Validering och yrke hand i hand

 

 

I Finland introducerades ett nationellt kompetensbaserat kvalifikationssystem för yrkesexamina redan år 1994. Jämfört med de andra nordiska länderna var Finland tidigt ute då det gällde att skapa ett formellt, validerande bedömningssystem för yrkeskompetens. Mycket senare, år 1999, trädde förordningen om integration av invandrare och asylsökande i kraft, där det statueras om s.k. arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, som ordnas av arbetskraftsmyndigheterna.
De vuxna utlänningar som bott i Finland i mindre än tre år och saknar kunskaper i finska går på en tio månaders språkkurs innan de kan börja på en arbetsorienteringskurs. Kursen är elva veckor lång och indelad i en teoretisk del och en praktikdel. Under de sex teoriveckorna görs en yrkesvalidering och under de fem återstående veckorna praktiserar den studerande på en lämplig arbetsplats.

Intervjuer viktiga

Virva Muotka, som är utbildningschef på vuxenutbildningscentret Adulta i Helsingfors, berättar att de intervjuer som görs med studerande med utländsk bakgrund är enormt viktiga i valideringen.
– Det kan låta självklart att man gör en intervju, men det är helt avgörande i vilket skede intervjun görs. Arbetskraftsmyndigheterna gör den första intervjun med tolk precis när en person kommit till landet, men att få veta att en person är ingenjör och har jobbat på en elektronikfabrik leder inte så långt. Den som blir intervjuad känner vanligtvis inte till vårt arbetsliv och kan inte sätta sin yrkeskunskap i relation till det.
Virva Muotka ser fram emot en lagförändring som träder i kraft i början av nästa år eftersom den ger utbildningsanordnaren större möjligheter att hjälpa en invandrare på traven i yrkeskarriären.
– Vi gör också intervjuer, men vi har möjlighet att gå djupare in på individuella kunskaper och skapa en bild av den yrkesskicklighet en person har. Om vi tar den ryska ingenjören som exempel frågar vi vad exakt hon gjorde, vilka maskiner hon använde, om hon var chef eller vanlig arbetstagare, hur mycket hon jobbade. Att komma fram till vad en person exakt kan göra är den viktigaste valideringen vi kan göra. Sedan hänger det på vår yrkeskunskap att hitta branscher där kunskapen behövs.

Svart på vitt hjälper

Muotka påpekar att det för var och en alltid är svårt att första gången beskriva exakt vad du kan, oberoende om du kommer från en annan kultur eller är en finländare som blir arbetslös.
– Att ha nedskrivet svart på vitt vad en person kan, gör det enkelt att ta reda på om det är en kunskap som behövs i näringslivet just nu och var just denna typ av arbete utförs. I Helsingforsregionen är vi privilegierade för här finns det väldigt många företag som tar emot praktikanter, men redan i grannstaden Vanda är det mycket svårare för att inte tala om andra delar av landet.
Största delen av Adultas studenter med utländsk bakgrund har kommit till Finland för att de har en make eller maka som är finländsk. Många har en utbildning i bakfickan även om få är högutbildade. Att ha ett världsspråk som modersmål kan ibland ge upphov till attitydproblem.
– För västerländska studenter kan det vara svårt att vända på det hela och inse att deras språkkunskaper inte räcker för att få ett jobb i Finland.

Arbete ska motsvara utbildning

Praktiktiden är helt och hållet avgörande när det gäller att hitta ett jobb och därför önskar Muotka att man vid behov kunde förlänga praktiktiden för att ytterligare öka chanserna för fortsatt anställning.
– Ett företag eller en organisation får en chans att bekanta sig med en person och se hur han eller hon jobbar och samtidigt kanske bli kvitt eventuella fördomar.
En del av valideringen från Adultas sida går ut på att man besöker arbetsplatsen och diskuterar både med arbetsgivare och med praktikant.
– Vi kollar till exempel att en praktikant verkligen får utföra det arbete han eller hon är utbildad till. En tekniker ska inte jobba som städare.
Virva Muotka tar som exempel en rysk man som i intervjun berättade att han är skicklig på att reparera elektronik. Han fick en praktikantplats, där han efter att han fått bevisa att han kan reparera tv-apparater fick allt mera utmanande arbetsuppgifter och till sist blev fast anställd.
– Alla praktikanter blir förstås inte anställda, men vi diskuterar noggrant med arbetsgivaren och ber om ärliga åsikter. Vi tar till exempel reda på vilken typ av tilläggsutbildning som skulle öka praktikantens chans att bli anställd.

Vägledare saknas

Elva veckor är en alldeles för kort tid att hitta rätt, anser Muotka.
– Om man inte lyckas då trillar man ur systemet och det är svårt att gå vidare på egen hand.
Behovet av vägledning är stort, men utbudet på vägledare som känner till den här typens problematik är begränsat. Arbets- och näringsbyråerna gör så gott de kan, men de är överbelastade. Systemet fungerar ändå hyfsat så länge en utländsk studerande finns med i arbetskraftsmyndigheternas rullor, men när det sedan handlar om att ta sig vidare på egen hand kan det bli knepigt.
– Hur ska en person med utländsk bakgrund förstå vilka möjligheter som gömmer sig bakom fraser som ”täydennyskoulutus” (fort- och vidareutbildning) eller ”aikuiskoulutustuki” (stöd för vuxenutbildning)? Alla ska inte behöva jobba som städare eller närvårdare om de är bra på något annat!


Validering i Finland

I NVL:s rapport Validering i de nordiska länderna (pdf) - policy och praktik av Åsa Hult och Per Andersson utgiven 2008 sägs följande om valideringen i Finland:

"I Finland beskrivs validering som 'värdering av vad som har lärts'. Begreppet på finska är 'aiemmin opitun tunnistaminen ja tunnustaminen', som även kan översättas som 'erkännande och validering av tidigare lärande', men man använder också ordet 'validaatio' på finska. I detta innefattar man identifiering, erkännande och värdering av tidigare lärande."

"Det finns i Finland inte ett system för validering inom utbildning och ett för arbetsmarknad utan det är ett enhetligt integrerat system för de båda sektorerna. Den tredje sektorn är däremot inte inkluderad fullt ut – validering inom tredje sektorn är det som är minst utvecklat i Finland även om viss verksamhet pågår. I det kompetensbaserade kvalifikationssystemet tar man upp exakt vilka kompetenser som kan värderas (och inga andra), hur de ska värderas och mot vilka kriterier. Systemet kan sägas vara behovsstyrt utifrån arbetslivets krav och kvalifikationerna är framtagna i samarbete mellan arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Bedömningen sker alltid mot utbildningssystemets kriterier."

"Finland är det land som har den tydligaste kopplingen mellan validering och utbildningssektorn. Validering finns egentligen inte utanför utbildningssystemet, utan arbetsmarknaden har helt anammat att kvalifikationer ska vara formella och valideras via utbildningssystemet. All kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden görs till yrkesexamina som kan bedömas i utbildningssystemet."


Adulta

är ett av Finlands största vuxenutbildningscenter för yrkeslivet. Adulta, som grundades 1972, erbjuder grund-, fortsättnings- och påbyggnadsutbildning både för företag och för privatpersoner.
Centret har över 13 000 vuxenstuderande per år och fungerar på sju orter (Träskända, Kervo, Tusby, Vanda och Helsingfors).
Adulta har över 200 anställda som representerar olika utbildningsområden.
Adulta in English:
www.adulta.fi/adulta/english


Förordning

om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (på svenska):
www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990511