Sveriges satsning på lärcentrum inspirerar grannländerna

 

Lärcentrum har funnits länge i Sverige. I Danmark har campusbaserad utbildning fortfarande en dominerande ställning. Danske Emil Erichsen var med och startade Nordplus-projektet Nordic Learning Center Innovation där fyra nordiska länder delade erfarenheter av lärande på distans.

 
Holbæk Uddannelses- og studiecenter. Foto: Privat

Idén med lärcentrum är att öka möjligheten för personer på mindre orter att studera. Ett lärcentrum är en studielokal i ett område som ligger långt ifrån universitet och högskolor.

Lokalen är ofta bemannad med personer som kan hjälpa studenterna på olika sätt. Vissa lärcentrum har tentavakter.

Att ha möjlighet att studera där man bor kan vara avgörande för den som har hunnit etablera sig på en plats, till exempel de som har bildat familj eller jobbar vid sidan om studierna. 

I mars 2015 besökte DialogWeb ett lärcentrum i Katrineholm. Efter den stora svenska satsningen på Kunskapslyftet som ägde rum 1997–2002 försvann mycket pengar från kommunerna, och det blev upp till var och en att avgöra hur mycket pengar som skulle läggas på vuxenutbildning och lärcentrum.

Så har det varit fram till våren 2018 då Skolverket utlyste ett statsbidrag för att stimulera utveckling av lärcentrum. En första ansökningsomgång gjordes i maj och juni 2018. Den redovisas i januari och februari 2019. En ny ansökningsomgång tillkommer i februari och mars 2019. 

Totalt 59 ansökningar om statsbidrag för lärcentrum kom in i den första ansökningsperioden.

– Det var en jämn spridning av sökande runt om i landet, berättar Moa Seppälä Zetterberg på statsbidragsenheten på Skolverket. (Se mer om fördelningen på kartan nedan).

När Skolverket fördelar statsbidrag tittar de på flera olika faktorer, bland annat hur det främjar individers tillgång till utbildning och möjlighet att genomföra den och geografisk spridning så att kommuner som saknar lärcentrum gynnas. 

– Eftersom det var en jämn spridning spridning av antalet sökande kommuner för lärcentrum är det för 2018 inte några regioner eller områden i Sverige som prioriterats högre än andra, berättar Moa Seppälä Zetterberg.

Varför är utbildning så centraliserad?

I Danmark finns ännu inte samma tradition av lärcentrum och distansutbildningar på universitetsnivå som i Sverige, berättar Emil Erichsen som arbetar vid Holbæk Uddannelses- og studiecenter i Holbæk kommun i Själland, Danmark.

– Jag och en kollega funderade över varför utbildning är så centraliserad, både i Danmark och i många andra delar av världen. Vi såg att det behövs ett komplement till studier på campus. Istället för att uppfinna hjulet på nytt bestämde vi oss för att titta på hur andra har gjort. De nordiska länderna arbetar med liknande förutsättningar och är ense om mycket, men samtidigt är vi inga direkta kopior av varandra, säger Emil Erichsen.

Emil-ericssen-IMG_0421-480x316.jpg  
– Det här projektet visade att du inte behöver åka till Singapore eller Irland för att få riktigt bra inspiration, säger Emil Erichsen vid Holbæk Uddannelses- og studiecenter. Foto: Privat

Tack vare pengar från Nordplus har ett par olika nordiska samarbetsprojekt genomförts. Det senaste hette Nordic Learning Center Innovation (NLCI) och pågick mellan augusti 2016 och juli 2018. Projektdeltagarna träffades på workshops i Holbæk (Danmark), Ronneby (Sverige), Mikkeli (Finland), Reykjanesbaer (Island) och Västervik (Sverige). 

Fyra teman för lärcentrum

Insikterna från nämnda workshops har sorterats in i fyra teman.

Den första temat handlar om hur ett lärcenter kan vara en strategisk medlare mellan invånare och utbildningsanordnare, lokala arbetsgivare och fackförbund.

Det andra temat handlar om nya sätt att lära, till exempel genom e-learning och olika digitala plattformar. I Sverige har många universitet distanskurser där hela eller stora delar av undervisningen sker online. En del ”går på tvärs” genom att ha några enstaka fysiska träffar per termin. Emil Erichsen berättar att Danmark nästan inte har några distanskurser alls på universitetsnivå idag.

Tema nummer tre handlar om att hitta nya användare.
– Alla vill inte studera på ett stort campus med 4000 andra studenter, de kanske vill studera i lugn och ro i en mindre lärmiljö, säger Emil Erichsen.

På Island hittades ett bra exempel där man nådde målgrupper med språksvårigheter och/eller låg digital kunskap. – Det lyfter vilken potential det finns i att rikta in nya användargrupper inom distansutbildning, står det på projektets hemsida.  

Det fjärde temat är: ”Mobilisera lokalsamhället”. 
– Det är viktigt med lokal uppbackning när ett nytt lärcentrum öppnas. Annars vet inte befolkningen att det existerar, säger Emil Erichsen.

– Detta är en lokal utmaning som behöver lösas lokalt. Olika parter har delar av lösningen – näringslivet kan inte lösa det ensamt; utbildningsinstitutionerna kan inte lösa det ensamma och kommunen kan inte lösa det ensam – en gemensam insats är nödvändig, står det på hemsidan.

Inspirationen finns kvar

Emil Erichsen tycker att erfarenheterna från NCLi har varit mycket givande, och han jobbar vidare för att Danmark ska få fler lärcenter (just nu finns bara två i hela landet), samt utveckla distansutbildningarna. 

– Varje vecka tänker jag ”det där som gjordes på Island, i Sverige eller Finland ska vi minnas” och vi använder erfarenheter från Ronneby och Västervik i vårt dagliga arbete, berättar Emil Erichsen. 

Samarbetet över Nordens gränser fortsätter. Emil Erichsen berättar att han och en kollega snart ska besöka Ronneby igen för att se hur de arbetar.

– Det här projektet visade att du inte behöver åka till Singapore eller Irland för att få riktigt bra inspiration, säger Emil Erichsen.

Karta-Lärcentrum.jpg  
Denna karta från Skolverket visar fördelningen av den första omgången ansökningar om bidrag till lärcenter.

Läs mer om statsbidraget för lärcentrum här.

Mer om Nordic Learning Innovation Center här.