Yrkesutbildningen spurtar efter lång lunk

 

 

Därför är det spännande att få ställa två frågor om den nya yrkeshögskolan till Anders Franzén, utredaren bakom betänkandet.

Sneglade man på yrkesutbildningen i de andra nordiska länderna i arbetet med det förslag som nu ligger?
Ja, kanske i början. Men snart blev det klarlagt att motsvarigheten till flera polytechnic-utbildningar i t ex Finland redan finns inom ramen för den svenska högskolan. Det som nu kommer att byggas upp, om Riksdagen fattar beslut enligt förslaget, blir ganska unikt. Det blir ett relativt snabbrörligt system där yrkesutbildning på eftergymnasial nivå erbjuds utifrån arbetsmarknadens behov. Den byggs inte fast i hus och institutioner. Ingen forskningsanknytning eftersträvas där. Systemet måste bli mycket flexibelt för att kunna möta snabbt uppkomna behov.

Blir det här Yrkeslyftet att jämföra med det tidigare Kunskapslyftet i Sverige?
Det har ju varit på gång länge och många initiativ har tagits. Inte minst har man lärt mycket av KY-utbildningarna (Kvalificerade yrkesutbildning). Bakgrunden har varit att man från näringslivet påtalat vikten av en god grundutbildning och omfattande kompetenskrav för att personalen ska kunna möta arbetslivets förändringar. Om det verkligen blir ett riktigt lyft för yrkesutbildningen beror på hur mycket pengar man avsätter och om man tillåter statlig studiefinansiering som till all annan högre utbildning. Det senare är ett måste ur jämlikhetssynpunkt, understryker Anders Franzén.

Regional samordning av praktik och lärlingsstöd

Ett annat måste är samordning. För att man ska få ut bra resultat av de satsningar som nu står för dörren i Sverige är det av avgörande betydelse att man har regional samordning. Det säger Jan Zakrisson på Kommunförbundet i Jämtland. 2007 beviljades LärCentrum Jämtland pengar för ett NordPlus-projekt kallat LärVal Norden. Tillsammans med kollegor i Norge, Åland och Island har han arbetat med kunskapsutbyte kring yrkesutbildning för vuxna i Norden. Satsning på dyr yrkesutbildning måste göras gemensamt. Det såg vi tydligt när vi var på studiebesök i Lillehammer/Valdres, berättar han. I Norge har man i varje fylke samordning i form av ”opplaeringskontor” med mäklare som organiseras och finansieras av fylket till gagn för kommuner, arbetsförmedling, företag m fl aktörer. Utan en sådan samordning mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare, praktikplatser, handledare och lärare står sig alla övriga satsningar slätt.

Givande nordiska jämförelser

Jan Zakrisson berättar vidare om liknande modeller på Åland och Island. Exempelvis tar fackliga organisationer aktiv del i verksamheten vid isländska lärcentra. Det är alltså uppenbart att den som gör en resa har något att berätta och att NordPlus-utbytet hjälper till att ge näring åt fantasin. Förhoppningsvis hjälper den nu till med ett jättekliv framåt för yrkesutbildningen i Sverige!

Länkar:
www.regeringen.se/sb/d/10005/a/101362
www.larcentra.jamtland.net/Default.aspx?id=4174


Yrkesutbildning i förändring

I jämförelse med flera av våra nordiska grannar har det svenska systemet för längre yrkesutbildning inte varit särskilt välutvecklat. Men nu börjar ett antal initiativ visa vägen till ett system för svensk högre yrkesutbildning.

Yrkeshögskolan
Den nya yrkeshögskolan införs med start i juli 2009. Den kommer då att ersätta försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning (KY). Kurserna kommer att ges över hela landet av anordnare som antagits att ingå i yrkeshögskolans kvalitetssystem. Dessa anordnare kan ansöka om statligt ekonomiskt stöd. Systemet innebär att det inte kommer att finnas en byggnad med skylt ”Yrkeshögskola” i en stad utan det blir ett system med olika anordnare runt om i landet som svarar mot arbetsmarknadens behov – lokalt, regional och nationellt. Dessa kommer att variera över tiden beroende på en föränderlig arbetsmarknads behov.
Av den som antas på en yrkeshögskolekurs kommer det att krävas genomgången gymnasieskola med godkänt slutbetyg. Yrkeshögskolestudierna kan antingen resultera i en yrkesskoleexamen efter 60 veckor eller i en kvalificeras yrkesskoleexamen efter 80 veckor som också omfattat ett examensarbete.

Lärlingssystem och yrkeskurser på Komvux
Inför årets budgetproposition har regeringen aviserat att man kommer att utvidga pågående försöksverksamhet med systemet med gymnasial lärling med 1000 platser. Därutöver satsar man också rejält på pengar till yrkeskurser i vuxenutbildningen. Där ska bli möjligt att utbilda sig till bilmekaniker, undersköterska, kock eller byggnadsarbetare också efter det att man fyllt 20 år.