Översikt: Sverige

 

 

Sverige: Respekt för människan viktigast vid validering

 
– Prövning av reell kompetens, validering, är ingen ny företeelse. I arbetslivet har vägen från lärling till gesäll och mästare liksom olika yrkesprov funnits länge, men att validera mot s.k. skolkunskaper har förekommit mera sällan, konstaterade Kerstin Svensson som redogjorde för Valideringsdelegationen som är en ny myndighet i Sverige.

Begreppet validering i dagens bemärkelse användes i Sverige första gången av Kunskapslyftskommittén år 1996.
– Anledningen till att man började tala om validering inom utbildningssektorn var det faktum att individer som redan hade kunskaper inom utbildnings- eller yrkesområden inte skulle läsa om igen det de redan kunde utan i stället ha möjligheter att ta till sig nya kunskaper, berättade Svensson.

 

Nationell kampanj lyfte fram validering

I samband med Kunskapslyftets start 1997 betonade man från regeringens sida vikten av effektivt resursutnyttjande för såväl staten, kommunen som för individen och av den anledningen fick valideringen som begrepp stor uppmärksamhet.
Under kunskapslyftsperioden (1997-2002) har arbetet med validering fått en stor omfattning. Kommuner, utbildningsanordnare och t.ex. branschorganisationer har byggt upp egna system för validering. Kvaliteten av valideringen varierar och den är svår att överblicka. Två utredningar om valideringar har gjorts, den ena med fokus på utländsk kompetens, den andra på bredare bas där det ingick att leda ett pilotprojekt kring validering. Pilotprojekten utvidgades till skolverkets (utbildningsstyrelsen) försöksverksamhet i åtta kommuner.

 

För människor i ny situation

Kerstin Svensson nämnde departementsskrivelsen om validering från 2003 där man bland annat betonar att validering har särskild betydelse för invandrare som skaffat sina kunskaper och färdigheter i andra länder och för alla som skaffat kunskaper och färdigheter utanför det formella utbildningssystemet.
– Validering är viktig för alla människor som befinner sig i en ny situation då risken finns att man inte bara blir arbetslös utan även yrkeslös, sade Svensson.
Hon påpekade att det är viktigt att skilja på prövning som är kontrollerande och validering som är utforskande.
– Prövning handlar om att individens kompetens bedöms mot kriterier för an viss kurs eller utbildningsnivå och betygsätts medan validering handlar om att undersöka vilka kunskaper och färdigheter den enskilde faktiskt har, utan krav på att ett antal kunskapsmål ska ha uppnåtts. Kunskap är lika mycket värd oberoende av var och hur man skaffat sig den.
Något av det viktigaste när man arbetar med människor i validering är att visa respekt.
– Vi ska inte värdera deras kunskaper, utan ge dem insikter och känslan av att de överträffat sig själva, sade Svensson.
Hon påpekade att formella kompetenser kan samverka med informella kompetenser. Genom att skapa respekt för det informella lärandet i utbildningssektorn skapar man i andra ändan respekt för det formella lärandet.

 

Validering för allmän kompetens

Validering bör kunna genomföras muntligt, skriftligt, digitalt eller på distans beroende på inriktning och individuella behov och förutsättningar. Validering kan ske såväl i en utbildningsmiljö som på en arbetsplats. Det är viktigt att skilja validering från kompletterande utbildning som individen kan behöva för att uppnå behörighet för vidare studier eller för arbete.
Kerstin Svensson beskrev valideringsprocessen med hjälp av ett tredelat kompetenskluster där basen utgörs av orienteringen kring generella kompetenser.

kluster nr 1
kluster nr 1

Denna del av klustret är viktigast när det gäller validering. Den kan beskrivas som ett grovmaskigt nät där det sker vägledning, reflektion och dokumentation. Individens behov, intressen och förutsättningar lyfts fram och verktyg och metoder som svarar mot individuella behov tas fram. De verktyg som tas fram har delegationen för avsikt att översätta till ett tiotal språk.

kluster nr 2
kluster nr 2

Den mittersta delen av klustret utgörs av de s.k. normerade kompetenserna, det vill säga bedömning och värdering av individens kompetenser relaterade till fastställd kunskapsnivå (i synnerhet i gymnasieskolan finns bra system för detta). Här är delegationens uppgift att medverka till att synliggöra kompetenser med metoder som är vuxenanpassade.

kluster nr 3
kluster nr 3

 

Den minsta delen av klustret består av spetskompetenser, t.ex. diplomutbildning inom olika områden. Det är branscher som i allmänhet har verktyg för validering och delegationens uppgift blir att samordna sitt arbete med dessa redan existerande modeller.

Litteratur: Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23 April 2003)
En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande, SOU 1996:27
Kerstin Svenssons presentation (.rtf)

 

 
 

Valideringsdelegationen främjar kvalitet, legitimitet och likvärdighet

Valideringsdelegationen (VLD) bildades i början av år 2004 och upphör i slutet av år 2007. Det är en självständig myndighet med tio medlemmar och en ordförande. Ingen egen organisation har byggts upp utan den sköts med hjälp av köptjänster. På kansliet arbetar för närvarande en direktör (Eva Nordlund), en person ansvarig för information och webbsida, två med ansvar för utbildning och två med ansvar för yrkes- eller branschinriktning.     
VLD:s uppdrag är att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet, att bedriva och stödja utvecklingsarbete, att stärka och främja regionalt samarbete för att få till stånd ändamålsenliga arbetsformer för utveckling, rådgivning och uppföljning. VLD ska också informera och utforma förslag om hur valideringen ska säkerställas efter 2007.
VLD:s uppdrag handlar om validering mot utbildningssystemet utanför högskolorna och mot arbetslivet. Utländsk kompetens och genusperspektivet ska betonas speciellt.
Under år 2004 kartlade VLD situationen i Sverige och startade regionala samverkansprojekt i Örebro län, Skåne, Uppsala län, Västernorrland och Norrbotten. I Sverige har man även certifierade valideringsvägledare och valideringspedagoger.
VLD ger ut ett elektroniskt nyhetsbrev, ValiBREV, upprätthåller en publik databas ValiBAS samt ordnar konferenser och seminarier.
I fjol inledde man metodutveckling i samverkan med branschorganisationerna inom skogsbruk, naturbruk, hantverk, samt vård och omsorg.
Under innevarande verksamhetsår skall VLD analysera och utarbeta kriterier för begreppet validering för att senare kunna fastställa vilka processer och åtgärder som kan hänföras till valideringsbegreppet och vilka åtgärder som krävs för att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet.
Hemsida: www.valideringsdelegationen.se