Jaana Nuottanen, verksamhetsledare för Medborgarinstitutens förbund MiF r.f., riktar sin blick mot Norden.

Utbildnings- och kulturminister Johan Ehn bjöds in till ABF-Ålands 30-års jubileum i november 2012 för att berätta om den åländska regeringens politik kring folkbildningsfrågor och bildningsförbund. Kvällen bjöd också på information kring hur ABF:s verksamhet ser ut runtom i Norden och på diskussioner kring behovet av bildningsförbund.

– Om man har turen att i sin forskning någon gång beträda ny mark känns det som att röra sig i ett vackert orört snölandskap och se sina egna fotavtryck i snön.

”Snopet konstaterar jag att det är först när jag slutade vara allt det jag trodde förväntades av mig som jag blev allt det jag ville bli. Ju mindre jag anstränger mig, desto bättre fungerar det.”

”Det är helt grundläggande att reflektera kring hur vi skapar vårt varande och vårt samhälle.”

December månad betyder exceptionellt långa arbetsdagar för litauiska Daiva Malinauskiene, som är chef för Soros International House (SIH) i Vilnius.

Klockan närmar sig åtta på kvällen, men Kadi Raudalainen sitter fortfarande och betar av några pappershögar på sitt kontor i centrum av Tallinn.

Tema för detta nummer är kulturarv. Ordet ”arv” implicerar att det handlar om kultur och kunskap som vi får av en tidigare generation och ger vidare till följande. Men det handlar absolut inte bara om en del av det förflutna utan lika mycket om att förstå och påverka samtiden.

Staden får färg och feminina inslag när kollektivet Stickkontakt sätter upp sin stickgraffiti. Stickkontakt ägnar sig åt så kallad craftivism som har bidragit till ökad status och intresse för gamla hantverk som stickning och virkning.

Publicerad 2011: Folkbildningsrådet har tagit fram en slutrapport för världskonferensen A World Worth Living In som genomfördes den 14-17 juni 2011 i Malmö.

I ett europeiskt och globalt perspektiv har Norden mycket att erbjuda, men också en hel del att lära sig. Inom utbildningen handlar det om att ge och få, att föra en ständig dialog. Det är Eeva-Inkeri Sirelius grundbudskap när hon med sin långa erfarenhet av internationellt samarbete inom folkbildningen tittar på Nordens roll inom vuxenutbildningen.

Studiecirklar, föreläsningar och kurser är vardagsmat för ABF - Åland. I april prövade de ett nytt koncept genom att lära ut grundläggande tankar kring hur föreningar kan nå en hållbar utveckling i sin verksamhet. Möt studieledare Mia Hanström och ICF-coachen Jessica Eriksson som nu planerar flera temakvällar under hösten.

Den nordiska folkbildningen ser olika ut i de nordiska länderna. Den bygger på olika nationella traditioner och olika former av inflytanden ifrån andra länder, till en början mest från tysk kultur.

Är du nyfiken på forntida matlagning, stridskonst eller olika hantverks- och byggtekniker? I den åländska landsortskommunen Saltvik väcks vikingatiden och järnåldern till liv genom Fornföreningen Fibula. Entusiastiska kursdragare och medlemmar lär ut vikingahistoria med hjälp av prova-på-aktiviteter, gästabud och praktiska kurser. Möt ungdomsledaren Gunilla Nilsson, Fibulas egen viceordförande och tyghäxa.

Folkhälsan är en finlandssvensk organisation som redan i nittio års tid har baserat en stor del av sin verksamhet på frivilliga insatser. Det är främst viljan att lära sig något nytt och behovet av social samvaro som är drivkraften hos dem som kommer med, säger Viveca Hagmark, direktör för Folkhälsans förbund. Allra viktigtast är givetvis att organisationens ändamål – att främja hälsa och livskvalitet - känns angeläget.

Hur är det möjligt att en representativ demokrati fungerar trots att folket inte vet nästan något alls om politik? Det är en fråga som statsvetare redan länge har ställt och ett fenomen som de gett namnet demokratins paradox. En ny doktorsavhandling visar dock att finländare är bättre rustade för ett aktivt medborgarskap än man tidigare trott.

A country with an underdeveloped civil society tends to become „colonized“ by the civil societies of its neighbouring countries. This is one of the surprising findings of Estonian social scientists working in the project EU FP7 „Trans-net“ („Transnationalisation, Migration and Transformation: Multi-Level Analysis of Migrant Transnationalism“).

Smör eller margarin, fett eller fettsnålt, kött eller vegetariskt, yoga eller aerobics, jogga eller promenera? I våra nordiska välfärdssamhällen står medborgarna i dag inför ett oöverskådligt antal alternativ när det gäller att välja sunda levnadsvanor. Djungeln av information, goda råd och nya forskningsrön är snårig och det är inte lätt att hitta ut.

Lågtröskelkurser och hälsomotion är begrepp som myntades inom vuxenutbildningsvärlden i Finland när den riksomfattande takorganisationen Medborgarinstitutens förbund, MiF (på finska KoL) under åren 2002-2009 genomförde ett långsiktigt program för att starta upp olika typer av hälsofrämjande kurser vid arbetar- och medborgarinstituten.

Kvinnor över 60 som deltar i studiecirklar har god chans att leva längre än dem som inte gör det. Och att lyssna på musik kan frigöra stressminskande hormon. DialogWeb:s Sverigeredaktör har tittat närmare på forskning om hur folkbildning och kultur kan påverka människors hälsa.

