På sin mammas gata

 

 

Eftersom tjänsten som NVL-koordinator är på halvtid jobbar hon också inom undervisningsministeriet med frågor som är knutna till KEHO, utvecklingsprogrammet för den fria bildningen. Att hitta tid för en intervju är inte helt lätt eftersom Pirkko Sartoneva just i dessa dagar lägger sista handen vid en sammanfattning av förslag till ny kvalitets- och utvecklingsfinansiering av den fria bildningen i Finland.
– En ny lag för den fria bildningen ska behandlas i riksdagen och i den kommer bl.a. finansieringen att ändras så att en del kan ges som kvalitets- och utvecklingspengar. Det svåra är att hitta gemensamma kvalitetskriterier eftersom det handlar t.ex. om både medborgar- och arbetarinstitut, folkhögskolor och studieförbund, som alla har olika uppgifter.
På vackert klingande svenska berättar Pirkko Sartoneva att hon började sin karriär inom den fria bildningen som lärare i svenska, men sedan antog hon nya utmaningar på den administrativa sidan och där har hon stannat tills vidare.
– Jag tycker att det skulle vara svårt att jobba som byråkrat om jag inte hade en lärarbakgrund. Det ger så mycket och det är lättare att förstå vad ett beslut betyder i praktiken.
Det är arbetar- och medborgarinstitutens situation som Pirkko är bäst insatt i för tillfället och hon berättar att intresset för kurser ökar samtidigt som de finländska kommunernas ekonomi blir allt sämre.
– Det kan innebära att möjligheterna att öka utbudet av kurser försvåras. Samtidigt pågår en process på fältet, där små medborgar- och arbetarinstitut slås ihop till större enheter, vilket kan vara både bra och dåligt. Det är bra om mindre institut kan slå ihop sina resurser, men å andra sidan finns det en risk för att närhetsprincipen kommer i skymundan. Folk i små byar blir lätt bortglömda.

Nätverk utmanar

Till studierna i svenska hörde också kurser i både danska, norska och isländska så Pirkko Sartoneva kan med fog kallas nordist, men även om hon har nordiska kontakter blir det nu första gången som hon jobbar nordiskt.
– Det blir väldigt intressant att komma in i det nordiska via vuxenutbildningen eftersom jag själv har den bakgrunden. Det är också utmanande att jobba på nätverksbasis för det tar en tid innan man kommer in i det hela och lär sig känna människorna.
Pirkko är ordförande för två av NVL:s nätverk, vägledarnätverket och nätverket äldre i arbetslivet. De träffas både fysiskt och via e-post.
Vägledarnätverket planerar bl.a. att genomföra en jämförande studie i kvalitetssäkring i vuxenvägledning under 2010. Arbetet är tänkt att mynna ut i en rekommendation med fokus på framför allt korttidsutbildade vuxnas behov av vägledning.

Den finska kvinnan jobbar mycket

Att den finska kvinnan är speciellt stark är en uppfattning som härstammar från ett Finland i krig. Men hur är det i dag?
– I synnerhet ska medelålderskvinnorna vara starka, men visst kan jag se att yngre generationers kvinnor också är väldigt ambitiösa. Det är möjligt att traditionen förutsätter att kvinnor jobbar mycket. I Finland är det till exempel inte alls så vanligt som i Sverige att kvinnor har deltidsarbete. Också samhällssituationen gör att kvinnor har lättare att få jobb än männen eftersom serviceyrkenas andel ökar, medan traditionella manliga jobb blir färre.
Inom det fria bildningsarbetet är kvinnorna också i majoritet. Det är mest kvinnor som skapar med sina händer, studerar, konsumerar kultur. Hittills har det ändå ofta varit män som innehaft de ledande posterna, men i och med att de stora årskullarna går i pension i Finland besätts lärar- och rektorstjänster t.ex. vid medborgar- och arbetarinstituten allt oftare med kvinnor, berättar Pirkko Sartoneva. Hon tror inte att det är något hot mot männen.
– Alla som jobbar inom den fria bildningen är mycket medvetna om att vi ska utveckla metoder och skapa ett sådant kursutbud att vi får flera män med.

Finsk information

Pirkko Sartoneva ser som en av sina viktiga uppgifter som koordinator att göra NVL mera känt bland den finskspråkiga befolkningen i Finland.
– Vi borde öka informationen på finska för att nå de finskspråkiga. Som det nu är tror jag att NVL är mera känt bland finlandssvenskar.
Pirkko anser att det är viktigt att man förutom skandinaviska också kan använda engelska i nordiska sammanhang.
– I verkligheten är det svårt att få finskspråkiga med om man inte använder engelska. Men det är inte bara svenskan som kan bli stötesten utan också danskan, som ofta kan vara svår att förstå också för svenskar.
Det är mycket nytt och spännande som Pirkko ska sätta sig in i under den närmaste tiden och hon medger att det blir knappt med tid över för fritidsintressen. Men något hon inte vill missa är äppelskörden på den kolonilott som hon tillsammans med sin man odlar i Centralparken i Helsingfors. Där har hon redan hunnit plocka hallon och vinbär och skörda både lök, bönor och zucchini.