Jämställdhet är en del av lösningen på dagens klimat- och miljöproblem.

Efter flera år av konsultationer med civila samhället och intensiva förhandlingar mellan stater har FN:s medlemmar enats om den slutgiltiga texten för Agenda 2030 – ”Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling”.

En färsk enkätundersökning visar att de aktörer som gått med i det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling är mycket nöjda med åtagandets effekter.

Ö-samarbete diskuteras under Almedalsveckan 2015.

Historien visar hur samhällen gått under när de överträtt de naturgivna förutsättningar som gäller för mänsklig existens.

Här får du fyra verktyg som hjälper dig att arbeta pedagogiskt med hållbar utveckling.

Nordiskt seminarium om digital delaktighet 20 maj 2015 i Köpenhamn.

Det lokala påverkar det globala.

Hur arbetar vi lustfyllt med hållbar utveckling?

Hållbar utveckling är numera ett statligt krav för högskolor och universitet att leva upp till

”Can a people turn stupid?" frågade sig en gång den amerikanske medieforskaren Neil Postman.

Med pengar och hedersomnämnande vill Lidköpings kommun uppmuntra både föreningar och företag som satsar på hållbarhet.

FN:n åtta sk. millenniemål skall i år bli 17 hållbara utvecklingsmål, bland annat om livslångt lärande.

Folkhögskolor kan spela en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

NVLs arbete med hållbar utveckling i Norden presenteras för en europeisk publik i senaste LLinE.

För ö-samhällen ställs förutsättningarna för vuxnas lärande och kompetensutveckling inför särskilda utmaningar och möjligheter.

Ny nordisk fortbildning satsar på bättre resultat för initiativ inom hållbar utveckling i Norden.

Vilken roll kan folkhögskolorna spela i omställningen mot en hållbar framtid?

Klockan närmar sig åtta på kvällen, men Kadi Raudalainen sitter fortfarande och betar av några pappershögar på sitt kontor i centrum av Tallinn.

I slutet av 1700-talet, medan Finland fortfarande tillhörde Sverige, grundandes det Finska hushållningssällskapet. Idag är hushållningssällskapet Finlands äldsta verksamma förening, och Ålands Hushållningssällskap är en avknoppning av denna. Möt VD:n för Ålands Hushållningssällskap, Hans Knutsson, som delar föreningens vision om att göra landsbygden lönsam genom att sprida kunskap och engagemang.

Sensommaren börjar göra sig påmind när jag besöker Finnös nedlagda folkskola på norra Åland. I trädgården står Karin Eklund och rensar bort blommor som smyckat rabatten under sina bästa dagar. Tillsammans med sin man Ulf har hon blåst liv i skolan. Här arrangeras kurstillfällen inom bl.a. surdegsbakning, matlagning och örtkännedom.

Begreppet kulturarv har många dimensioner. Det handlar inte bara om föremål, byggnader och fornlämningar utan också om berättelser, traditioner och andra immateriella värden som förs vidare från generation till generation. Enligt konstvetaren Berndt Arell är det andliga eller immateriella kulturarvet nyckeln till vår förståelse av oss själva.

Studiecirklar, föreläsningar och kurser är vardagsmat för ABF - Åland. I april prövade de ett nytt koncept genom att lära ut grundläggande tankar kring hur föreningar kan nå en hållbar utveckling i sin verksamhet. Möt studieledare Mia Hanström och ICF-coachen Jessica Eriksson som nu planerar flera temakvällar under hösten.

– Hela settlementets verksamhet är inriktad på att motarbeta social utslagning och fattigdom, säger Ilona Maaperä, rektor för medborgarinstitutet Kalliolan kansalaisopisto. Skolan, som ligger i arbetarstadsdelen Berghäll i Helsingfors, är det äldsta settlementmedborgarinstitutet i Finland.

Att använda kultur är ett sätt för lärare och folkbildare att väcka elevers intresse för miljöfrågor. När all fakta om klimathotet blir för naturvetenskaplig och allvarlig, kan det vara effektivt att använda skönlitteratur, film, teater och andra konstformer för att inspirera till en mer hållbar livsstil.

På Åland finns ett till synes litet miljökontor under namnet ”Agenda 21-kontoret”. Här arbetar tre kvinnor på deltid för att öka miljömedvetenheten genom utbildning och nätverksskapande. Redan fyra år efter att kontoret startade sin verksamhet belönades de med Nordiska Rådets Natur och Miljöpris. De hyllades för att ha skapat ett nätverk som aktivt både kunde fånga upp idéer och dessutom lyckas med att omsätta dem i praktiken. I sommar firar de sitt 15-års jubileum.

