Skattegranskare får hjälp med att överföra tyst kunskap

 

 

För en skattegranskare tar det ungefär fem år att komma in i sitt arbete. Mycket av den kunskap som krävs går inte att inhämta via teoretiska studier utan inlärningen sker på arbetsplatsen, medan man gör sitt jobb.
Inom Centrala Finlands skatteverks granskningsenhet har man gått med i ett forskningsprojekt kallat VeroExPertti (Skatteexperten) för att få hjälp med kunskapsöverföringen. Där räknar man nämligen med att 33 av ca 120 skattegranskare i hela regionen går i pension fram till år 2011 och år 2012 når 51 procent av granskningsenhetens personal pensionsåldern. Med dem försvinner en ansenlig mängd tyst kunskap om ingenting görs.
Hannu Hautamäki, som är kontorschef vid skattegranskningsenheten, berättar att det är mycket krävande för den personal som blir kvar att utbilda och vägleda nya granskare. Att de samtidigt ska sköta sina dagliga arbetsuppgifter gör inte saken lättare. Därför välkomnar han den utbildning och hjälp som man nu får för att generationsskiftet ska bli mera smärtfritt. Det handlar om att få syn på den kunskap man besitter för att kunna föra den vidare till en yngre generation.
- En granskare måste vara bra på växelverkan, bemästra svåra situationer, kunna uttrycka sig både skriftligt och muntligt, gestalta helheter, vara stresstålig och villig att lära sig nya saker, berättar Hautamäki.
Han påpekar att en granskare inte klarar sitt jobb enbart med hjälp av teoretisk kunskap om han eller hon inte kan kombinera teori med praktik för att avgöra om skattelagarna följts och rapporteringen varit sanningsenlig.
- Tyst kunskap är aktuell inom väldigt många branscher inom företagsvärlden.

Bättre ork och nya attityder

Inom VeroExPertti fick ca 70 granskare på tre orter vid fem olika träffar sätta sig ner och bena ut vad deras tysta kunskap består av och hur den kan överföras till yngre granskare.
- Vi gick bland annat igenom arbetsmetoder och konferensrutiner som stöder överförandet av tyst kunskap. Mellan träffarna gjorde vi olika uppgifter som grund för ett slutarbete. Varje granskare använde ungefär tio arbetsdagar för hela projektet, berättar Hannu Hautamäki.
Satsningen föll i god jord hos granskarna eftersom de är medvetna om den förestående generationsväxlingen.Tack vare projektet har det nu också skett attitydförändringar på Hannu Hautamäkis arbetsplats.
- Inställningen till att vägleda nya arbetstagare har förändrats och man har fått en insikt om hur stor betydelse växelverkan har i granskarens arbete. Att ge positiv feedback till kollegerna blev en viktig del av arbetet och det var fint att märka nya sidor hos personer som man redan jobbat länge tillsammans med. Man orkar också bättre med sitt arbete när man genom att inse den tysta kunskapens andel får bättre kontroll över det.
Också grupparbetets betydelse har blivit tydligare och i samband med projektet har även två mentoravtal gjorts upp, vilket medverkar till att kunskapsöverföringen underlättas.
De som deltog i utbildningen sade sig också ha blivit bättre på att granska sina egna arbetsrutiner.
En försvårande omständighet var att det fanns ganska få nya arbetstagare som kunde dra nytta av hela processen eftersom man ännu inte rekryterat nya för att ersätta dem som går i pension. Därför kommer de slutarbeten som skapades under kursen att ha en stor betydelse för att man ska kunna ta till vara lärdomarna. Det finns också planer på att sammanställa en elektronisk handbok som även kan användas utanför skattegranskningsenheten.
- Samarbetsinlärningen var verkligen effektiv och det finns allt skäl att satsa på den metoden också i fortsättningen, säger Hannu Hautamäki.