För snart 20 år sedan grundades Östersjöfonden av affärsmannen Anders Wiklöf, som ville vända den negativa utvecklingen för Östersjön. Idag ser fondens verksamhetsledare försiktigt optimistiskt på framtiden. - Det sker förändringar, men det går långsamt, säger han.

Ändringen i högskolelagen blev viktig för främjandet av utbildning för hållbar utveckling i Sverige, berättar Carl Lindberg, rådgivare till Svenska UNESCO-rådet. Nu har det blivit lite av en underifrånrörelse som garanteras av en rad entusiaster runt om i landet. Se bara på Skolor för hållbar utveckling, de är verkligen goda exempel på det!

Klimatförändringen är inte dagens enda miljöproblem. Vi har också gifter och kemikalier i vår omgivning, övergödda och sura vattendrag, vi har arter som försvinner för att aldrig komma igen. För att nämna några exempel.

Det nordiska projektet Balansakten sprider idéer om hållbar utveckling till folkbildningsinstitutionerna i Norden. Finland har ännu mycket att lära av sina nordiska grannar.

Det kan låta som en kliché att säga att yrke och utbildning går hand i hand, men om vi tittar närmare på de två och börjar bena ut hur de påverkar varandra och varför, kommer vi till ett pussel med väldigt många bitar som kan bilda ett oändligt antal mönster. Det är arbetet med det pusslet som vi belyser i detta nummer av DialogWeb som har Yrke och utbildning som tema.

Lärande på arbetsplatsen uppskattas allt mera på grund av de ständiga förändringar som arbetsplatserna genomgår. Det konstaterades vid den internationella konferensen kring lärande och yrke, The 4th EARLI SIG 14 Learning and Professional Development Conference, som hölls i Jyväskylä i slutet av augusti. I konferensen deltog över 200 personer från 16 länder.

Med de många beslut på yrkesutbildningens område som nu verkar falla på plats i Sverige, flyttas positionerna fram. Yrkeslivet har förändrats snabbt, men utbildningen har inte hållit jämna steg. Utredningar har lagts i malpåse i olika omgångar, men genom yrkeshögskoleförslaget SOU 2008:29 Yrkeshögskolan – För yrkeskunnande i förändring, verka det äntligen hända något rejält.

NVL:s nätverk Effekter i Vägledning har kartlagt befintlig forskning på vägledningsområdet samt undersökt vilken typ av effekter av vägledning man kan hitta och i vilken omfattning. Finns det studier som kan påvisa effekter av vägledning, och i så fall, vilka typer av effekter? Och vad förväntar sig beslutsfattare?

Projektledare Robert Jansson håller på att skapa en gemensam ingång till validering och vuxenutbildning på Åland.

Under halva livet befann jag mig i ett språkligt och kulturellt utanförskap, som inte upphörde förrän jag flyttade till rötterna på Åland.

Att funktionshindrade direkt och med stöd av handledare går ut i arbetslivet är utmärkande för det åländska projektet ”Stöd i arbete”. Lärandet sker på vanliga arbetsplatser med hjälp av autentiska arbetsuppgifter och en tillgänglig handledare.

Vi är till för alla och vill nå så många som möjligt, säger Hany Kullab, studiekonsulent och projektledare inom Studieförbundet Ibn Rushd. Vårt arbete syftar till integration och att nå alla oavsett religion.

För elva år sedan emigrerade Olga Nerman med sin familj från Ukraina till Finland. Hon var då 32 år.

Ofta är finskläraren den enda person en person med invandrarbakgrund talar finska med och det sätter stor press på läraren. Bristen på kontakt med det finländska samhället är ofta orsak till att språkinlärningen hos invandrare går långsamt. Det är Hanna Orblins erfarenhet. Hon har arbetat som språklärare för invandrare både i Sverige och Finland sedan 1970-talet.

Kvalitet i folkbildningen handlar om att möta medborgarsamhällets krav. Ingen lätt match konstaterar Jyrki Ijäs som är generalsekreterare för Finlands Folkhögskolförening.

I dagarna presenterar Folkbildningsrådet i Sverige sin rapport Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007. Det sker i kölvattnet av den svenska regeringens folkbildningsproposition 2006 som ledde till en rad olika kvalitetsprojekt både inom studieförbund och på folkhögskolor. De täcker många olika angreppssätt på kvalitetsarbete.

På Åland har det av ESF och Landskapsregeringen finansierade projektet ”Sjökaptener i hamn” just kört i gång. Syftet är att utforma och utpröva ett system som ökar förutsättningarna för vuxna studerande inom professionsutbildningar att fullfölja sina högskolestudier och ta ut sin examen. Det gynnar både anställningsbarheten och utbildningskvaliteten.

Helst hade Bill Parsons genast velat ha ett jobb som motsvarade hans kvalifikationer, men innan han nådde målet blev vägen genom vuxenutbildningsdjungeln ganska snårig.

Ålands Handelsläroverk är en gymnasieskola som ordnar utbildningar för ungdomar och vuxna. Sedan 1998 har de erbjudit flerformsstudier för vuxenstuderande.

Det blev en rejäl kick framåt när vi började se möjligheterna med nätbaserade lärgemenskaper, säger Ingemar Svensson.

Medborgardiskussioner på Internet kan vara ett sätt att få folk att mera aktivt delta i den demokratiska beslutsprocessen. Unikt finländskt experiment tar reda på nya möjligheter.