Om vi väljer att tala enbart om klimatförändringen i stället för miljö- och hållbarhetsfrågor på en bredare front finns det en risk att de som inte tror på växthuseffekten hoppar av hela miljötänkandet. Det tror miljöjournalisten Hanna S. Backman, som valde bort Köpenhamnskonferensen för att stanna hemma och fundera på hur man kan gå vidare och tänka bredare efter Köpenhamn.

”Självtillit, självbestämmande och handlingskraft tillsammans med få hierarkier och gemensamma värderingar är fördelar som kommer att gagna Norden i framtiden” anser Ingegerd Green, konsult med många och väl utvecklade uppfattningar kring lärande och utveckling.

I Team Academy i Jyväskylä lär sig studenterna företagsekonomi och marknadsföring genom att grunda egna företag, lära sig av varandra och av sina kunder. I slutet av studierna reser de jorden runt.

För snart 20 år sedan grundades Östersjöfonden av affärsmannen Anders Wiklöf, som ville vända den negativa utvecklingen för Östersjön. Idag ser fondens verksamhetsledare försiktigt optimistiskt på framtiden. - Det sker förändringar, men det går långsamt, säger han.

Ändringen i högskolelagen blev viktig för främjandet av utbildning för hållbar utveckling i Sverige, berättar Carl Lindberg, rådgivare till Svenska UNESCO-rådet. Nu har det blivit lite av en underifrånrörelse som garanteras av en rad entusiaster runt om i landet. Se bara på Skolor för hållbar utveckling, de är verkligen goda exempel på det!

Klimatförändringen är inte dagens enda miljöproblem. Vi har också gifter och kemikalier i vår omgivning, övergödda och sura vattendrag, vi har arter som försvinner för att aldrig komma igen. För att nämna några exempel.

Det nordiska projektet Balansakten sprider idéer om hållbar utveckling till folkbildningsinstitutionerna i Norden. Finland har ännu mycket att lära av sina nordiska grannar.

De nordiska ländernas välfärds- och arbetsmarknadsförvaltningar har valt olika lösningar för att möta krav om effektivisering och samordning. En utmaning som är gemensam för alla länderna är den växande gruppen sjukskrivna och långtidsarbetslösa som hamnat utanför arbetsmarknaden.

I den ekonomiska vårpropositionen föreslår regeringen att folkbildningen tar över vissa uppgifter från Nationellt centrum för flexibelt

Valideringsdelegationen har överlämnat sin slutrapport till Utbildningsdepartementet. Rapporten går nu ut på remiss och remissvaren ska vara inkomna till Utbildningsdepartementet senast den 30 maj 2008.

Läsåret 2006/07 deltog drygt 65 000 elever i svenskundervisning för invandrare, vilket är det högsta antalet som har uppmätts någonsin.

Regeringens utredare Anders Franzén föreslår, att all eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan samlas i ett ramverk kallat Yrkeshögskolan. Den kan erbjuda vägar till utveckling för dem som har gymnasiekompetens, men där högskolan inte erbjuder relevanta alternativ.Förslaget ska också medverka till att säkerställa tillgång på sådan yrkeskompetens som efterfrågas av arbetslivet. Ramverket ska administreras av en ny myndighet.

Undervisningsministeriet har beviljat kvalitetspriset för läroavtalsutbildare 2008 till Stiftelsen Rinnehemmet som producerar tjänster för

Undervisningsminister Sari Sarkomaa understryker att målet för totalreformeringen av universitetslagen är att stärka verksamhetsmöjligheterna för alla finländska universitet.

Under halva livet befann jag mig i ett språkligt och kulturellt utanförskap, som inte upphörde förrän jag flyttade till rötterna på Åland.

Invandrare, romer, fängelseinterner och handikappade faller inte alltid innanför ramarna när generella riktlinjer och planeringar för arbetsliv och vuxenutbildning görs på administrativ nivå.

Att funktionshindrade direkt och med stöd av handledare går ut i arbetslivet är utmärkande för det åländska projektet ”Stöd i arbete”. Lärandet sker på vanliga arbetsplatser med hjälp av autentiska arbetsuppgifter och en tillgänglig handledare.

Vi är till för alla och vill nå så många som möjligt, säger Hany Kullab, studiekonsulent och projektledare inom Studieförbundet Ibn Rushd. Vårt arbete syftar till integration och att nå alla oavsett religion.

För elva år sedan emigrerade Olga Nerman med sin familj från Ukraina till Finland. Hon var då 32 år.

Ofta är finskläraren den enda person en person med invandrarbakgrund talar finska med och det sätter stor press på läraren. Bristen på kontakt med det finländska samhället är ofta orsak till att språkinlärningen hos invandrare går långsamt. Det är Hanna Orblins erfarenhet. Hon har arbetat som språklärare för invandrare både i Sverige och Finland sedan 1970-talet.