Är folkbildningen i traditionell mening utdöd nu när det går att få svar på sina frågor genom att googla? Nej, i stället måste vi se möjligheterna i möten över nätet, hävdar Ingemar Svensson som just nu undersöker hur man kan använda sociala medier i folkbildningen.

Född på 40-talet är jag definitivt en ”digital immigrant” (digital invandrare) i motsats till ”digital natives” (digitala infödingar) som är uppvuxna med datorer och internet. Ibland är det mer, ibland mindre motvilligt jag får lov att stiga in i den virtuella världen som känns både som en välsignelse och en börda. Om inte bredband och internet fanns skulle det aldrig ha varit möjligt för mig att flytta ut till en ö utan fast vägförbindelse och fortsätta jobba som frilansjournalist.

På många håll i Norden satsar man på att vara ledande i utvecklingen av distansutbildning, flexibelt lärande och bruk av nya medier i utbildningen. Att använda vanliga mobiltelefoner och s.k. smart phones väcker allt större uppmärksamhet.

På 1990-talet trodde man i Finland att det virtuella universitet snabbt skulle bli verklighet, i dag är man mera försiktig och tar ett steg i taget. Jyväskylä universitet erbjuder sina studenter flexiblare studier med hjälp av e-tentamen.

Flexibelt lärande innebär ökad frihet i tid och rum men också större krav på disciplinering och ansvarstagande, säger Sandra Riomar. Det gäller att deltagaren själv förmår skapa utrymme för sina studier. ”Flexibilitet” är inte något givet, utan är något som lärare och kursdeltagare arbetar med kontinuerligt för att hitta lösningar för varje deltagare.

På Åland har det under fyra år pågått ett EU-finansierat projekt, Flex-learn - system för flexibel vuxenutbildning. Projektets målsättning har varit att utveckla ett system för flexibla vuxenstudier på Åland. I realiteten fanns inget befintligt system att utveckla utan ett nytt system har utarbetats. Projektet systembygge går under namnet Öppna gymnasieskolan.

För att utveckla nätbaserat lärande krävs både tekniska resurser och ett utvecklingsarbete. Det är inte självklart att lärare hinner sätta sig in i den mångfald av nya frågor detta kräver. På Åland står lärcentret Navigare för utvecklingen av tekniska resurser och tekniskt stöd medan projektet Flex-learn arbetat för att utveckla ett flexibelt system – Öppna gymnasieskolan – för vuxnas lärande.

Medborgarinstitutet i Mariehamn firar i år 60 år. Liksom andra liknande institut i Finland startades verksamheten utifrån tanken om att skapa förutsättningar för folkbildning. Idén är fortfarande densamma men i och med utvecklingen inom IKT har man har försökt anpassa sig till de nya möjligheter som erbjuds. Det har visat sig att det inte är alldeles enkelt.

​Målet med projektet Flexibelt lärande, IT och demokrati har varit att skapa en modell för fortbildning för folkbildare och vuxenpedagoger i flexibelt lärande inom i Norden och bidra till nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte.