Vägledning och validering ska öppna dörrar

 

Frågor kring validering och vägledning stöts och blöts runtom på Åland idag. Hur det verkligen kommer att bli i samband med att lagstiftningen kring validering uppdaterats och implementerats är lite för tidigt att säga ännu. - Men, visst är det viktiga frågor för Åland, menar vikarierande integrationssamordnare Johanna Fogelström.

 
Det finns utvecklingspotential för vägledningsarbetet för inflyttade på Åland, anser vikarierande integrationssamordnaren Johanna Fogelström.

Johanna Fogelström var en av de inbjudna föreläsarna på seminariet Vägledning-validering-integration som ordnades i samarbete mellan Utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering och Nordiskt nätverk för Vuxnas lärande (NVL) i februari 2014. Övriga åländska talare var Elisabeth Storfors som öppnade seminariet, Vivve Lindberg som presenterade NVL. Föreläsarna representerade Ålands gymnasium, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) samt Ålands landskapsregering.

Erkännande, rättvisa och skillnadsskapande

Till seminariet hade också gästföreläsaren Åsa Sundelin bjudits in för att berätta om den svenska kvalitativa studien ”Vägledning mellan erkännande, rättvisa och skillnadsskapande”. Diskussionen handlade bland annat om hur vägledaren påverkar den person som vägleds i större utsträckning än vad vägledaren själv tror. 

Efter seminariet var det just Sundelin och hennes inslag om asymmetrier som Johanna Fogelström lyfte fram som särskilt givande. Det finns ett behov av att vägledaren är medveten om att den professionella rollen är en maktposition och att vägledningssamtalen är asymmetriska. I det vägledande samtalet handlar asymmetrin om att förutsättningarna är ojämlika vad gäller makt, kunskap, kompetens och professionell roll. 

Även om inflyttade får samma vägledning som övriga så skiljer sig ändå de vägleddas förförståelse. Som inflyttad är det ofta svårt att veta hur utbudet ser ut, något som också försvårar och begränsar frågeställningar och val i den gruppen. Om en person inte vet vad det finns att välja mellan, vad ska personen fråga efter och hur ska valet blir rätt?

Validering och vägledning på Åland

De åländska föreläsarna talade mycket om kommande lagstiftning, implementering och tolkning. De poängterade nyttan med att äntligen samlas och diskutera rapportens resultat och liggande lagförslag. Peter Strandvik presenterade uppbyggnaden av det åländska valideringssystemet och delade med sig av viktiga erfarenheter kring validering och vägledning från valideringsprojektet 2008-2013.  Från VUX vid Ålands gymnasium berättade Cecilia Stenman att alla studerande vid Ålands gymnasium har rätt till studiehandledning, stödundervisning och andra specialarrangemang. 

- Men vem ska vägleda de vuxna som inte är inskrivna vid någon skola? Frågade Stenman. Vart ska de vända sig för vägledning?
Dessa frågor blev särskilt intressanta då Strandvik tidigare under seminariet hade berättat att bland de vuxna som anmält sitt intresse för validering hade det visat sig att de flesta under projekttiden varit i behov av vägledning snarare än validering.

Vägen in i samhället

Myndighetschefen Casper Wrede kommenterade att AMS vägleder de som registrerats sig som arbetslösa arbetssökande. Han informerade om att arbetslösheten fortfarande är låg på Åland och att det inom vissa branscher också är svårt att få tag i arbetskraft. Att i framtiden kunna remittera en person till validering är en efterlängtad möjlighet för myndigheten.

Flera föreläsare återkom till att en av styrkorna med den nya lagen, förutsatt att lagförslaget antas, är att det blir möjligt för vuxna att valideras utan att de är inskrivna vid någon skola. Instanser såsom AMS, FPA, försäkringsbolag, kommuner och arbetsgivare kommer kunna skriva åtgärdsplaner och remittera till validering. Något som däremot inte problematiserades under seminariet var det faktum att det också är den instans som remitterar till validering som står för kostnaden. För att säkerställa att de som kan valideras också får reda på sina möjligheter ställs krav på att valideringen marknadsförs genom samhällsinformation. Bra information blir avgörande för att personerna ska få reda på att de genom validering kan trygga sin anställning, förbättra chanserna att byta arbete utifrån sin kompetens eller generellt kunna öka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

För inflyttade kan validering och vägledning bli avgörande för hur bra en integration lyckas. Johanna Fogelström lyfte fram att det på Åland är 11 % av alla 20-29åringar och 14 % av alla 30-39-åringar som är födda utanför Norden. Det är värdefullt att hemkommunen/AMS skriver en integrations-/åtgärdsplan som inkluderar validering i de fall som det finns en utbildning eller yrkeserfarenhet hos en inflyttad person. För att valideringsprocessen ska bli fungerande förutsätts också klara rutiner kring kartläggning och vägledning. Vilken kompetens som verkligen finns på Åland är oklar, många av de inflyttade får jobb direkt i och med arbetskraftinflyttning, men kan ibland sitta på en helt annan kompetens och yrkeserfarenhet i botten.

- Jag tror att det finns utvecklingspotential för vägledningsarbetet för inflyttade på Åland. Redan från början bör man se insatser som att lära sig svenska och få tidigare kunskaper validerade som delmål på väg mot slutmålet att komma in på arbetsmarknaden. Därför är det forum som det här seminariet för att tillsammans se helheten och fundera på hur arbetet kan vidareutvecklas ett bra initiativ. Nästa gång hoppas jag att även näringslivet kan vara representerat för att ge sina perspektiv på frågeställningarna, avslutar Johanna Fogelström.


Läs mer om valideringsprojektet på Åland i DialogWeb-artiklarna Ett åländskt valideringssystem under utveckling (22.08.2012), Validering, från projekt till ordinarie verksamhet (30.11.2012), samt artikeln Valideringsstrukturerna ljusnar (30.12.2013).