Valideringsstrukturerna ljusnar

 

Vid utbildningsavdelningen på Ålands landskapsregering summerar byråchefen Elisabeth Storfors det åländska valideringsprojektet. Projektet avslutades i april 2013 efter två förlängningsperioder och en omfattande gymnasiereform. Under projektet byttes ledare några gånger och vissa tider stod det helt utan. Hur ser resultaten och förväntningarna kring validering ut idag?

 
Helena Flöjt-Josefsson Elisabeth Storfors

Slutrapporten kring valideringsprojektet antecknades för kännedom i Ålands landskapsregering i september 2013. Projektet började med ett förprojekt 2007 och pågick under perioden 2008 - april 2013. EU-kommissionens meddelande Vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära från 2006 låg bakom initiativet till valideringsprojektet. Meddelandet innehöll en uppmaning till kommissionens samtliga medlemsstater att upprätta strukturer för validering inom fem år.

Den åländska valideringen växer fram

Från att tidigare inte ha något direkt system för att validera utbildningar var det alltså tänkt att det åländska projektet skulle resultera i användbara strukturer. Projektet drog ut på tiden med 2 år och fyra månader av olika orsaker. Främst, menar Storfors att det handlade om att den omfattande gymnasiereformen krävde en hel del tid och uppmärksamhet av de som annars skulle ha arbetat med valideringsprojektet.

I samråd med projektet stiftades en åländsk första lag kring validering. Denna trädde i kraft 2011.
- Det var viktigt att få till en lag om validering även om det ännu inte var helt klart vilka former och vilken struktur som valideringen inom Ålands yrkesgymnasium skulle ha, men en befintlig lag kan alltid ändras. Nu efter projektets slutrapport har ett nytt lagförslag varit ut på remissrunda och inom kort presenteras lagförslaget för lagtinget, berättar Storfors.

Vem kan valideras och hur finansieras valideringen?

I det nya lagförslaget föreslås att målgruppen breddas. I slutrapporten konstateras vikten av att inte enbart inskrivna vid eller sökande till Ålands gymnasium/Högskolan på Åland ska ha rätt till validering. En ny dimension sätts in i och med s.k. åtgärdsplaner för validander. Planerna skapar möjligheter för olika aktörer att remittera en person till validering och samarbetet mellan redan vägledande instanser ökar. Åtgärdsplanerna kan skrivas av aktörer som Ams, FPA, försäkringsbolag och kommuner. Resultatet från valideringen kan då ligga till grund för exempelvis ytterligare vägledning, omskolning, kompetenshöjning och förbättrade integrationsmöjligheter. De som remitterar till validering är också de som finansierar den.

Storfors lyfter fram att det nya systemet även kan öppna upp för arbetsgivare att validera någon anställds färdigheter och kunskaper för att exempelvis se vad som behövs för att arbetstagaren skall få formell behörighet för arbetsuppgiften. För privatpersoner som varken har en åtgärdsplan eller söker in till utbildning blir valideringstjänsterna inte längre avgiftsfria om de inte går via någon av tidigare nämnd aktörer. Storfors konstaterar att kontakten med exempelvis Ams eller FPA redan kan ge den vägledning som personen behöver. Inom projektet visade det sig att personerna som tog kontakt i stor utsträckning var personer som hade vägledningsbehov snarare än valideringsbehov.

Åländsk modell med yrkesråd och examenskommission

Vuxenutbildningsenheten gör kartläggningen inför valideringen när en åtgärdsplan inkommer, därefter bedöms om ärendet skickas vidare till yrkesrådet eller examenskommissionen. Yrkesrådet ansvarar för att ge intyg, eller utreda vad den tidigare kunskapen behöver kompletteras med. Examenskommissionen utreder examen, ordnar yrkesprov eller fristående examen.

Mellan projekt och ny lagstiftning 

Efter projektet och i väntan på den nya lagstiftningen är validering fortfarande möjlig med stöd i lagstiftningen från 2011.
- Lagen om erkännande av examen finns ju också. Men de ärendena bereds direkt av landskapsregeringen och kommer inte heller att påverkas av den nya lagstiftningen då det är en skild lag, påpekar Storfors.

Någon informationskampanj kring hur validering kan göras efter projektet har de ännu inte gått ut med eftersom lagförslaget just kommit tillbaka från remissrundan.
- Vi inväntar att lagförslaget behandlas av lagtinget och skickas iväg till presidenten innan vi drar igång med någon kampanj. Det blir absolut tidigast från augusti 2014, men mer troligt från januari 2015.

Nya valideringssystemet kan utvecklas ytterligare

Valideringssystemets nuvarande och föreslagna form förutsätter i princip att de vuxna har en grundskoleutbildning som stämmer överens med den åländska grundskolans läroplan. Detta blir problematiskt för validering av personer som flyttar till Åland från ett utomnordiskt land. Enligt ÅSUB:s befolkningsrapport är ungefär hälften av de som är födda utanför Norden i åldern 20-39 år. Konkret innebär hälften närmare 850 personer i en viktig åldersgrupp för både näringsliv och tillväxt. Bland dem uppstår problematiken kanske främst hos de som är intresserade av att studera vidare och skaffa sig en yrkesexamen. På Åland kan grundskolekompetensen endast läsas upp inom fyra ämnen: svenska, matte, engelska och fysik vid Medis eller Ålands Folkhögskola.

De som flyttar till Åland i en ålder där samhället utgår från att personen redan har grundskolekompetens får svårt att valideras/studera vidare om de inte redan har en examen. För tillfället pågår yrkesutbildningar för inflyttade vuxna inom vissa områden, men utbildningarna är endast pilotutbildningar på försök. Enligt §3 i Landskapslagen om gymnasieutbildning ska alla ha rätt till en gymnasieutbildning, men de som flyttat hit men saknar åländsk grundskolekompetens har inte med säkerhet förutsättningar att validera och komplettera sin grundskoleutbildning för att söka in till vanlig gymnasial utbildning.

Det är rimligt att flera justeringar kommer att ske både vad gäller strukturen och möjligheten till validering, kanske ska företag också kunna använda sig av validering i samband med rekrytering och inte enbart för de som redan är anställda? Generellt ser Storfors positivt på valideringens framtid på Åland.
- Nu skulle jag nog säga att det finns förutsättningar för validering på Åland. Det finns ett behov och det finns folk på olika poster som också vill jobba med det, menar Storfors.

FAKTABOX

”Medlemsstaterna har inte längre råd att vara utan ett effektivt vuxenutbildningssystem som ingår i strategin för livslångt lärande och som ger deltagarna bättre tillgång till arbetsmarknaden, ökad social integration och bättre förutsättningar för ett aktivt åldrande.
[…]

Medlemsstaterna bör inom de kommande fem åren införa system för validering och erkännande av icke-formellt och informellt lärande på grundval av de gemensamma europeiska principerna för validering och erkännande och med beaktande av tidigare erfarenheter. De insatser som görs på detta område kan kopplas till utarbetandet av en nationell ram för kvalifikationer som en del av den europeiska ramen för kvalifikationer.”

Vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära (KOM2006)614