Sänkt tröskel för ett hälsosammare liv

 

 

Temat var ett av de centrala i den sittande regeringens politikprogram. En utvärdering, som gjorts av det statliga organet Centret för hälsofrämjande (Tekry), visar att den stora satsningen har haft stor genomslagskraft i hela landet och att instituten vid sidan av kommunernas officiella hälso- och socialsektorer numera räknas som viktiga aktörer i hälsofrågor.
I nyhetsportalen Sivistys.net säger Finlands kommunförbunds vice vd Kari Nenonen att medborgarinstituten spelar en speciellt viktig roll när det gäller att hindra att hälsa blir en klassfråga, dvs. att de bättre lottade i samhället har en större chans att leva ett friskt liv. Medborgarinstituten finns nära lokalbefolkningen och kan svara på de signaler som kommer från vanligt folk. Speciellt för just denna satsning har också varit att man lyckats nå medelålders män, som hör till den mest svårflörtade gruppen både när det gäller fri bildning och hälsosatsningar.
”Jag tänker nu mera på hur mycket jag rör på mig och vad jag äter”. ”Självdisciplinen har vuxit, livet känns ibland lättare än före kursen”. ”Bättre kondition, lägre vikt, blodtryck och kolesterolvärden”. ”Jag lärde känna nya människor, jag kom mig för att gå på kurs fast det ibland kändes svårt.”
Detta är några av de uttalanden från kursdeltagare i olika typer av hälsofrämjande grupper som återges i den utvärdering av projektet som Centret för hälsofrämjande gjort.
– Medborgarinstituten har alltid varit intresserade av uppsökande verksamhet och av målgrupper som inte automatiskt hör till de mest ivriga, säger specialplanerare Liisa Honka på MiF.

Hellre förebygga än reparera

I rapporten påpekas att det finns en stark social beställning på den här typens verksamhet. Kommunernas hälsovårds- och socialsektor klarar inte längre ensamma av att tackla alla de utmaningar (t.ex. allt högre förekomst av folksjukdomar som övervikt, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar) som man står inför när det gäller medborgarnas hälsa. Och då hjälper det inte alltid att det faktiskt är fråga om lagstadgad verksamhet i kommunerna.
I rapporten sägs det vidare att det är fullt möjligt för medborgarinstituten att i högre grad än förr profilera sig som medaktör i det förebyggande hälsovårdsarbetet och det finns en förhoppning om att medborgarinstituten ska fortsätta att utveckla verksamheten även efter projektets slut.
– Vi är hellre med i förebyggande än reparerande verksamhet, säger Liisa Honka.
Hon tycker ändå att det är viktigt att komma ihåg att medborgarinstitutens primära uppgift inte är direkt hälsofrämjande verksamhet.
– Vårt mål är att samarbeta med andra aktörer i kommunen och framför allt stöda invånarna i deras strävan att leva ett friskare liv. En av våra sloganer i projektet var t.ex. ”lärande förbättrar hälsan” (på finska: ”oppiminen lisää terveyttä”).
Projektet stöddes från statens sida med drygt en halv miljon euro, och man har bl.a. stött instituten direkt med att bilda nya grupper och att utvecklat strategier för att få med underrepresenterade grupper. Lärarna har fått utbildning, läroplaner och undervisningsmaterial har skapats, man har satsat på marknadsföring och på att upprätthålla ett virtuellt klassrum och stå till tjänst med konsultation.

Länkar:
Medborgarinstitutens förbund: www.ktol.fi
Finsk vuxenutbildningsnyhetsportal: www.sivistys.net
Rapporten på finska: PDF