”Det här var en viktig kurs för mig och jag hoppas att fler kan få möjlighet att gå liknande kurser utformade även för andra branscher. Det skulle behövas kurser för snickeri, svetsning och många andra områden”, anser vaktmästaren Junaid Amin Jabbar.

En stor utmaning för folkbildningen i Finland är den stora grupp av unga män som riskerar att falla helt utanför samhället. Att finansieringen av utbildningen i dag fokuserar på kvantitet i stället för innehåll gynnar inte dem som löper risk att bli utslagna.

”Det återstår mycket att göra innan vi uppnått lika villkor för alla. Handlingsplanen pekar på många viktiga områden att ta sig an” sa EAEAs nyss installerade generalsekreterare Regina Ebner, när hon presenterade sig för auditoriet vid öppningsceremonin i den vackra universitetsaulan.

Ett arbetsliv för alla är det övergripande temat för det här numret av DialogWeb. Artiklarna illustrerar verkligen de många infallsvinklar som man kan ha till denna rubrik från de olika nordiska länderna.

Vi är bäst på att bemanna jobb som kräver många, säger Åsa Berg tf chef för Samhall region Sundsvall. Anledningen till att vi lyckas är att vi kan matcha rätt personer med rätt uppdrag. Hos oss kan människor med funktionshinder utvecklas genom arbete.

– Jag trodde nog att jag var den sista som skulle skaffa en dator. Pensionerade kontorstjänstemannen Lis-Beth Nyberg från Dalsbruk sitter vid sin dator och visar ett bildspel med gamla fotografier som hennes väninna har skickat till henne via e-post. Hennes fascination inför datorns möjligheter går inte att ta miste på. Hon har överraskat både sig själv och sin omgivning med sitt nya intresse.

På Åland har det under fyra år pågått ett EU-finansierat projekt, Flex-learn - system för flexibel vuxenutbildning. Projektets målsättning har varit att utveckla ett system för flexibla vuxenstudier på Åland. I realiteten fanns inget befintligt system att utveckla utan ett nytt system har utarbetats. Projektet systembygge går under namnet Öppna gymnasieskolan.

Det går inte att tillämpa någon vanlig ISO-certifiering för våra kurser, säger verksamhetsansvarige Tommy Birgersson vid KY-utbildningen i Härnösand. Vi bygger ett kvalitetssäkringssystem samtidigt som vi utformar utbildningen.

I entreprenad- och fastighetsserviceföretaget Are Oy får nästan var tionde anställd yrkesutbildning via ett läroavtal. Detta är en medveten utbildningsstrategi från ledningens sida eftersom det både underlättar nyrekrytering och garanterar att personalen, som till största delen är montörer, får en yrkeskunskap som är up-to-date. I läroavtalsutbildningen finns det dessutom en inbyggd kvalitetskontroll.

Det är lätt att konstatera att kvalitetsarbete i relation till vuxenutbildning är en prioriterad fråga i våra nordiska länder. Att utbildning för vuxna ska hålla god kvalitet ses som en självklarhet. Systemen kan vara av olika slag, allt från att i huvudsak förlita sig på kursvärderingar till mera avancerade system som även försöker bedöma effekterna t.ex. i relation till ökad reell kompetens.

Många kvalitetssystem är idag inriktade på att ställa upp lätt mätbara mål och att i relation till detta ange en viss procentsiffra som gräns för vad som ska räknas som hög eller låg kvalitet. I sådana fall, hävdar jag, att vi bygger system som är tämligen innehållslösa.

Finlands befolkning åldras snabbare än i det övriga Norden. I framtiden kan det innebära att kraven på vuxenutbildningen ställs av en stor, rik och frisk pensionärsskara. Framtidsforskaren Anita Rubin efterlyser en ny syn på begrepp som skola och bildning.

-Vår största utmaning är att utveckla Åland som destination och bli ett attraktivt resmål i den internationella konkurrensen. För samma pengar och tid som man åker färja till Åland flyger man med lågprisflyg till storstäderna i Europa. I framtiden ska turisterna komma även om priserna fördubblas, säger Annica Jansson VD vid Ålands turistförbund.

Folkbildningen kan erbjuda vägar till personlig utveckling i ett föränderligt arbetsliv. Det är viktigt att lyfta fram den uppgiften när man reflekterar kring utmaningarna i framtiden, säger Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare vid folkbildningsrådet i Sverige.

Under termen distansnätverk kan man läsa in många olika sorters sammanslutningar.

I det här numret av DialogWeb speglar vi hur man från olika utgångspunkter arbetar i nätverk för distansutbildning. Det sker dels för att överbrygga geografiska avstånd dels för att hålla samman människor som har samma – ofta ganska specifika - intresseområden.

För att utveckla nätbaserat lärande krävs både tekniska resurser och ett utvecklingsarbete. Det är inte självklart att lärare hinner sätta sig in i den mångfald av nya frågor detta kräver. På Åland står lärcentret Navigare för utvecklingen av tekniska resurser och tekniskt stöd medan projektet Flex-learn arbetat för att utveckla ett flexibelt system – Öppna gymnasieskolan – för vuxnas lärande.

Medborgarinstitutet i Mariehamn firar i år 60 år. Liksom andra liknande institut i Finland startades verksamheten utifrån tanken om att skapa förutsättningar för folkbildning. Idén är fortfarande densamma men i och med utvecklingen inom IKT har man har försökt anpassa sig till de nya möjligheter som erbjuds. Det har visat sig att det inte är alldeles enkelt.