Svårt att veta varför demokrati fungerar

 

 

Det är statsvetaren Lauri Rapeli, som nyligen doktorerade vid Åbo universitet, som i sin forskning bland annat kommit fram till att finländare har kunskaper som är relevanta för en fungerande demokrati i högre grad än tidigare forskning visat. De tidigare nedslående resultaten beror delvis på de mätare som använts. I motsats till tidigare forskning har Rapeli nu ställt frågor som direkt är kopplade till röstningsbeteendet, till exempel har han frågat vilka partier som sitter i regeringen och vad riksdagen och statsministern har för uppgifter i vårt politiska system. Han använde sammanlagt fem frågor för att mäta den här typens kunskaper och ungefär en av tio svarade rätt på alla frågor.

Pragmatisk demokrati

När det gäller de finländska medborgarnas förutsättningar att vara aktiva medborgare enligt den statsvetenskapliga forskningens sätt att se på saken, är det alltså ungefär tio procent av de röstberättigade som fyller de kriterier som Rapeli ställt upp. Enligt hans resultat ser det också ut som om politiska kunskaper skulle vara mera jämnt fördelade bland befolkningen i Finland än till exempel i Förenta staterna.
I Finland fördelas kunskapen hos de röstberättigade på ett sätt som påminner om så kallad pragmatisk demokrati, det vill säga att största delen av medborgarna har medelmåttliga kunskaper medan det endast är få som antingen vet väldigt mycket eller ytterst lite om politik. Finländska medborgare som har ingående kunskaper i politik är procentuellt sett ändå inte flera än i USA.
Rapeli påpekar att både känslor, traditioner och vanor förstås påverkar politiskt beteende mera än så kallade faktakunskaper eftersom politik egentligen inte handlar om objektivitet utan om helt subjektiva bedömningar, men trots det finns det ändå alltid plats för politiska kunskaper också.
– Hur ska väljarna till exempel kunna ”bestraffa” makthavarna och välja en ny regering istället om de inte vet vem som bär ansvaret för regeringens beslut?

Lättillgänglig information

I varje fall verkar det som om Finland närmast skulle representera prototypen för pragmatisk demokrati.
– Typiskt för den här demokratimodellen är att det är relativt lätt att få information om politiska frågor via skola och medier och att det av samhället uppfattas vara en medborgerlig dygd att skaffa den här typen av kunskap, säger Lauri Rapeli. Han tillägger att det ändå verkar som om uppfattningen att valdeltagandet är en medborgarplikt inte är lika starkt förankrad hos de unga generationerna.
– Det skulle förstås kunna leda till att det i framtiden inte i lika hög grad kommer att vara en medborgerlig dygd att ha goda politiska kunskaper.
Trots att den nya forskningen visar att vanligt folk vet mera om politik än man tidigare trott anser Rapeli att fenomenet demokratins paradox ännu inte helt kan förklaras.
– Man har fortfarande inte rett ut vad en fungerande demokrati innebär. Det är oklart när man kan säga att demokratin fungerar och när den slutar fungera.
En annan fråga som fortfarande är obesvarad är vilka kunskaper makthavarna i en demokrati förväntas ha.
– I framtiden borde forskningen kunna svara på den typen av frågor för att bättre kunna förklara hur en representativ demokrati fungerar och varför den inte fungerar.
Lauri Rapelis doktorsavhandling ingår i forskningsprojektet ”Finländarnas kunskaper om politik i internationell jämförelse” vid institutet för politisk forskning vid Åbo universitet.

Avhandlingen "Tietääkö kansa? Kansalaisten politiikkatietämys teoreettisessa ja empiirisessä tarkastelussa" finns i sin helhet (på finska) på:
https://oa.doria.fi/handle/10024/59408