Tjugo år genom eld och vatten

 

Tjugo turbulenta år har gett mersmak. Generalsekreteraren Jyrki Ijäs från Finlands Folkhögskoleförening blickar nu tillbaka och går i pension. Men han tänker inte bli liggande på sofflocket.

 
Generalsekreteraren Jyrki Ijäs planerar för ett aktivt pensionärsliv. Foto: Camilla Lindberg

– Mot alla odds har vi lyckats hålla ihop folkhögskolorna i Finland, säger generalsekreteraren Jyrki Ijäs.

Som ledare för Finlands Folkhögskoleförening har han varit med och lotsat folkhögskolorna genom många turbulenta år. De senaste årtiondena har varit fulla av olika hotbilder där en kraftig decimering av folkhögskolnätet varit på tapeten. 

Arbetet har han utfört tillsammans med sitt team som rent fysiskt är stationerat i ett pampigt stenhus i centrala Helsingfors där också andra bildningsorganisationer är verksamma. 

Den här våren ska Jyrki Ijäs gå i pension och han medger att det är förknippat med en stark känsla av vemod. Han berättar att det funnits tillfällen då det varit svårt att hålla tillbaka tårarna då den stundande pensioneringen kommit på tals. 

Femhundra utlåtanden

Ändå kan Jyrki Ijäs blicka tillbaka på många år av hårt och idogt arbete som gett många kännbara resultat som haft återverkningar för hela det finländska folkskolväsendet. Men de har kanske inte alltid varit konkret synliga för dem som jobbar på fältet.

– Intressebevakningen är vårt viktigaste uppdrag. Under de här åren har jag skrivit minst 500 utlåtanden till olika lagförslag.

För framtiden så efterlyser Jyrki Ijäs fler genomtänkta och parlamentariskt förankrade lagförslag, så som det begav sig på den gamla goda tiden. 

– Idag är det konsulter, hashtags och snabbhet som utgör ledorden när nya lagar ska stiftas, säger generalsekreteraren.

Jyrki-Ijäs_1.jpg
Flera bildningsorganisationer samsas under samma tak på Annegatan i Helsingfors. Foto: Camilla Lindberg.

Siktar på ny karriär

Jyrki Ijäs skräder heller inte orden begreppet ”fri bildning” dyker upp i samtalet. Efter lagstiftningen 1999 så valde man att placera Finlands folkhögskolor som en aktör bland många andra under det övergripande taket ”fri bildning”. 

Det är ett begrepp som Jyrki Ijäs har svårt att acceptera. Folkbildning är det enda rätta ordet om man frågar honom. 

– Folkhögskolan i Danmark fyller snart 175 år. Har folkhögskolan haft någon historisk betydelse? Mitt svar är ja. Har ”fri bildning” haft det? Kommer begreppet att kännas igen efter decennier? Mitt svar är mer tveksamt.

När Jyrki Ijäs inträder i pensionärsskrået har han seriösa planer på att börja bedriva forskning just kring begreppet folkbildning. Han hör med andra ord till den kategorin av pensionärer som gärna fortsätter arbeta efter sin pensionering. De utgör i dagens läge ungefär 50 procent. 

– Jag siktar faktiskt på en ny karriär. Jag tar gärna emot ett nytt lönearbete, men jag har också planer på att utveckla min firma, berättar Ijäs.

Den blivande pensionären är nu ivrig att få dela med sig av den kunskap som han samlat på sig under en lång yrkeskarriär. Han är också hungrig på att lära sig nya saker, och personifierar på så sätt devisen om det livslånga lärandet från vaggan till graven.

Jyrki-Ijäs_4-(002).jpg
Den 12–13 mars är det dags för Jyrki Ijäs slutseminarium på Georgsgatan 18 i Helsingfors. Foto: Camilla Lindberg.

En sann nordist

Under vårt samtal så är det en hisnande mängd erfarenheter och faktabaserad kunskap som strömmar till. Jyrki Ijäs har sett regeringar och tjänstemän komma och gå. Han har varit med om turbulenta tider i Finland då det fanns planer på att skära ner folkhögskolenätet från 90 till 50 stycken. Mycket har man lyckats stävja och fram för allt överleva.

Generalsekreteraren var också med i det initierande skedet då skisserna för NVL (Nätverk för livslångt lärande) ritades upp. Han är utbildad historielärare, han har erhållit Riddartecknet av Finlands Vita Ros och hans CV är full med varierande anställningsförhållanden och förtroendeuppdrag, inte minst sådana som är nordiskt anknutna. 

I mitten på 1980-talet var Jyrki Ijäs till exempel ledare för Stiftelsen Finlands Hus i Stockholm. 

– Jag är en sann nordist. Det nordiska har alltid varit viktigt för mig.

En riktig purfinne

Hur skall folkhögskolan bli lukrativ i framtiden? Hur ska man få liv i luckan, för att låna Jyrki Ijäs egen formulering.

– Genom integration och interkulturellt arbete, svarar han själv på den retoriska frågan.

Han vet vad han talar om. Under hela sitt yrkesverksamma liv har en levande tvåspråkighet stått i fokus. Jyrki Ijäs har arbetat aktivt också för den Sverigefinska minoriteten i Sverige. Redan under 1970-talet var han med och ordnade sommarkurser för Sverigefinska barn som riskerade att bli halvspråkiga. 

Jyrki Ijäs är också en ivrig förespråkare för att nyanlända ska kunna integreras både på svenska och finska i Finland. Själv talar han förutom en utomordentligt god svenska, också estniska. Därtill klarar han sig hyggligt på både danska och norska.

– Men själv är jag purfinne, säger Jyrki Ijäs med ett stort leende.

Intresset för det svenska språket har alltid funnits där. När han i tiderna gifte sig med en finlandssvensk österbottning, inkluderades han snabbt i de finlandssvenska kretsarna där han idag trivs och känner sig hemma.

Vem är han?

Jyrki-Ijäs_6.jpg
Folkbildningen har varit Jyrki Ijäs stora passion genom hela livet. Foto: Camilla Lindberg.

Namn: Jyrki Ijäs
Född: 1955
Just nu: Generalsekreterare, Finlands Folkhögskoleförening
Snart: Aktiv pensionär
Familj: Hustrun Maria och tre vuxna barn
Bor: I Helsingfors
Intressen: Kulturlandskap, nutida konst, Skärgårdshavet
Motto: Opin sauna autuas aina / = ”lärandets bastu, evigt så salig”