Sverige - System och lagstiftning

 

 

System, lagstiftning och genomförande

 

Kort beskrivning av systemet

I Sverige finns det flera olika möjligheter för en individ att få sitt tidigare lärande synliggjort, dokumenterat och erkänt. Validering används som ett samlat begrepp och definieras sedan 2003 som: ”… en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats” (Ds 2003:23). En annan utgångspunkt för arbetet med validering i Sverige är valideringens tre huvudsakliga syften:
• att hitta rätt nivå och ge behörighet till vidare utbildning,
• att förkorta eller anpassa en pågående utbildning och kunna tillgodoräkna sig tidigare utvecklad kompetens samt
• att dokumentera sin kompetens för arbetslivet inför anställning, eget företagande, kompetensutveckling eller omställning.

Den nationella strukturen för validering utgörs av flera olika delar där validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning ingår. Vilket innebär att flera olika aktörer involveras, bland annat myndigheter, utbildningsanordnare och branschorganisationer. Det övergripande ansvaret för att samordna och stödja den nationella strukturen för validering ligger inom Myndigheten för yrkeshögskolans ansvarsområde. Samlad information om olika möjligheter till validering och om den nationella strukturen finns på www.valideringsinfo.se
Tidigare uppdrag och dokumentation från Valideringsdelegationens arbete, ofta genomfört i samarbete med branschorganisationer, finns publicerat på Skolverkets webbsidor: www.skolverket.se under Vuxenutbildning | Validering | Arkiv.

Vem ansvarar för genomförandet

Strukturen för validering av reell kompetens kan beskrivas som ett dualt system:
• validering inom utbildningssystemet mot utbildningsmål/kriterier eller
• validering mot yrkeskrav framtagna av branschorganisationer/yrkesnämnder.

Ansvaret för att genomföra validering av reell kompetens inom utbildningssystemet åligger de som ansvarar för genomförande av utbildningar, dvs lärosäten (universitet/högskolor), yrkeshögskoleanordnare samt de som bedriver vuxenutbildning. Validering mot yrkeskrav utförs av aktörer som är erkända av branschorganisationerna/yrkesnämnderna eller i vissa fall av branschorganisationerna/yrkesnämnderna själva.

Ansvaret för bedömning av utländsk utbildning delas i nuläget av tre myndigheter:
• Verket för högskoleservice (VHS) bedömer utbildningar i syfte att individen ska få behörighet till studier på eftergymnasial nivå (till exempel högskola och yrkeshögskola)
• Högskoleverket (HSV) bedömer akademiska utbildningar
• Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte är akademiska

Det finns i Sverige ett fåtal så kallade reglerade yrken, t ex inom hälso- och sjukvård  (Socialstyrelsen), där respektive ansvarig myndighet ansvarar för bedömningen. Lärarlegitimation utfärdas av Skolverket www.skolverket.se
Här finns mer information om bedömning av utländsk utbildning:
www.valideringsinfo.se/sv/Bedomning-av-utlandsk-utbildning/

På valideringsinfo.se finns ett vägledningsverktyg ”Din valideringsväg” där man genom att svara på ett antal frågor, bland annat om syftet med att få sitt tidigare lärande erkänt, kan hitta rätt bland de som bedömer utbildningar och yrkeserfarenhet: www.valideringsinfo.se/sv/Din-valideringsvag/

Lagstiftning

I Sverige finns det ingen sammanhållen lagstiftning som reglerar rätten till validering. Validering av reell kompetens i vuxenutbildningen, inom yrkeshögskolan och inom högskole-/universitetsutbildning styrs av de lagar och förordningar som reglerar respektive utbildningsform. Nationella kriterier för validering av reell kompetens inklusive riktlinjer för kvalitetssäkring samt dokumentation av valideringsinsatser är under utarbetande av Myndigheten för yrkeshögskolan.
Uppdraget att bedöma utländsk utbildning får de ansvariga myndigheterna i  regleringsbrev/instruktioner från regeringen.
Nedan följer utdrag ur lag- och förordningstexter som berör validering av reell kompetens.

Vuxenutbildning

Möjligheten till validering för olika skolformer inom vuxenutbildning regleras i Skollagen (2010:800) samt i Förordning om vuxenutbildning (2011:1108). I Skolverkets uppdrag ingår att stödja utbildningsanordnare i deras arbete med validering:
www.skolverket.se/forskola-och-skola/vuxenutbildning

Skollagen:

20 kap. 32 §  
En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

Förordning om vuxenutbildning:

2 kap. Utbildningen

Verksamhetspoäng och gymnasiepoäng

1 §  
Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieomfattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning.

2 §  
Inom kommunal vuxenutbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande omfattning.
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning motsvarar 800 verksamhetspoäng.

6 §  
En orienteringskurs ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs och ska ha ett eller flera av följande syften:
– medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval,
– ge ökade studietekniska färdigheter,
– utgöra en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden, och
– ge tillfälle till validering.
En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng eller, när det gäller särskild utbildning för vuxna, 10 veckors heltidsstudier.

8 §  
Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens förutsättningar och behov. En elev som har genomgått validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen.

4 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

24 §  
Betygssättning efter en validering sker inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare genom prövning. Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg och examensbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

25 §  
Den som har genomgått en orienteringskurs eller en individuell kurs ska få ett intyg. Även den som har genomgått en validering ska kunna få ett intyg.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om validering.

Yrkeshögskola

Möjlighet till validering av reell kompetens regleras i Förordning om yrkeshögskolan (2009:130) och avser validering för behörighet (tillträde till utbildningen) samt tillgodoräknande för studerande antagna på utbildningen.

Förordning om yrkeshögskolan

2 kap. Utbildningen

Tillgodoräknande

12 §  
En studerande ska för en del av utbildningen kunna få tillgodoräkna
sig annan genomgången utbildning, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser
som den studerande åberopar är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. En studerande ska även kunna få tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i yrkesverksamhet eller på annat sätt.

3 kap. Tillträde till utbildningen

Behörighet
1 §  

Behörig att antas till utbildningen är den som
1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.

Högskola/universitet

Högskoleförordningen (1993:100) ger individen rätt att få reell kompetens bedömd för behörighet (tillträde till utbildningen) och tillgodoräknade. Tillgodoräknande under förutsättningen att individen är antagen på utbildingen. Beslut om både behörighet och tillgodoräknande kan överklagas.

Högskoleförordningen

6 kap. Utbildningen

Tillgodoräknande

6 §  
Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat
1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller
2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053).

7 §  
En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053).

8 §  
Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. Förordning (2010:1064).

7 kap. Tillträde till utbildningen

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Grundläggande behörighet

5 §  
/Upphör att gälla U:2013-01-01/ Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som
1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik,
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Särskild behörighet

8 §  /Upphör att gälla U:2013-01-01/ De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, och
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053).

12 kap. Överklagande

2 §  Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas:
2. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket,
3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet.