Förra julen fick kommunikationschefen Maria Pettersson korka champagneflaskan. Efter nästan tio års studier vid sidan om heltidsjobb och familj kunde hon äntligen titulera sig jurist. Catharina Ekström har arbetat som klasslärare i södra Finland under nästan 25 år. Just nu är hon studieledig för att studera juridik. Hur är det att studera som vuxen och varför har de valt så krävande studier?

Cecilia Bjursell är pedagogikprofessorn som på senare år har fördjupat sig i det mest lustfyllda lärandet. Det handlar om 65-plussarnas frivilliga studier.

Concordia i finländska Österbotten är ett utvecklingsbolag mitt i en företagsstinn region. Här arbetar man hårt med att sammanföra utbildare och företag som tillsammans kan möta framtidens behov av arbetskraft.
– Kvarkenregionen har enorm potential att bli Europas nästa utvecklingsområde, säger regionutvecklaren Fredrik Sandelin.

– De enkäter som ortens prognosticeringscenter Concordia gör gynnar oss mera konkret än de nationella utvärderingarna.
Det säger Anna-Lena Forsman som är rektor för lärande vid yrkesutbildningen Optima i Österbotten i Finland.

Seminarium om framtidens utbildningsbehov på Åland arrangerades i mitten av maj. Syftet var att diskutera hur framtidens utbildning ska utformas för att möta efterfrågan och behov.

Hur ska vi kunna nå alla människor som faller utanför det digitala samhället? Frågan är högaktuell. Hur gör man i Finland? Har man lärt sig något från andra nordiska länder? Vi lät två finländska representanter i NVL Digital svara.

Hur gör vi för att till exempel branschcertifieringar och andra icke-formella kvalifikationer ska kunna värderas på samma sätt i olika länder? Detta undersöks just nu i ett Erasmus+-projekt.

Många gläds över möjligheten att få studiepoäng från fria bildningen och tredje sektorn. I Finland är kompetensmärken ett verktyg i processen. Men är det rätt väg att gå?

Samhället ställer idag allt högre krav på grundläggande färdigheter. Att ha svaga grundläggande färdigheter leder lätt till utanförskap.

Rapporten är en sammanfattning av ett seminarium och dialogmöte som arrangerades online i september 2021 gemensamt för de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.

I finska Seinäjoki har man lyckats höja sysselsättningsgraden rejält bland långtidsarbetslösa. Projektledaren Yrjö Uurtimo är taggad.
– Vårt mål är nu att fördubbla antalet deltagare och anställda.

Sirkus Taika-Aika från julgubbens stad hörde till de mer ovanliga konferensdeltagarna. Satu Koivu är rektor för cirkusskolan som finns i Rovaniemi i finska Lappland.

Online från Åland 29 september 2021. Kl. 12.00-16.00 CET (start 8:00 Grönland; 11:00 Färöarna; 13:00 Åland)
För inviterade deltagare från självstyrande områdena Grønland, Åland och Færøerne

Just nu pågår en fortbildning i karriärvägledning på Åland. Monica Dolke är en av deltagarna i kursen. "Jag möter vuxna som funderar på vidarestudier. De uttrycker att de vill vidare men vet inte hur de ska tänka eller var de ens ska börja. Arbetslösheten som vuxit ger fler sökande och vilsna vuxna", säger Monica Dolke.

Alla hoppar inte i taket av glädje och entusiasm när man säger ”utbildningspolitisk redogörelse”. Men i Finland har utbildnings- och kulturministeriet lyckats med konsten att involvera tusentals ivriga människor i processen.

Den 21 januari samlades sex svenska myndigheter på Zoom för att tala om hur de kan ska samarbeta för bättre kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Det som är sönder ska nu repareras med hjälp av livslång vägledning, digital teknik och Al. Processen bakom Finlands nya vägkarta har varit unik. Den har involverat alla politiska partier och massvis med samarbetspartner.

Validering av kompetens och kunskaper pågår i samtliga nordiska länder. I framtiden kan det bli möjligt att validera små delar av erfarenhet till exempel kurser och praktik.

Inom yrkesutbildningen i Finland har man tagit i bruk personliga utvecklingsplaner för kunnande.

Statistik från Hagstofa Íslands

– Europa är en av de äldsta stora ekonomierna. Därför investerar EU i vuxenutbildningen och unionen kommer också i framtiden att fortsätta att investera i den. Det här gäller också Finland i sin fulla styrka, säger Erno Hyvönen från Undervisnings- och kulturministeriet i Finland.

Vårt ekonomiska system bygger på en missnöjd medborgare som är en omättlig konsument. Men vad är egentligen grunden för ett gott liv? Den frågan ställer sig professor Arto O. Salonen mitt i epidemin. Han är en finländsk expert inom utbildningsområdet för hållbar utveckling och starkt kritisk till samtidens sätt att leva.

Gylfi Arnbjörnsson ekonom leder en grupp som ska undersöka och definiera de mest sårbara branscherna i Island.

Det planerade seminariet om vuxnas grundläggande färdigheter den 27 mars 2020 skjuts på framtiden på grund av risken för spridning av Covid-19. Vi återkommer med ett nytt datum.

