Ett webbinarium om Open Badges som valideringssystem.

Vi lever i en värld som förändras i en sådan takt att alla färdigheter föråldras snabbt.

Det går att höja kvaliteten på utbildning genom att förena ny teknik och pedagogiska idéer med användning av öppna digitala lärresurser.

Kan man lära sig svenska genom att fiska?

I dag er der talrige muligheder for at uddanne sig via fjernstudier, en uddannelsesform, der rummer utallige muligheder, og især er gavnlig for folk, der er bosat i udkantsområder.

Det gäller att behålla synen på moocar som en öppen resurs snarare än formell utbildning.

Inspirerande lärare och goda studieresultat i vuxengymnasiet gav Gerd Jäntti gnistan att som 47-åring börja studera till sjukskötare. Hur gick det sen?

Johanni Larjanko bloggar för re:flex om kommande nordiskt seminarium om digital delaktighet. Hur är det för dem som står utanför? De är inte lika utsatta som flyktingar som kommer till Norden, som får stå ut med spott och spe, hotelser och ett hårdnande samhällsklimat. De är inte utanför som arbetslösa med tillvaron nära existensminimum. Men de är utanför på ett liknande sätt. Utan nycklar till samhällets rum. Utan nätverk. Och de vet om det. Marknadsföringen av det digitala är omfattande. Lyckan tycks finnas online. Bara man har rätt apparater och rätt abonnemang. [ läs mer... ]

Regionförvaltningsverket har beviljat 1,7 miljoner euro till ungdomsverkstäder i Sydvästra Finland.

De vuxenutbildningar på distans som många kommuner erbjuder är sällan anpassade till elevernas behov, enligt Skolinspektionens granskning.

Nu behövs en yrkesskola med mycket fysisk träning, psykologi, strategi och konfliktlösning.

För fjärde året bjuder Leksands bibliotek in till information och fördjupning kring hur datorer kan användas.

Det blir allt vanligare att unga med en yrkesexamen söker sig till ungdomsverkstäder för att få hjälp att komma vidare i livet.

Sy- och stickträffar ska ge nyanlända flyktingar i Valdemarsvik nya och bättre möjligheter att bli en del av det svenska samhället.

Nu startar Mora folkhögskola den unika kursen Anpassad IT – vägen till digital delaktighet, en kurs för personer som gått gymnasiesärskola och deras stödpersoner.

Framtidens arbetsplatser kommer att vara de mest diversifierade vi någonsin sett och morgondagens medarbetare har andra förväntningar än dagens arbetstagare.

Tongångarna var positiva om att hitta lösningar på ungdomsarbetslösheten när arbetsmarknadsminister Ylva Johansson(S) mötte politiker och tjänstemän från de skånska kommunerna i Malmö i går.

Hur gör de andra nordiska länderna för att lära ut yrkeskunskaper på arbetsplatserna?

Har alla samma rätt till utbildning?

Företagshus, tydligare upphandling och lokal utbildning ska hjälpa företagen och de arbetslösa i Hangö.

Det är orimligt att inte låta studieförbunden jobba med studiecirklar och folkbildningsverksamhet i grupper som behöver det allra mest.

Folkhögskolan Otavan Opisto i östra Finland har haft ett nätgymnasium för vuxna ända sedan 1997 med ett ständigt växande elevantal.

I våras började Medis (Medborgarinstitutet i Mariehamn) erbjuda studier i svenska på arbetsplatser.

Skolverket har under tre år, 2013–2015, fått i uppdrag att dela ut statsbidrag till anordnare av utbildning i svenska för invandrare. Syftet är högre kvalitet, ökad flexibilitet och ökad individanpassning i utbildningen.

| Publicerat 7.3.2012 | Nedskärningarna i statsekonomin betyder anpassningsåtgärder på ca 5 miljoner euro per år i utgifter för Brottspåföljdsmyndigheten under perioden 2013 – 2016. Syftet med åtgärderna är att säkerställa anstalternas verksamhet också i framtiden.

Är folkbildningen i traditionell mening utdöd nu när det går att få svar på sina frågor genom att googla? Nej, i stället måste vi se möjligheterna i möten över nätet, hävdar Ingemar Svensson som just nu undersöker hur man kan använda sociala medier i folkbildningen.

Född på 40-talet är jag definitivt en ”digital immigrant” (digital invandrare) i motsats till ”digital natives” (digitala infödingar) som är uppvuxna med datorer och internet. Ibland är det mer, ibland mindre motvilligt jag får lov att stiga in i den virtuella världen som känns både som en välsignelse och en börda. Om inte bredband och internet fanns skulle det aldrig ha varit möjligt för mig att flytta ut till en ö utan fast vägförbindelse och fortsätta jobba som frilansjournalist.

På många håll i Norden satsar man på att vara ledande i utvecklingen av distansutbildning, flexibelt lärande och bruk av nya medier i utbildningen. Att använda vanliga mobiltelefoner och s.k. smart phones väcker allt större uppmärksamhet.

På 1990-talet trodde man i Finland att det virtuella universitet snabbt skulle bli verklighet, i dag är man mera försiktig och tar ett steg i taget. Jyväskylä universitet erbjuder sina studenter flexiblare studier med hjälp av e-tentamen.

Flexibelt lärande innebär ökad frihet i tid och rum men också större krav på disciplinering och ansvarstagande, säger Sandra Riomar. Det gäller att deltagaren själv förmår skapa utrymme för sina studier. ”Flexibilitet” är inte något givet, utan är något som lärare och kursdeltagare arbetar med kontinuerligt för att hitta lösningar för varje deltagare.

På Åland har det under fyra år pågått ett EU-finansierat projekt, Flex-learn - system för flexibel vuxenutbildning. Projektets målsättning har varit att utveckla ett system för flexibla vuxenstudier på Åland. I realiteten fanns inget befintligt system att utveckla utan ett nytt system har utarbetats. Projektet systembygge går under namnet Öppna gymnasieskolan.

För att utveckla nätbaserat lärande krävs både tekniska resurser och ett utvecklingsarbete. Det är inte självklart att lärare hinner sätta sig in i den mångfald av nya frågor detta kräver. På Åland står lärcentret Navigare för utvecklingen av tekniska resurser och tekniskt stöd medan projektet Flex-learn arbetat för att utveckla ett flexibelt system – Öppna gymnasieskolan – för vuxnas lärande.

Medborgarinstitutet i Mariehamn firar i år 60 år. Liksom andra liknande institut i Finland startades verksamheten utifrån tanken om att skapa förutsättningar för folkbildning. Idén är fortfarande densamma men i och med utvecklingen inom IKT har man har försökt anpassa sig till de nya möjligheter som erbjuds. Det har visat sig att det inte är alldeles enkelt.

​Målet med projektet Flexibelt lärande, IT och demokrati har varit att skapa en modell för fortbildning för folkbildare och vuxenpedagoger i flexibelt lärande inom i Norden och bidra till nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte.