Så blir språkutbildningen för invandrare bättre

 

 
Marja Beckman

Skolverket har under tre år, 2013–2015, fått i uppdrag att dela ut statsbidrag till anordnare av utbildning i svenska för invandrare. Syftet är högre kvalitet, ökad flexibilitet och ökad individanpassning i utbildningen. Redan under 2013 genomfördes 142 olika insatser runt om i landet och under 2014 pågår ytterligare 91 insatser.

Att höja kvalitén, öka flexibiliteten och öka individanpassningen handlar om att utveckla sin verksamhet. Anordnarna behöver fråga sig – Var är vi nu? – och sedan fokusera på de nationella målen för utbildningen – Vart ska vi? Även om målen är desamma kan vägen dit aldrig se exakt likadan ut och svaret på frågan – Hur gör vi? – blir inte heller detsamma.  Många olika typer av insatser finns därför bland de över 230 insatser Skolverket har beviljat bidrag till under de två första åren.

Vilka behov av utveckling ser då anordnare runt om i Sverige i utbildningen?  

  • Individen är utgångspunkt. Att individen måste vara utgångspunkten för utbildningen är något flera verksamheter betonar.  De har då satsat på att bättre kunna möta varje individ och utvecklat sina arbetssätt för att synliggöra vem individen är. Verksamheterna utgår från individens kunskaper, kompetens och erfarenheter och mål genom validering. Valideringen görs i samband med att eleven påbörjar och planerar studierna. Önskan från verksamheterna har varit att kunna ge eleverna en bättre grund, samt att ge dem möjlighet att ta större ansvar för sina studier och att föra samtal om lärande.
  •  Stöd på modersmålet. Ett annat sätt att ge eleverna bättre möjlighet att ta ansvar, vara delaktiga och ge dem ett större inflytande över sina studier har varit att satsa på stöd på modersmålet. Anordnarna har framförallt betonat att de vill ge eleverna större delaktighet och medvetenhet om målen med utbildningen. Stödet på modersmålet har använts för att introducera eleven till studier men också för att i undervisningen stödja lärandet. Eleverna har fått ökade möjligheter att kommunicera kring innehåll och planering. Anordnarna beskriver också att eleverna känner ökad trygghet och att de har fått en mer effektiv studieteknik.
  • Flexibel organsation. Insatser som leder till en mer flexibel organisation genomförs också av flera anordnare. De försöker skapa ett större utbud och fler kombinationer av platser, tider och sätt för studier. Andra insatser innebär att göra utbildningen mer flexibel och individanpassad genom att använda digitala lösningar såsom distanskoncept, digitala verktyg och metoder som ”flipped classroom”.
  • Arbetplatsförlagt lärande utvecklas. Att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet inom ramen för språkutbildningen är också något som flera anordnare sett som angeläget för att höja kvaliteten, öka flexibiliteten och individanpassningen.

Utbildningen är ju till för eleverna – vad säger då eleverna om dessa insatser? Enligt anordnarna säger eleverna just att de har fått en ökad förståelse för mål och arbetsformer men också om bedömning och betygssättning. Eleverna lyfter också fram att de kan vara mer aktiva i diskussionen kring sin studiesituation och påverka studiernas upplägg.  Elever som prövat på ett distanskoncept uttrycker att det gett stolthet och motivation. De upplever att nätbaserade utbildningar har blivit en självklarhet när verksamheten satsat på just detta. Oavsett insats uttrycker flera elever att de är stolta att verksamheten satsat just på dem!

Webbinarium med några anordnare som berättar om sin insats kan ses på Skolverkets webbplats, klicka här.