Nytt projekt vill göra allt lärande mer synligt

Hur gör vi för att till exempel branschcertifieringar och andra icke-formella kvalifikationer ska kunna värderas på samma sätt i olika länder? Detta undersöks just nu i ett Erasmus+-projekt.

 
 Nytt projekt vill göra allt lärande mer synligt Projektet Nova Nordic undersöker bland annat hur kvalifikationer från en bransch kan överföras till helt andra branscher, till exempel förmåga att ge service. Foto: Andrea Piacquadio/Pexels

De senaste tjugo åren har flera överenskommelser slutits mellan de nordiska länderna inom utbildningssektorn. Dessa innebär bland annat att du kan söka till utbildning på gymnasial nivå och högre utbildning på samma villkor som landets egna medborgare. I och med införandet av referensramar för kvalifikationer befinner vi oss mitt i ett paradigmskifte. På arbetsmarknaden värderas ibland exempelvis branschcertifieringar från privata företag högre än en formell utbildning, till exempel i IT-sektorn.

En arbetsgrupp med NVL-anknytning arbetar just nu med det Erasmus+-finansierade projektet Nova-Nordic, som undersöker hur olika sorters kompetenser ska kunna inkluderas i de nationella kvalifikationsreferensramarna och därmed kopplas till den europeiska kvalifikationsreferensramen. Projektet undersöker även hur referensramarna kan kopplas till validering.

Nova-projektet har tre mål:

  • En jämförande studie om hur man kopplar icke-formellt lärande till referensramarna, med rekommendationer om vad länderna behöver jobba vidare med på policynivå för att få systemen att fungera så optimalt som möjligt.  
  • Olika typer av goda exempel från organisationer som arbetar med icke-formellt lärande, till exempel branschorganisationer i Sverige. Här ska projektet identifiera framgångsfaktorerna och se vad som är gemensamt för att lära sig mer.  
  • Det tredje målet är att skapa någon form av stödmaterial till dem som jobbar med utformande av kvalifikationer, validering och läranderesultat.

DialogWeb har talat med två av medlemmarna i Novaprojektets arbetsgrupp, Anna Kahlson och Svante Sandell, båda anställda på Myndigheten för yrkeshögskolan i Sverige. I arbetsgruppen ingår även Anni Karttunen (Globedu) från Finland, samt Fjóla Lárusdóttir och Haukur Harðarson (ETSC) från Island.

Nova-projektet påbörjades hösten 2020 och skulle från början ha pågått i två år, men har förlängts på grund av pandemin. Projektet avslutas hösten 2023. Frågorna som undersöks har funnits med ett bra tag.

– Redan 2010, när jag var medlem i NVL:s expertnätverk för validering, skrev vi i ”Femton utmaningar för validering” om kopplingen mellan validering och NQF och EQF, berättar Anna Kahlson, och fortsätter:

– Det är lite lyxigt att jobba med ett projekt som det här. Det ger oerhört mycket kunskapsöverföring och lärande att sitta med kollegor och ta del av hur de har tagit sig an problem i andra länder. Det måste finnas samverkan och förståelse för varandras system för att kunna orientera sig i det här. Och ju mer vi gräver, desto viktigare blir det att förstå hur vi gör detta. Det är en av de viktigaste poängerna med Nova-projektet, att lära om varandras system och plocka russinen ur kakan.

Förutom de nordiska länderna studeras även Österrike och Nederländerna. Samtliga länder har arbetat mycket med kvalifikationer som ligger utanför det traditionella utbildningssystemet.

- Læs også artiklen ”Fri bildning ger studiepoäng och kompetensmärken”.

Vad är icke-formella kvalifikationer?

Hur definieras egentligen icke-formella kvalifikationer? Nova-projektets arbetsgrupp har valt att ha en bred definition.

Anna Kahlson Anna Kahlson Foto: Privat

– Vi utgår från att icke-formellt lärande är allt lärande som sker utanför det formella utbildningssystemet. Vad som är formellt kan dock skilja sig något i olika länder. Exempelvis i Sverige räknas folkbildningen och yrkes- och branschcertifikat dit, säger Anna Kahlson. Vissa stora teknikföretag har egna certifieringar, och många av dessa får allt större betydelse på arbetsmarknaden.

– Microsoft har till exempel väldigt många utbildningar och certifieringar, och dessa är ofta mer gångbara på arbetsmarknaden än formella högskoleutbildningar. När certifieringarna ska placeras in i kvalifikationsreferensramarna måste vi bestämma att de är på samma nivå i alla länder så vi inte tappar jämförbarheten. Det är intressant att många privata aktörer idag vill få med sina kvalifikationer i referensramarna, säger Anna Kahlson.

- Læs også artiklen ”4H satsar på akademi som validerar ungas fritidsverksamhet”.

Svante Sandell Svante Sandell Foto: Marja Beckman

Lättare att byta bransch

Ett av målen är att kvalifikationsreferensramarna ska underlätta för människor att röra sig mellan olika branscher. Anna Kahlson ger ett exempel:

Mer läsning

– Tänk dig att du jobbar inom restaurangbranschen och lär dig jättemycket om att ge service till andra människor. Sedan måste du av någon anledning byta yrke och kommer på att du skulle kunna jobba som receptionist på ett stort företag inom teknikbranschen. Då är frågan: vad i ditt första yrke kan du ta med dig till det nya yrket? Flera av våra branscher tittar på den sortens kompetenser som man skulle kunna föra över mellan yrken.

– En kvalifikation ska vara ett kvitto på att du faktiskt har en kompetens. Man ska kunna lita på att en individ som har en kvalifikation verkligen har den kompetensen och är anställningsbar, till exempel i ett annat land.

Det är därför länderna måste samarbeta och komma överens om likartade system, så att det finns en tillit mellan systemen, menar Anna Kahlson och Svante Sandell. Den 18 maj ska Nova-projektet ha sitt andra spridningsseminarium i Reykjavik på Island. Det äger rum dagen innan den fjärde biennalen för validering, Validation of Prior Learning.