En ny undersökning talar sitt tydliga språk. Finländare tycker att det livslånga lärandet ingår i de grundläggande rättigheterna, och att en bred allmänbildning är värdefull.

För kompetenseförsörjning och livslångt lärande

Vuxenutbildare, vägledare och beslutsfattare från Grönland, Åland och Färöarna träffas i två dagar för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter i relation till implementeringen av livslångt lärande och utveckling av livslång vägledning för vuxna.

Från den första januari 2020 slås Kansanvalistusseura och Etelä-Helsingin medborgarinstitut ihop.

Framtidshuset SITRA har tagit fram rekommendationer om hur Finland kan bli bättre på det kontinuerliga lärandet, en aspekt är behovet för ny lagstiftning.

Rapporten folkbildningens betydelse för samhället – folkbildningsrådets samlade bedömning 2018 visar att över 1,2 miljoner personer deltog i folkhögskolornas kurser, studieförbundens cirklar eller annan folkbildningsverksamhet 2018.

För att kunna få del av statsbidraget ska minst 2 kommuner samarbeta för att starta eller utveckla verksamheten inom lärcentrum.

– Det livslånga lärandet är den vikigaste förnyelsen som Finland behöver.
Det säger trettio samhällspåverkare som har arbetat fram en gemensam målbild för framtidens Finland.
Fritid, bildning och kultur lyfts nu fram som viktiga byggklossar. Resultatet från det unika arbetet presenteras i en färsk rapport med fyra teser.

En nationell rekommendation för Finlands livslånga lärande samlar företrädare från ett brett fält.

Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för referensramen för kvalifikationer som innebär att branscher och andra utbildningsanordnare kan få sin kvalifikation nivå bestämd och kvalitetssäkrad. Med hjälp av referensramen synliggörs allt lärande och det blir lättare att jämföra olika kvalifikationer från studier och arbetslivet. Sex kvalifikationer är idag inplacerade i ramverket och över 20 handläggs för att få sin kvalifikation nivåbestämd.

Från januari 2019 är det lättare att komma in på högskolor i Finland.

Intresset för validering har ökat stort de senaste åren. Stora omställningar på arbetsmarknaden ställer nya krav på kompetensförsörjning, och många nyanlända behöver hjälp att snabbt komma in på arbetsmarknaden. I mitten av november anordnades en välbesökt regional konferens om validering i Gävle i Sverige. DialogWeb var där.

Lärcentrum har funnits länge i Sverige. I Danmark har campusbaserad utbildning fortfarande en dominerande ställning. Danske Emil Erichsen var med och startade Nordplus-projektet Nordic Learning Center Innovation där fyra nordiska länder delade erfarenheter av lärande på distans.

Just nu pågår ett initiativ för att rädda världens bästa utbildningssystem som en helhet.

Seminariet ”Samordning och samarbete för en livslång vägledning” resulterade i konkreta tips och verktyg till hur man kan gå vidare och skapa en egen anpassad organisationsmodell för en samlad åländsk vägledning.

”Flexibilitet” kunde vara sammanfattande honnörsord liksom även ”efterfrågat”, ”gratis” och ”individuellt skräddarsytt”. Det handlar om Medis kurs ”Svenska i arbete” (SIA) där alla medverkande parter är vinnare. Inte minst för arbetsgivarna är SIA ett strålande erbjudande, säger rektor Siv Ekström och vice rektor och ansvarig lärare Gabriella Nordlund.

Hösten 2017 publicerades den senaste visionen för högre utbildning i Finland. Målet är att höja utbildningsnivån i hela landet så att minst 50% av befolkningen har en högskoleexamen år 2030. Det är ambitiöst och kräver omfattande insatser.

Från och med januari har Finland ett nytt nationellt register för examina och studieprestationer.

Under 2017 satt en rad arbetsgrupper och diskuterade hur Finland bäst skall hantera förändringar som globalisering och digitalisering för med sig.

Nu blåser nya vindar i NVL.

Riksrevisionens rapport visar hur viktigt det är att uppfylla LO:s önskemål om ständig kompetensutveckling för att gynna arbetstillfällen och svensk ekonomi, skriver Arbetets politiska redaktör.

9 miljoner kronor går till två projekt som handlar om att främja livslångt lärande och sker i samverkan med flera kommuner och andra lärosäten i landet.

Regeringen har den 8 juni gett en proposition till en ny lag gällande riksomfattande studie- och examensregister.

Inom folkbildningen pågår nu ett projekt för att validera generella kompetenser.

Det var svin som sådde det första nordiska fröet hos finlandssvenska Nina Söderlund.

NVLs Distansnätverk ställde den till synes oskyldigt enkla frågan till olika människor. Deras svar kommer att förvåna dig.

Hur kan de som har kort utbildning och har arbetat länge på samma arbetsplats få hjälp av validering och vidareutbildning för att undvika att hamna utanför arbetsmarknaden om några år?

Detta är årets sista nyhetsbrev från NVL.

DialogWebs finländska redaktör deltar i en mathantverksutbildning och delar med sig av sina erfarenheter.