Översikt: Danmark

 

 

Danmark: Paradigmskifte inom utbildningen

 
Utbildningsdirektör Villy Hovard Pedersen från det danska undervisningsministeriet, den första av konferensens tre key-note speakers, konstaterade att den allt ökande diskrepansen mellan arbetets och utbildningens innehåll är ett faktum. Alla relevanta aktörer bör nu dras in i processen med att utveckla arbetet med reell kompetens inom alla delar av utbildningssystemet, i arbetslivet och inom fritidssektorn. – Den formella utbildningen och det folk gör i sitt arbete blir mindre och mindre överensstämmande, sade Pedersen.

Han tog som exempel IT-branschen som växer våldsamt men där utbildning i princip saknas. Unga människor uppnår i dag kompetens inom IT-området utan egentlig utbildning, det vet alla som hör till en lite äldre generation och som fått hjälp med sina datorproblem av sina barn.

 
Villy Hovard Pedersen
Villy Hovard Pedersen
 

 

Pedersen frågade sig om vi skulle ha samma höga kompetens inom IT i dag om den varit ett resultat av skolundervisningen.
– Det finns områden där man får kompetens utan hjälp från det egentliga utbildningssystemet, medgav Pedersen.
Han nämnde också platsannonsernas utformning som ett uttryck för vad som i dag uppskattas mest hos en arbetssökande.
– Tidigare började man med att nämna formella utbildningskrav, i dag kommer förväntningarna på den personliga kompetensen först medan kraven på formell utbildning ofta kommer sist.

 

 

Politisk enighet

 

Ett paradigmskifte krävs i vårt sätt att tänka på lärande, påpekade Pedersen. Han berättade att man i Danmark insett att det behövs en grundlig debatt om vuxnas lärande i det danska folketinget.
I Danmark har undervisningsministeriet tillsammans med Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling, Kulturministeriet samt Økonomi- og Erhvervsministeriet utarbetat en rapport om reell kompetens, ”Anerkendelse af realkompetencer i uddannnelserne”, som mottagits positivt av alla politiska partier.
För dem som är verksamma inom utbildningssektorn kan det vara svårt att erkänna att det försiggår lärande utanför den egentliga lärandearenan, menade Pedersen. Att utbildning kan se ut på många olika sätt illustrerade han med ett exempel där personer som utbildat sig till folkskollärare tillfrågades om de haft nytta av sin utbildning i arbetet. En ung kvinna som arbetat ett år som lärare svarade att hon överlevt sitt första år som lärare tack vare att hon fungerat som scoutledare i många år.
– Vi bör bli bättre på att koppla utbildningssystemet till de övriga arenorna, sade Pedersen.

 

 
Realkompetence

 

Att erkänna reell kompetens är till nytta för alla parter ansåg Pedersen.
– Att mäta reell kompetens handlar om att fästa vikt vid det man kan och inte det man inte kan, vilket är motiverande för den enskilda individen.
Genom att synliggöra den enskildes kompetens kan man bättre utnyttja den potential som finns och bland annat arbetslösa, flyktingar och invandrare får större möjligheter att kvalificera sig genom utbildning. Målinriktad utbildningsefterfrågan och insatser understöds och ekonomiska resurser utnyttjas bättre inom utbildningen. Att erkänna reell kompetens bidrar också till att öka den allmänna utbildningsnivån i samhället.

 

 

Pålitliga metoder viktiga

 

I kompetensutvärderingen är det viktigt att var och en kan få sin reella kompetens fastslagen enligt ramar och regler som är fastslagna för de olika utbildningssektorerna samtidigt som den enskilda individen bär ansvar för att bidra till dokumentationen av sin reella kompetens. En avgift som eventuellt kan vara graderad uppbärs för kompetensutvärderingen dock så att det är gratis för kortutbildade. Kompetensutvärderingen sker alltid med de olika utbildningarnas mål och inträdeskrav som utgångspunkt och reell kompetens erkänns oberoende var eller hur den förvärvats men utan att utbildningens kvalitet eller nivå förringas. Metoderna som används skall garantera en pålitlig utvärdering och därmed resultatens tillförlitlighet. Resultatet av utvärderingen dokumenteras med hjälp av ett bevis.
Dokumentation och vägledning sker i samspel genom att man utvecklar redskap som understöder dokumentationen av reell kompetens. Detta gör den danska regeringen i samarbete med arbetsmarknadens aktörer och aktörer inom folkupplysning, föreningsliv etc. Genom ett IT-baserat vägledningssystem, den nya portalen ”Uddannelseguiden”, blir de understödande redskapen lätt tillgängliga och därtill skapar man goda möjligheter till vägledning.
Och vad görs just nu för att skapa bättre möjligheter att utvärdera och erkänna reell kompetens i Danmark?
På den frågan svarade Pedersen att konferensen i Helsingör fungerade som ett startskott för 2005 som utvecklingsår.
På regeringens initiativ utarbetas nu handlingsplaner för de olika utbildningssektorerna som skall vara klara den 1 januari 2006. Planerna genomförs sedan gradvis och först inom vuxen- och fortbildningen med början senast den 1 augusti 2006.

(Rapporten ”Anerkendelse af realkompetencer i uddannelserna” kan beställas hos Undervisningsministeriets forlag, Strandgade 100 D, 1401 København K, e-post: forlag@uvm.dk)