Översikt: Norge

 

 

Norge: Ny lagstiftning och proffsig information

 
– Inlärning sker överallt, både i samhället och i form av personlig utveckling, ingen startar på noll, och det är viktigt att vi behåller ett samhällsperspektiv hela vägen, sade seniorrådgivare Torild Nilsen Mohn från VOX, Norge, då hon redogjorde för valideringen i Norge. Hon påpekade att Norden är en föregångsregion som säkert klarar av de nya utmaningarna inom utbildningen, men att det inte räcker med att vi samarbetar inom Norden utan vi måste också rikta blicken utåt utanför vår egen region.

 

Dokumentationen av kompetens ger en ökad medvetenhet om kompetens, bättre möjligheter att utnyttja de resurser som finns och den tydliggör lärandet som sker på flera olika arenor. Det är till stor nytta att bli validerad både för en person som redan har en arbetsplats och för en som söker jobb, men också för en som tänker inleda studier eller vill förkorta sina studier.
Målet med att etablera ett nationellt valideringssystem i Norge är att dokumentera och utvärdera (verdsettning) den reella kompetensen hos vuxna inom arbetslivet och utbildningssektorn. Som den största utmaningen såg Mohn samhällets erkännande av det faktum att lärande sker utanför själva utbildningssystemet.
– Det är många som tror att det inte förekommer lärande på annat håll, sade Mohn.

 

 
Torild Nilsen Mohn
Torild Nilsen Mohn
 

Ny lagstiftning avgörande

I Norge har man åstadkommit ändringar i lagar och regelverk för att kunna beakta reell kompetens både inom grundutbildning och högre utbildning.
– Det är många som är gröna av avundsjuka då de ser hur långt vi kommit, sade Mohn.
Inom fylkeskommunerna har man organiserat en mottagarapparat för att mäta den reella kompetensen hos vuxna som själva önskar det. Alla sektorer har kommit överens om en gemensam procedur där det även ingår information och vägledning. Eftersom det handlar om individer med mycket olika bakgrund har man utarbetat olika verktyg och metoder beroende på vilken inlärningsarena det handlar om. Metoderna har också förändrats unterwegs.

 

Frivillighet och transparens

En av de främsta grundläggande förutsättningarna för validering är individens rättigheter, det vill säga att det hela bygger på frivillighet och att dokumentationen är individens egendom både på en arbetsplats och i ett utbildningssystem. Valideringen måste anpassas till både individ och behov; det behövs speciella verktyg eftersom det man mäter varierar. Beroende på individen kan det handla både om praktisk och om teoretisk kunskap. Viktigt är också att valideringen bygger på tillit, pålitlighet och giltighet. Giltigheten gör att slutresultatet av valideringen är ett värde i sig.
– Vi tror på det vi får eftersom vårt samhälle bygger på tillit. Om en instans intygar reell kompetens tror vi på det, vi behöver inte miljarder kvalitetssäkringar för det, sade Mohn.
Hon betonade också vikten av transparens; full insyn i processen bör finnas.
För att goda idéer skall kunna genomföras och utvecklas måste de implementeras. I Norge har man gett fylkeskommunerna ansvaret för att validera och erbjuda anpassad fortbildning. I hela landet har 75 procent av dem som använt möjligheten till validering begränsat den till den rådande livssituationen. De har med andra ord inte tänkt på att de eventuellt kunde kräva en mera djupgående validering. Fortfarande används till exempel inte yrkesprövning (exempelvis en svetsare som visar prov på sin yrkesskicklighet) i stor utsträckning trots att det har visat sig vara en bra metod för validering. Omfattningen av konsekvent bruk av validering som grund för utbildning både inom yrkes- och allmän utbildning är liten. Ännu återstår också att bygga en bro till högskolevärlden som kräver poäng och inte allmän validering.

