Särvuxpedagogerna antar utmaningen

 

 

En växande yrkesförening med en angelägen agenda, så kan man beskriva Riksföreningen Särvuxpedagogerna. Under ledning av ordförande Maude Sundin-Edlund samlar man fler än 260 medlemmar över hela landet runt frågor kring specialpedagogik inom Särvux.
Föreningen arbetar för att målgruppen vuxna utvecklingsstörda ska få de bästa förutsättningar för sitt lärande och bevakar deras intressen genom att bygga nätverk mellan varandra och skapa ömsesidig kontakt med myndigheter och föreningar. Inte minst gäller det att hålla sig ajour med utvecklingen i de andra nordiska länderna.
Det är Maude som förtydligar att rätten att få gå grundläggande särvux i Sverige är en rättighet från och med 2007, men den rätten omfattar endast utbildning motsvarande träningsskolenivå och grundsärskolenivå – inte särvux på gymnasial nivå. Detta faktum har kommit lite i skymundan i den pågående skoldebatten.

Inkludering

Salamancadeklarationen är en fin tanke, anser Maude, men ser samtidigt att den kan vara svår att leva efter fullt ut. I vissa kommuner lyckas man inkludera särvuxstuderanden till viss del genom att lokaler finns i samma byggnad, men att inkludera särvuxgrupper i klasser tillsammans med normalbegåvade, har så vitt hon vet, inte förekommit. Möjligen kan en tillfällig inkludering skett i olika sammanhang, ex. temadagar. Vi har mer och mer utvecklats till ett elitsamhälle, där de goda ambitionerna ofta kommit till korta.

Kursplan och betyg

Även på Särvux ska alla elever ha en individuell studieplan där deras mål för sitt lärande formuleras. Målen knyts an till de olika ämnena som kursplanen anger. Inom ramen för hur kursmålen skall nås finns stor frihet att bestämma hur den pedagogiska strategin skall utformas, allt beroende på elevens behov och förutsättningar. Skolverket har visat viss kritik mot särvux bland annat för att inte skriva betyg. Eftersom eleverna i stor utsträckning inte når kursplanemålen, har särvuxpedagogernas bedömning varit att ge intyg. Detta är i linje med vad särvuxförordningen säger d v s ”För den elev som inte blir godkänd utfärdas ett intyg om deltagande” Andra synpunkter från Skolverket och Utbildnings- och kulturdepartementet har varit att särvux ägnar sig för mycket åt kurser vilka inte förankrats i den nationella kursplanen. Departementet menar att om lärandet inte formaliseras genom att utgå från den nationella kursplanen kan särvuxeleverna lika gärna delta i aktiviteter inom folkbildningen som t ex ABF och folkhögskolor. Att följa kursplanen är en kvalitetssäkring om att särvuxutbildning skall vara likvärdig över landet. Särvux ingår i det offentliga skolväsendet och då skall lagar och regler följas.

Vad Särvuxpedagogerna vill

Detta med betyg eller intyg är en viktig fråga för Särvuxpedgogerna. Det behövs en bredare målinriktning om det skall bli möjligt att sätta betyg i större omfattning. Särvuxpedagogernas hållning är betygsfritt, men så länge betyg finns inskrivet i skollagen är lärarna hänvisade till att sätta betyg i de fall kursmålen uppnåtts.
Man vill att eleverna i Särvux ska ha rätt att studera för att vidmakthålla sina kunskaper precis som man får i Norge. Vidare vill man att den i ett nordiskt perspektiv mycket snäva målgruppen för Särvux ska utvidgas. En grupp som man vill öppna dörrarna för är vuxna med diagnosen psykiska funktionshinder.
Återstår att se hur den nya regeringen kommer att se på dessa och andra tankar nu när vuxenutbildningsförordningen håller på att ses över.