Från januari 2019 är det lättare att komma in på högskolor i Finland.

Uppdraget var att utreda hur en bolagisering av Högskolan på Åland kan genomföras.

Genom ökad digitalisering finns det idag många möjligheter att motverka fusk med utbildningsdokument.

Av de som föddes 1998 hade enbart 13% påbörjat en högskoleutbildning vid 19 års ålder. Detta är den lägsta nivån hittills för de som är födda på 1990-talet.

Nordiska ministerrådet har via Nordplus programmet för högre utbildning tilldelat fem lärosäten medel för att utveckla och stärka utbildnings och forskningssamarbetet inom arktisk lärarutbildning. Deltagande lärosäten är Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Uleåborgs universitet, Lapplands universitet (Rovaniemi) samt Norges arktiska universitet (Tromsö).

Ett nytt lagförslag skall förbättra möjligheterna till kontinuerligt lärande i högskolorna samt göra det lättare att bli antagen till högre utbildning.

Fræðslumiðstöð atvinnulífsins (Arbetslivets Utbildningscenter, FA) i Island och Háskóli Íslands (Islands Universitet) har skrivit avtal om genomförandet av sex kompetensanalyser av jobb inom turismen, förskola och vård.

Regeringens förslag syftar till att ge ett tydligare och enklare antagningssystem till högskolor och universitet där fokus ska vara den sökandes kompetens. En grundregel i det nya förslaget är att den sökande ska uppvisa den nödvändiga kompetensen för att kunna tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Förslaget (proposition 2017/2018:204) bygger på en tidigare utredning och föreslås träda i kraft 1 juli 2018.

Hösten 2017 publicerades den senaste visionen för högre utbildning i Finland. Målet är att höja utbildningsnivån i hela landet så att minst 50% av befolkningen har en högskoleexamen år 2030. Det är ambitiöst och kräver omfattande insatser.

År 2017 hade mer än hälften av kvinnor på Island i åldern 25–64 år universitetsutbildning, jämfört med drygt en tredjedel av män i samma ålder.

Regeringen i Finland vill höja utbildningsnivån i landet.

9 miljoner kronor går till två projekt som handlar om att främja livslångt lärande och sker i samverkan med flera kommuner och andra lärosäten i landet.

För att klara omställningen på arbetsmarknaden måste utbudet på universitet och högskolor förändras och Yrkeshögskolans uppdrag utvecklas, visar en ny rapport från Saco.

Utbildningsnivåns höjning bland befolkningen i arbetsför ålder i Finland ser ut att avstanna i början av 2020-talet.

Nu ligger Finland under genomsnittet av andelen högskoleutbildade 25-34-åringar enligt en ny rapport från OECD.

Från och med början av 2018 kan personalen vid Åbo Akademi jobba en dag i veckan i ett företag eller annan organisation.

Den här veckan kör läsåret igång på allvar vid högskolorna.

Ett förslag som väckt uppmärksamhet är att den statliga utredningen föreslår en åldersgräns på 19 år för att få skriva högskoleprovet.

Sveriges universitets- och högskoleförbund ( SUHF) samt universitets - och högskoleråd (UHR) har gemensamt gjort en undersökning av vad enskilda lärosäten gör för att bidra med lösningar för flyktingar och nyanlända.

Lärarnas tidning rapporterar att antalet förstahandssökande till lärosätenas grundkurser i svenska som andraspråk hösten 2016 fördubblats jämfört med 2015.

Statsrådet har godkänt en reviderad finansieringsmodell till universiteten som träder i kraft från och med 2017.

Regeringen vill sporra de finländska företagen till ett tätare samarbete med högskolorna genom att förverkliga ett försök med innovations- och servicesedlar.

För att få fram enklare och öppnare krav för de som ska söka till högre utbildning tillsätter regeringen en utredning för att se över tillträdessystemet till universitet och högskolor.

Riksdagen har beslutat om ett nytt system för att säkra kvaliteten på högre utbildning.

De finländska universiteten drabbas hårt av regeringens beslut om nedskärningar.

Nu har 161 161 personer fått besked att de antagits till en utbildning i vår.

Arbetsmarknadens parter i samarbete med Arbetsförmedlingen har enats om att inrätta snabbspår för nyanlända inom reglerade hälso- och sjukvårdsyrken.
Regeringen har under året fört samtal med arbetsmarknadens parter för att nyanlända med olika yrkesutbildningar och yrkesexamina snabbare ska kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.