 

Några meter över startstrecket

Inom Vox har man en barometer som varje halvår mäter befolkningens och företagens kännedom om begreppet reell kompetens. En mätning har bland annat visat att kännedomen hos företagen är relativt hög, endast 26 procent av 1500 tillfrågade företag sade sig inte känna till begreppet medan motsvarande procent hos befolkningen var drygt 74 procent. Det betyder att endast drygt en fjärdedel av en grupp på 2000 personer kände till vad reell kompetens står för.
– För att vision skall bli verklighet krävs tid och resurser och tills vidare är vi bara några meter över startstrecket, sade Torild Nilsen Mohn.
Det finns behov av att samordna vägledningen, ge bättre information samt att sträva efter en större nationell samstämmighet i utvärderingen. Som det nu är varierar valideringen beroende på varifrån i landet man kommer. Man har också konstaterat att representanter för arbetslivet tycker att kartläggningen av arbetstagarna är för svår, vilket gjort att man insett att man borde satsa mera på processvägledning. Också de olika aktörernas roll i kartläggningen borde ytterligare klargöras.

I Norge har man gått in för att medvetandegöra alla dem som arbetar med reell kompetens i samtliga 19 fylkeskommuner. Man har informerat om lagar och regelverk, berättat varför man utför validering och vilka valideringssätt man använder. Man har också gått in för att samarbeta med den högre utbildningen eftersom man inte vet vilka krav den högre utbildningen ställer när det gäller reell kompetens.
Torild Nilsen Mohn berättade om den lyckade informationskampanj som Vox genomför för att sprida kunskap om vad validering handlar om. Man har ordnat informationsmöten med början i det mest avlägsna fylket på Vestlandet, man har varit mån om att förankrat idén på alla nivåer såväl lokalt som politiskt och man har använt ”good examples” från regionen och skapat lokala knutpunkter, s.k. ”naeringshager” för verksamheten.
– Flotta ord säljer bara i fem minuter, man måste koppla idéer till konkreta exempel, påpekade Mohn.

 

Ambassadörer har nyckelroll

 

Hon presenterade det informationsmaterial på nynorsk som man arbetat fram för att informera både arbetstagare och arbetsgivare om reell kompetens. Vox har anlitat en reklambyrå för att få fram sitt budskap på ett fantasifullt och läckert sätt. I informationskampanjen har så kallade ambassadörer spelat en oerhört viktig roll. Det är personer som berättar hur de haft nytta av att få sina reella kunskaper fastslagna. Som ambassadörer verkade bl.a. en slaktare och en kvinna som var utbildad lärare men som arbetade med att lära ut hur man gör norska bonader. Ambassadörerna ställde upp på informationsmötena och de gjorde det starkaste intrycket både på vanliga åhörare och på journalisterna.
– Medierna vill tala med dem som har praktisk erfarenhet, inte med myndigheterna, sade Mohn.
Ambassadörerna kunde också kontaktas efter själva kampanjen. Mohn citerade kvinnan med bonaderna som fått sin kompetens dokumenterad: ”Förr var jag bara självlärd, nu är jag professionell”.
För att ha framgång i arbetet med att förankra begreppet reell kompetens måste man enligt Mohn satsa på ett trepartssamarbete: alla parter måste vara med hela vägen, inte minst tredje sektorn, man måste se till att reell kompetens förankras i lagstiftningen (detta har visat sig vara speciellt lyckat i Norge), man måste bygga på tillit och det är nödvändigt med en nationell koordinering som sker utanför utbildningsmyndigheterna.

 

 

Norges presentation (.ppt)

 

Vox kartlägger kompetens

  • Vox är ett nationellt center för lärande i arbetslivet.
    Vox grundades år 2001 för att samla statlig kompetens om vuxnas lärande i en och samma institution.
    Vox arbetar med dokumentation av reell kompetens och för att främja anpassningen av fortbildningen till arbetslivet.
    Vox arbetar för att höja nivån på basfärdigheterna och öka sysselsättningen hos enskilda samt för att stöda omställningen i arbetslivet.
    Vox utvecklar och utprövar pedagogiska metoder, verktyg och modeller som anpassas till vuxnas behov, kopplar samman aktörer och utvecklar regionala nätverk.
    Vox ägs av Utdannings- og forskningsdepartementet.
  • Vox ger gratis telefonservice, Grønn linje, där vuxna får information om sina rättigheter och skyldigheter i samband med utbildning.
  • Via hemsidan www.vox.no kan företag som vill kartlägga kompetensen hos sina anställda beställa en s.k. startpakke med motivations- informationsmaterial. I det ingår också den humoristiska filmen ”Praktikeren” om olika sätt att kartlägga kompetens.