Vi vill bygga broar mellan arbetsliv och utbildning

 

Yrkeskunnande är ofta en balansakt mellan olika sorters arbetsuppgifter. Den norska rapporten "Balansekunst – hvordan beskrive kompetanse som bygges opp i arbeidslivet" skapades efter att Norges regering fick en nationell kompetenspolitisk strategi. Målet med strategin och rapporten är att arbetsliv och utbildning ska närma sig varandra.

 
Första intrycket och ett engagemang är viktigare än meriter på papper, säger dagligvaruhandlaren Aleksandra Djordjevic apropå vilka kompetenser hon söker när hon anställer personal. Foto: Privat

Det började redan 2010. Arbetsgivarorganisationen Virke och fackförbundsorganisationen LO i Norge enades om att definiera en ny kompetenspolitik. 

– Alla pratar om utbildningspolitik, men vi menar att lärande i arbetslivet är en lika viktig del som utbildningspolitik. Vi skrev ett dokument om livslångt lärande och gick med det till den norska regeringen. Tillsammans gjorde vi en process med OECD (The Organisation for Economic Co-operation and Development) och 2017 fick Norge en nationell kompetenspolitisk strategi mellan parterna i arbetslivet och ideell sektor. Den ska verkställas under åren 2017–2021, berättar Tormod Skjerve, seniorrådgivare vid Virke.

Avståndet mellan utbildningssektorn och arbetslivssektorn är fortfarande ganska stort. Ett av målen med strategin är att bygga broar mellan dessa sektorer.

– Vi vill visa att lärande i arbetslivet inte är någon konkurrent till utbildningssektorn.

Lättare att dokumentera kompetens

Den nationella kompetenspolitiska strategin har pekat på att det ska bli lättare att dokumentera kompetens som byggs upp i arbetslivet. Man har utvecklat en modell och metod som ska kunna användas inom de flesta branscher. Hittills har rapportens upphovsmakare främst samarbetat med arbetsgivare inom detaljhandeln. Det beror på att Virke och LO har lång tradition av att arbeta med handeln och de är bra på att lära upp personal på arbetsplatsen.

”Vi vill visa att lärande i arbetslivet inte är någon konkurrent till utbildningssektorn” /Tormod Skjerve, seniorrådgivare vid arbetsgivarorganisationen Virke. 

Några stora butikskedjor har samarbetat i utvecklingen av rapporten, till exempel den svenska möbeljätten Ikea och den norska dagligvarukedjan Kiwi. Ikea har börjat titta på hur de kan använda Virkes metoder för att skapa kompetensstandarder för alla roller i varuhusen. Kiwi har en egen internutbildning som anställda får gå.

Balanskonst är ordet som används för att beskriva kompetenser i arbetslivet. 

– I ett serviceyrke måste du ofta balansera mellan relationen med människor och även vara bra på teknologi. I handeln finns det också vissa uppgifter som är rutinmässiga, som du måste göra varje dag. Samtidigt ska du tåla nya utmaningar och vara flexibel mot kunder. Du ska kunna vara närvarande när det behövs, kunna prioritera och hålla ett visst tempo, säger Tormod Skjerve.

tormod skjerve.jpg
Tormod Skjerve

Skjerve är aktiv i NVL:s nätverk Kompetens ur ett arbetslivsperspektiv som skrev rapporten med samma namn som publicerades 2017.

– Vi har politiska ramverk, en politisk strategi för kompetensförsörjning i Norge, som ni inte har i Sverige. Vi har översatt rapporten till engelska eftersom vi har förstått att det finns ett internationellt intresse för den. Jag är också bjuden till en EU-konferens i juni för att presentera vår valideringspolitik, säger Tormod Skjerve. 

Viktigt med engagerad personal

DialogWeb har också träffat en handlare för att höra vad hon tänker när hon anställer. Aleksandra Djordjevic är franchisetagare på en matvarubutik i Västertorp i södra Stockholm. Butiken har femton anställda. Några arbetar heltid, men butiken har också flera personer som jobbar extra parallellt med studier.

– Det är jätteviktigt att personen jag anställer är glad, positiv och engagerad. Vi är en liten butik som har mycket fokus på att vi är duktiga på service. När jag letar efter ny personal vill jag ha någon som passar in i vår dynamik och tycker om att ta egna initiativ, säger Aleksandra Djordjevic.

aleksandra5.jpg  
Aleksandra Djordjevic. Foto: Privat 

”När jag letar efter ny personal vill jag ha någon som passar in i vår dynamik och tycker om att ta egna initiativ” /Aleksandra Djordjevic, dagligvaruhandlare.

När hon såg Virkes informationsfilm konstaterade hon att hon ”verkar vara på rätt spår” i sitt eget arbete med rekrytering. Vågskålen för hennes personal kan till exempel stå mellan att å ena sidan ägna sig åt rutinuppgifter som ingår i arbetet, till exempel att packa upp och märka varor, å andra sidan att snabbt lämna uppgifterna för att vara trevlig och hjälpsam mot kunder.

– En annan del av vågskålen är att jag försöker anställa personer som är lite olika personligheter, så att de kan väga upp varandra, säger hon.

Första intrycket är nummer ett

För att jobba i butik krävs ingen akademisk utbildning, men Aleksandra Djordjevic ser gärna att hennes anställda har gått ut gymnasiet. 

– Det är en bra grund för arbetslivet. Det är inget krav, men ofta har de då lärt sig att passa tider och liknande, säger hon.

aleksandra6.jpg  
Aleksandra Djordjevic. Foto: Privat 

Det pratas ibland om att det bör vara möjligt att validera arbetsplatslärande så att det kan visas upp för arbetsgivare på ett papper. Den idén är Aleksandra Djordjevic dock skeptisk till. 

– Jag tror inte det skulle vara en höjdare. Då kan de ju skriva ner egenskaper som inte stämmer. Nummer ett för mig är första intrycket, det säger jättemycket om personen framstår som framåt och skakar hand. Det skulle inte gå att få på papper, man måste kunna se egenskaperna, säger hon.

Ladda ner och läs mer om Virkes rapport här.

Rapporten Kompetens ur ett arbetslivsperspektiv.