Skolan som är öppen dygnet runt

 

 
Jere Lauha En folkhögskola är fri att ordna undervisningen på sitt eget sätt, säger Taru Kekkonen som är chef för nätundervisningen vid Otavan Opisto.

Folkhögskolan Otavan Opisto i östra Finland har haft ett nätgymnasium för vuxna ända sedan 1997 med ett ständigt växande elevantal. Både i nätgymnasiet och nätgrundskolan får man studera helt i egen takt och inga tentamina ordnas. Tillit och flexibilitet är trumfkort.

– Eftersom vi är en folkhögskola är vi fria att göra saker på vårt eget sätt. Folkhögskolans uppgift är ju att komplettera annan utbildning inom skolsystemet, att plocka upp studerande som inte hittat det de behöver på annat håll, säger Taru Kekkonen, som är chef för nätutbildningen vid Otavan Opisto.

Folkhögskolan har både nätgrundskola och nätgymnasium som riktar sig till vuxna. Då gymnasiet körde igång för snart tjugo år sedan var det helt unikt. I dagens läge är det fortsättningsvis inte många utbildningsaktörer i Finland som kan erbjuda både grundskola och gymnasium på nätet.

Nätgymnasiet skiljer sig på många sätt från ett skolbundet gymnasium, säger Taru Kekkonen.

De bärande idéerna är öppenhet, ingen terminsindelning, man kan börja när som helst och studera helt i sin egen takt i en skola som är öppen dygnet runt. 

– Tillit och flexibilitet är våra trumfkort. Vi måste vara flexibla eftersom vi har vuxna elever som befinner sig i väldigt olika livssituationer. Därför är det också viktigt att både grundskola och gymnasium är öppna dygnet runt. Du kan gå in och studera just då det passar dig bäst, säger Taru Kekkonen.

Vad behöver man prov till?

Redan då gymnasiet startade bestämde man att det material som läggs ut på nätet ska vara tillgängligt för alla intresserade, vilket till en början uppfattades som ett radikalt beslut. Att eleverna inte går upp till tentamen har också väckt uppmärksamhet.

– Vi utgår ifrån att vuxna människor studerar för att de vill lära sig och inte för vår skull, så vad behöver man prov till? Inte främjar det inlärningen på något sätt, säger Kekkonen.

Vanligtvis träffar lärarna inte sina nätelever ansikte mot ansikte trots att de studerar i flera år. I början visste man därför inte vilka typer av studerande man hade, men erfarenheten har visat att det för det mesta finns en alldeles speciell orsak till att en person valt just nätstudier framom till exempel ett kvällsgymnasium, som för många vuxna kunde vara ett naturligt val.

Bland de studerande finns många med treskiftsarbete eller företagare som har tid att studera bara under en del av året, personer med hälsoproblem, som till exempel inte klarar av att vistas i dålig inomhusluft, personer med funktionshinder eller sociala begränsningar som panikstörning. Också för personer som bor i små kommuner, där det inte finns resurser att ordna skräddarsydd utbildning, kan nätundervisningen vara en räddning.

– Nätet är en annorlunda social plattform, där det inte alls behöver märkas att en person har sociala begränsningar, påpekar Kekkonen.

Det är inte heller ovanligt att de som söker sig till nätundervisningen har en negativ skolhistoria, till exempel mobbning kan ha lett till att skolgången avbrutits redan i grundskolan.

Nätgrundskolan har för tillfället kring nittio elever och gymnasiet 670, men antalet varierar. De studerande är finskspråkiga mellan 18  och 70 + och de kan i princip vara bosatta var som helst i världen. I specialfall godkänns studerande under 18 år. En stor del är kring 20 år gamla, men även 40-åringar eller lite äldre utgör en ansenlig grupp.

– Rätt många avbryter sina studier eftersom det är svårt att känna till sina egna resurser på förhand. Det händer lätt att man underskattar den tid det tar att studera på egen hand och för en vuxen kan dessutom livssituationen plötsligt förändras, säger Taru Kekkonen.

