Utbildning och arbete i framtiden

Seminarium om framtidens utbildningsbehov på Åland arrangerades i mitten av maj. Syftet var att diskutera hur framtidens utbildning ska utformas för att möta efterfrågan och behov.

 
 Utbildning och arbete i framtiden Personal vid Ålands yrkesgymnasium deltog i framtidsdagen. Från vänster Gitte Holmström, Gabriella Nordlund, Sofie Norrlund, Daja Rothberg, Jennika Kullman, Diana Lundqvist, Penilla Eriksson och Susanne Åvik.

Inbjudna gäster var skolor, myndigheter, näringsliv och övriga med intresse förutbildningsfrågor. Inbjudna talare var utbildningsminister Annika Hambrudd, utvecklingsminister Alfons Röblom, futurist Niko Herlin, direktör Katarina Fellman vid ÅSUB (Ålands statistik- och utredningsbyrå), undervisningråd Annika Bussman (undervisnings-och kulturministeriet), enhetschef Christer Bergqvist (myndigheten för yrkeshögskolan i Sverige) och utbildningsansvarig Dan Andersson (Ålands näringsliv)

Förändringsfärdighet och framtidskompetens

NVL fick en intervju med futuristen Niko Herlin vid Great Minds Oy.

I korta drag, hur ser framtidens arbetsmarknad ut?

- Att försöka sig på att gissa en framtid kan vara svårt även för en futurist. Men jag tror på olika typer av framtider och att det är vi som skapar framtiden och det kräver uthållighet. Och med det sagt så tror jag att vi har flera olika arbetsgivare, vi kombinerar företagande med att vara anställd.

- Det krävs vissa kompetenser och självledarskap är viktigt. Vi jobbar mera i självstyrda team och ber om ledarskapsservice eller kanske ”shoppar” ledarskapstjänster.

- Digitaliseringen är given i framtiden. Dessutom ska man vara beredd på att byta karriär flera gånger under sin livstid. Men de mänskliga värdena är också viktiga, vård och omsorg, någon som håller mig i handen och talar med mig.

Hur behöver vi ställa om för att bemöta och klara av det?

- Vi behöver framtidskompetens och förändringsfärdighet. Det handlar om att aktivt försöka bryta mönster och göra det man vill förändra.

Vad ser du när det gäller den teoretiska kontra praktiska utbildningen?

- I bästa fall kan man kombinera teoretiska studier med yrkesutbildning och redan i unga år kombinera jobb med studier. Att det på riktigt är livslångt lärande och i framtiden betyder det att vi aldrig blir färdiga. I dag pratar man mycket om behörighet, men i framtiden är den inte bestående utan det handlar om konstant uppdatering.

Vad har du för hälsning till utbildare på Åland?

- Håll ett öppet sinne och var flexibla, men det betyder inte att man ska svänga helt och hållet. Våga prova på nya saker, experimentera och om något inte fungerar- ändra. Tåla mod, våga testa och analysera.

En av talarna på seminariet var Dan Andersson exportrådgivare och medlems- och utbildningsansvarig vid Ålands Näringsliv. Han menar att för att få en stark tillväxt på Åland behöver vi öka exporten av IT-tjänster, se turismens utmaningar och ta lärdom av distansarbetet under pandemin.

- Det handlar om ett livslångt lärande och de ungas förväntningar på arbetsmarknaden skiljer från den äldre generationen. Företagen bör anpassa sig för att vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden. Matcha jobb och utbildning, satsa på den egna personalen, att den internutbildas.

Han menar också att i framtiden kanske man väljer att bo på Åland men har en arbetsplats som är ute i världen.

Læs også artiklen ”Så firar Kristine Åland 100 år”.

Futuristen Niko Herlin Futuristen Niko Herlin menar att i framtiden byter man jobb oftare och att vi kombinerar företagande med att vara anställd.

Vilka kompetenser behövs?

Under dagen delades deltagarna in i grupper för diskussioner. En fråga var vilken typ av kompetenser som behövs i framtiden. Här kom det en rad olika förslag om vad grupperna tror är viktigt år 2040:

  • Flexibilitet
  • IT
  • Problemlösning och kommunikation
  • Logiskt tänkande
  • Hållbarhet
  • Kreativitet

Några ord från grupperna:

”År 2040 vill näringslivet inte ha specifika utbildningar” ”Vi kommer behöva elektriker, it-experter, frisörer och vårdpersonal” ”Mera validering av kompetensen, inte alltid bara se på examen” ”Samarbeta och göra på distans” ”Vi vet inte hur framtiden ser ut. Men det handlar om samverkan på riktigt mellan utbildning och näringsliv” ”Mera utrymme för kreativitet” ”Vi kommer att vara självförsörjande då det kommer till energi”

Elisabeth Storfors är byråchef vid utbildningsbyrån hos Ålands landskapsregering och tog initiativet till seminariet.

Hur behöver vi på Åland ställa om?

- Vi behöver vid sidan av den välutbyggda utbildningen för barn och unga tillgängliggöra utbildningsalternativ för personer i arbetslivet och utveckla möjligheter till återkommande kompetensutveckling. Det är viktigt att personer kan vid sidan av sin yrkeskarriär förkovra sig, öka sitt kunnande och specialisera sig. Här spelar karriärvägledningen en viktig roll. Vi behöver bli snabbare och effektivare på att möta arbetslivets efterfrågan på kompetens.

- Jag tror att man måste se gymnasialstadieutbildningen som en bas man bygger vidare ifrån med olika typer av kortare eller längre kurser, examensutbildningar. Jag tror också att man måste se över undervisningsformerna, utbildningsformerna och sättet att organisera utbildningen.

Vilka yrken och kompetenser tror du att efterfrågas?

- Jag tror att det kommer att bli större efterfrågan på kvalificerat och specialiserat kunnande liksom specialiserade tjänster. Det är viktigt att vara flexibel, nyfiken, ha förändringskompetens och en god förmåga att utveckla sina arbetsuppgifter och sitt kunnande.

Vilken hälsning vill du ge till alla som jobbar med utbildning på Åland idag?

– Ni gör ett fantastiskt jobb!