Validering motiverar Malmöbor

 

 

Pia Dunbäck-Dahl, studie- och yrkesvägledare (syv) på Vägledningscentrum i Malmö, berättar om en av sina blivande validander – en man som nu läser på SFI, Svenska för invandrare. I hemlandet arbetade han som bilmekaniker. När han hörde om möjligheten att validera sina kunskaper mot den svenska bilmekanikerutbildningen, blev han genast mer motiverad att lära sig språket.
– Han vill inte göra som många av sina kompisar och gå år efter år utan jobb, berättar Pia Dunbäck-Dahl. När han fick veta detta förstod han nyttan av att lära sig svenska språket.
DialogWeb träffar Pia Dunbäck-Dahl tillsammans med kollegorna Eva Gonner och Tobias Björklund på Vägledningscentrum i centrala Malmö.
Hur Sveriges kommuner arbetar med validering varierar stort. Malmö är ett exempel bland många.

Tidsvinst att validera

Den Malmöbo som vill få sina kunskaper validerade kan besöka Vägledningscentrum för ett första samtal med någon av studie- och yrkesvägledarna. Kanske har Malmöbon arbetat inom ett yrke i många år utan att vara utbildad, eller så har hon eller han motsvarande erfarenheter från ett annat land. Med validering finns en möjlighet att se om yrkeserfarenheten motsvarar så pass mycket av gymnasieutbildningen att bara en kortare kompletterande utbildning behövs. Vägledningscentrum validerar enbart mot gymnasieyrken.
– Man kan vinna tid om man väljer validering framför ett reguljärt program, det är därför många vill validera, konstaterar Pia Dunbäck-Dahl.
Vägledningscentrum i Malmö anordnar bland annat gruppvalideringar mot barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet. Så fort det finns tillräckligt många validander påbörjas en validering som tar åtta veckor på heltid. Vanligtvis börjar åtta valideringsgrupper om året i Malmö.
– Vi som syv validerar inte, det gör yrkeslärare. Därför har vi avtal med olika skolor dit vi skickar våra validander, berättar Tobias Björklund.
Enligt Vägledningscentrums egen undersökning, baserad på telefonsamtal till gamla validander, har över 80 procent fått jobb när de genomgått den kompletterande utbildningen efter en validering till barnskötare eller omvårdnadspersonal.
– Vi försöker hela tiden hitta nya yrken utefter de behov som finns. Det är viktigt att vi har både arbetsgivare och fack med oss, säger Eva Gonner.
– Inom vissa yrken finns hårt reglerade kravspecifikationer, till exempel elektriker. Därför är det otroligt viktigt att vi kan erbjuda bra kvalitet, säger Tobias Björklund.

Inte för den som vill byta yrke

Pia Dunbäck-Dahl betonar att man inte kan söka validering om man är trött på sitt nuvarande yrke och vill byta bana.
– Vissa tror att validering är utbildning. De har kanske arbetat inom äldrevården och vill gå vidare och jobba med barnomsorg. Det kan ibland vara svårt att förklara att vi bara använder den kunskap de redan har, och om de vill göra något annat får de välja en vanlig utbildning, säger hon.
Vägledningscentrum validerar ungefär 300 personer om året. Många blir ditskickade av sina arbetsgivare eftersom de måste ha utbildning för att få en fast tjänst. Andra är arbetslösa och kan få behålla sin a-kasseersättning under valideringsperioden. Den kompletterande utbildningen får de dock finansiera med studiemedel.
Valideringen är både praktisk och teoretisk. På exempelvis barn- och fritidsvalideringen är fyra av åtta veckor förlagda till en arbetsplats som validanden inte har varit på tidigare. En medbedömarfortbildad barnskötare bedömer validandens praktiska yrkeskunnande.
– En del som har femton års arbetslivserfarenhet kan reagera och undra varför de måste gå på praktik trots sin långa erfarenhet. Men detta är praktisk validering, inte praktik. Vi har med det för att vissa bitar i ett yrke är svåra att bedöma bara genom att prata om dem, man måste se det göras, säger Eva Gonner.
Valideringsarbetet på Vägledningscentrum kräver mycket administration och tydlighet från studie- och yrkesvägledarnas sida eftersom många aktörer är inblandade. Valideringsteamet träffas varje fredag och har möte för att stämma av att de utgår från samma ståndpunkt och samma rutiner. Samtidigt är de överens om att jobbet är roligt eftersom det så ofta leder till positiva resultat.
– Inom den reguljära utbildningen är det inte alla som vet vad de vill göra, men våra validander trivs med sina yrken och vill jobba kvar, säger Eva Gonner.

Publicerad 25.5.2012