlika samtal.

Rummet står redo för ett samtal. Bilden är från Bra Sagt-festivalen i Tavastehus Rummet står redo för ett samtal. Bilden är från Bra Sagt-festivalen i Tavastehus. Foto: Dialogpaus

Om Dialogpaus

  • Dialogpaus bygger på ett konstruktivt och jämlikt sätt att diskutera. Metoden passar nästan alla, och kan användas av grupper och organisationer. Dem lämpar sig bäst för 6–25 personer och en facilitator.
  • Dialogpaus kan användas när man behöver en djupare förståelse för ämnet eller ett jämlikt bemötande. Till exempel som en del av en beredning, beslutsfattande eller för att sammanföra olika aktörer.
  • Dialogpaus-metoden består av vissa, återkommande delar som kallas dialogpausens manus. Med hjälp av verktygen som finns på Dialogpaus webbsida så kan man stegvis öva att leda en diskussion.
  • Dialogpaus har använts av över 400 olika aktörer. 70 000 personer har redan deltagit i ett samtal.