Vägledning på Åland

 

 

Inom ramen för det vida begreppet vägledning förekommer det i följande former på Åland: som studiehandledning, praktikhandledning, studievägledning, och yrkesvägledning. Karriärvägledning, som är ett begrepp som förekommer i den nordiska och den internationella debatten, har tills vidare inte diskuterats nämnvärt.
Liksom övriga aspekter av vuxenutbildning på Åland är vägledning ett område som inte enkelt går att beskriva enbart i relation till vuxenutbildning. I ett litet samhälle finns det varken resurser eller behov av samma arbetsdelning som i storstäder. Konkret innebär det att vuxnas vägledning delvis sköts av personer som även – eller i huvudsak – vägleder ungdomar inom gymnasialstadiet.

Studiehandledning inom gymnasialstadiets yrkesutbildning

Vid var och en av de yrkesutbildande skolorna på Åland förekommer det vuxenstuderande bland ungdomarna, även om andelen varierar mellan skolor och över tid. De som sköter studiehandledningen vid skolorna förväntas hantera alla. Till studiehandledarens uppdrag hör frågor om vägledning i relation till pågående studier, information om fortsatta studier och viss yrkesvägledning och i vissa fall även praktikhandledning. Tre av de totalt sex skolorna som erbjuder yrkesutbildning på gymnasialstadiet har behöriga studiehandledare, på övriga skolor sköts uppgifterna av lärare eller rektor.

Studie- och yrkesvägledning vid AMS

Vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) finns fyra vägledartjänster. En av dessa medför särskilt ansvar för sökande med nedsatt arbetsförmåga, exempelvis funktionshinder av något slag. AMS-Åland erbjuder främst arbetsvägledning av arbetssökande – i huvudsak vuxna. För vägledartjänsterna behövs ingen formell vägledarutbildning.

Handledning vid högskolan

Inom Högskolan på Åland finns det sju yrkeshögskoleprogram. Studiehandledningen sköts dels av två studiehandledare och dels av lärare – vilket som gäller varierar mellan programmen. Det krävs ingen formell studievägledarutbildning, men för att tillgodose behovet av praktikhandledare gjordes en satsning under åren 2001-2004 inom ramen för det så kallade HAND-projektet, där man erbjöd kortare kompetensutveckling för huvudsakligen handledare på arbetsplatser och praktiksamordnande lärare.

HAND-projektet

Projektet Kompetenssystem för handledarutbildning på Åland, ”HAND-projektet”, inleddes våren 2001 med Kristina Svedmark som projektledare och avslutades 31.12.2004. Projektet genomfördes inom ramen för Ålands Mål 3-program och omfattade alla åländska yrkesutbildningar och högskolans utbildningsprogram. Uppdraget var att utforma ett system för handledarutbildning genom bland annat samordning av befintliga resurser och utformning av effektiva metoder som stöder kompetensutvecklingen inom handledningsområdet.
Inom projektet har olika former av handledarkurser testats. Kurserna har varierat i tid och innehåll beroende på hur omfattande praktiken är för respektive utbildningsprogram och vilka uppgifter handledaren har under praktiktiden.
Under år 2004 hölls tre handledarkurser där totalt 45 praktikhandledare utbildades. Dessutom deltog 48 studerande från sjöfartssektorn och vård och omsorg i två av kurserna. Totalt har sexton handledarkurser hållits under projekttiden vilket resulterade i 180 utbildade handledare. Då blivande handledare (d.v.s. studerande som gått handledarkurs) inkluderas har totalt 278 praktikhandledare utbildats under projekttiden.
Kompetenssystemet för handledarutbildningen beskriver de olika roller, relationer, element, ansvarsområden, deluppgifter och förutsättningar som tillsammans bildar det koncept som kan följas i olika handledarutbildningssituationer. En central roll i systemet är en samordnare som kan fungera som spindeln i nätet.
Högskolan på Åland tillämpar kompetenssystemet för handledarutbildning för sina utbildningsprogram sedan 2005. Avsikten är också att vidareutveckla systemet och den egna kompetensen inom området för att som uppdragsutbildning kunna erbjuda tjänster för gymnasialstadieskolornas behov.
Handledarutbildningen utvärderades hösten 2003 av en extern utvärderare och resulterade i rapporten ”Utbildning och arbete – hand i hand”. En allmän uppfattning var att handledarutbildningen bidragit till bättre kvalitet på praktiken.