För dem som lyckas med sina studier betyder det mycket.

– Att som vuxen få ett grundskolebetyg öppnar nya dörrar och är bra för självkänslan, säger Kekkonen.

Nätverk livsviktiga

Otavan Opistos nätutbildningar utvecklas och förändras i takt med att omvärlden förändras och utmaningarna är enligt Taru Kekkonen många.

– Antalet studerande växer hela tiden och det är viktigt att hjälpa dem att tillsammans bilda nätverk. Det är väldigt viktigt för en studerande att få stöd och hjälp av andra studerande. Att känna att man hör till en grupp är stärkande och uppmuntrande och vår uppgift är att fundera på hur vi bäst kan hjälpa dem att bilda sådana grupper på nätet. Handledarens roll är oerhört viktig i detta sammanhang.

Otavan Opisto och dess personal ingår i många nätverk, men modellerna för verksamheten föds främst inom folkhögskolan med dess egen personal som den starkaste resursen.

– Det finns ingen orsak för oss att göra som andra gör utan vi går helst vår egen väg, säger Taru Kekkonen.

Mer: www.otavanopisto.fi

http://www.nettilukio.fi/tervetuloa-nettilukioon/ 

 

FAKTA

Inom sin uppsökande verksamhet har Otavan Opisto tre dukningar på nätet:

  • Kurser som rullar på kontinuerligt, där studeranden själv gör upp tidtabellen för en kurs, som kan variera mellan en vecka och ett år. Läraren erbjuder hjälp och ger feedback endast om eleven önskar det.
  • Gruppkurser, som är tidsbundna och varar 4– 6 veckor, där läraren har en mera aktiv roll och där processen och inte bara resultatet är viktig. Det handlar om distansutbildning, där virtuella konferenser används i hög utsträckning.
  • Fenomenbaserat lärande, på engelska ”phenomenon based learning” (i motsats till problembaserat lärande), där man med en tvärvetenskaplig utgångspunkt studerar stora helheter som till exempel lycka eller makt. Gruppen är öppen för alla intresserade och de studerande har rätt att själva välja infallsvinkel till det givna ämnet.

Den studerande kan själv kombinera avsnitt från alla tre dukningar. Dessutom finns ett fjärde alternativ, spelbaserat lärande.

 

Det är aldrig för sent

I en presentation på finska berättar Harri Ovaska på Youtube om vad det betyder för honom som 56-årig sågarbetare att få pröva sina vingar i nätgrundskolan och nätgymnasiet vid Otavan Opisto. ”Det  har gett mig så mycket, verkligen mycket”, säger Ovaska stolt, där han sitter hemma vid sin dator klädd i en t-tröja med vuxengymnasiets logga på bröstet. Grundskolan blev på hälft, dels för att matematiken blev för svår, dels för att han hamnade i fel sällskap och även för att han inte fick stöd hemifrån. När han tog mod till sig och anmälde sig till nätgrundskolan var det en länge närd dröm som gick i uppfyllelse.

”Men det var nära att jag hade avbrutit genast i början då vi började med negativa tal”, berättar Ovaska. Viljan att ta reda på om han fortsättningsvis kunde lära sig något var ändå stark och han fortsatte trots den motiga starten. ”Jag är väldigt intresserad av fysik, och i synnerhet ellära, men i grundskolan förstod jag ingenting. Nu har jag märkt att jag kan lära mig och det stärker självförtroendet”, säger Ovaska. Skiftarbetet gör det möjligt för honom att studera på dagarna och han vet nu att han lär sig bäst genom att se, inte genom att lyssna. Han har fortsatt sina studier vid nätgymnasiet och har som mål att ta studenten då han fyller sextio. Sitt motto har han lånat av författaren och kulturpersonligheten Jörn Donner: ”Det lönar sig alltid att studera”.