Är folkbildningen i traditionell mening utdöd nu när det går att få svar på sina frågor genom att googla? Nej, i stället måste vi se möjligheterna i möten över nätet, hävdar Ingemar Svensson som just nu undersöker hur man kan använda sociala medier i folkbildningen.

Bloggen Opistosta Käsin har hjälpt lärarna att se på sitt arbete på ett nytt sätt. Den ger dem också en möjlighet att visa för en större publik hur roligt det är att handarbeta och hur fina arbeten man kan åstadkomma på en kurs inom den fria bildningen.

”Den nordiska välfärdsmodellen” är ett begrepp ute i världen. Här finns ett omfattande socialt skyddsnät, finansierat med höga skatter. Men hur väl stämmer dessa påståenden med verkligheten? Och hur stora är skillnaderna mellan länderna? DialogWeb frågade vd:n Tone Mörk och projektledaren Björn Halvorsen vid Nordens välfärdscenter.

Pirkko Sartoneva är sedan augusti ny finländsk koordinator för NVL. Hela sitt vuxna liv har hon arbetat inom den fria bildningen och då hon dessutom har en akademisk examen med nordiska språk som huvudämne är det svårt att tänka sig någon mera lämpad för uppgiften. Innan hon kom till NVL var hon planerare vid intresseorganisationen Kansalaisopistojen liitto KoL- Medborgarinstitutens förbund MiF.

Samtidskonsten fångar vår tid snabbare och bättre än forskningen. Det anser Petri Salo, som är professor i vuxenpedagogik vid Åbo Akademi och chefredaktör för den vuxenpedagogiska tidskriften Aikuiskasvatus. Under en längre tid har han ägnat sig åt att forska i fritt bildningsarbete, eller folkbildning, som han föredrar att tala om eftersom det är ett begrepp som fungerar bra också i nordiska sammanhang.

Færøske undervisnings- og uddannelsestilbud har været under stærk indflydelse fra Danmark. Der er meget godt kommet til Færøerne fra Danmark og det øvrige Norden, men vi har ikke den samme tradition for folkeoplysning, som man har i de andre Nordiske lande.

Studier inom den fria bildningen har mångsidiga och märkbara effekter på både personlig och samhällelig nivå. Det framgår ur en färsk undersökning som gjorts vid Helsingfors Universitets utbildnings- och utvecklingscenter Palmenia.

Dagarna efter att president Obama installerats i Vita Huset hade han ett digert program med ett antal s k Town Hall meetings. Där diskuterade han sin politik och sitt ekonomiska program med vanliga människor på gräsrotsnivå. När en amerikan ska försöka förstå vad en svensk studiecirkel är brukar de jämföra med Town Hall meetings. Tankarna är desamma. Att diskutera lokalt och ge den politiska dialogen ett insteg på nära håll. Studieförbunden fungerar som en bro mellan folket och de folkvalda.

Uppfattningen att de nordiska kulturerna är väldigt lika varandra kan orsaka onödiga problem i samarbetet mellan länderna. I Finland har man inom vuxenutbildningen planer på att ordna en kurs i nordiskt samarbete.

Klimatförändringen är inte dagens enda miljöproblem. Vi har också gifter och kemikalier i vår omgivning, övergödda och sura vattendrag, vi har arter som försvinner för att aldrig komma igen. För att nämna några exempel.

Det nordiska projektet Balansakten sprider idéer om hållbar utveckling till folkbildningsinstitutionerna i Norden. Finland har ännu mycket att lära av sina nordiska grannar.

Kvalitet i folkbildningen handlar om att möta medborgarsamhällets krav. Ingen lätt match konstaterar Jyrki Ijäs som är generalsekreterare för Finlands Folkhögskolförening.

I dagarna presenterar Folkbildningsrådet i Sverige sin rapport Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007. Det sker i kölvattnet av den svenska regeringens folkbildningsproposition 2006 som ledde till en rad olika kvalitetsprojekt både inom studieförbund och på folkhögskolor. De täcker många olika angreppssätt på kvalitetsarbete.

Det blev en rejäl kick framåt när vi började se möjligheterna med nätbaserade lärgemenskaper, säger Ingemar Svensson.

En stor utmaning för folkbildningen i Finland är den stora grupp av unga män som riskerar att falla helt utanför samhället. Att finansieringen av utbildningen i dag fokuserar på kvantitet i stället för innehåll gynnar inte dem som löper risk att bli utslagna.

Folkbildningen kan erbjuda vägar till personlig utveckling i ett föränderligt arbetsliv. Det är viktigt att lyfta fram den uppgiften när man reflekterar kring utmaningarna i framtiden, säger Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare vid folkbildningsrådet i Sverige.

I det här numret av DialogWeb speglar vi hur man från olika utgångspunkter arbetar i nätverk för distansutbildning. Det sker dels för att överbrygga geografiska avstånd dels för att hålla samman människor som har samma – ofta ganska specifika - intresseområden.

Kvinnor från Stockholms, Ålands, Åbolands och Estlands skärgårdar lär sig av varandra genom att träffas en gång om året.

DEMOS skulle kunna innebära en renässans för den klassiska folkbildningen i Sverige.

Den här artikeln handlar om en specifik form av vuxenutbildning – fortbildning – inom en specifik sektor av det åländska näringslivet, sjöfarten. Artikeln behandlar olika trender och förändringar i samhället som bidragit till att behov av fortbildning inom nya områden har utvecklats över tid.