DEMOS skulle kunna innebära en renässans för den klassiska folkbildningen i Sverige.

Finland har 28 lagar där kommunernas skyldighet att lyssna på sina invånare omnämns. I praktiken varierar graden av medborgarinflytande ändå mycket beroende på boendeort. En föregångare i aktivt medborgarskap är Åbo stad.

Att hitta nya kommunikationssätt för att öka möjligheten till deltagande i olika sammanhang och därmed skapa likvärdiga villkor för skärgården på Åland, var syftet med en skärgårdsgemensam förprojektering som gjordes av konsult Carola Eklund i Kumlinge för ett par år sedan.

Vid Jyväskylä universitet grundades för ett år sedan ett kompetenscenter för livslång vägledning, Centre for Lifelong Guidance Expertise, som skall fungera som en tvärvetenskaplig forsknings- och utbildningsenhet. Centret är ett svar på den resolution om livslång vägledning som antogs av EU:s undervisningsministrar år 2004.

Någon omfattande forskning om vägledning har knappt funnits i Sverige tidigare. Men nu har flera större initiativ tagits på området.

Projektledare Lis Karlsson i Ålands södra skärgård är mellanhanden som leder skärgårdsbor i behov av personlig eller företagsrelaterad utveckling vidare till relevanta myndigheter, rådgivande organ eller nätverk. Hon bor med sin familj bland skärgårdsborna i Föglö och har jobbat två år för projektet. Ursprungligen är hon hemma från fjällen i Dalarna i Sverige.

När vuxna vill sätta sig på skolbänken igen har de behov av professionell och insiktsfull vägledning. En speciell utmaning är det att erbjuda vägledning till den växande skara vuxna som vill orientera sig om distansstudier eller som redan läser på distans.

Välkommen till ett nytt år med DialogWeb! Under 2007 är det Finland som har ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet.

Om lärande som bidrag till god livskvalitet handlar en rapport om undervisning för vuxna med specialpedagogiska behov i Danmark, Norge och Sverige.

Engagerade pedagoger kan många gånger vara minst lika kraftfulla pådrivare som offentliga beslutsfattare och representanterna för de olika politiska partierna. En sådan förening är Riksföreningen Särvuxpedagogerna.

Vi talar ofta om läs- och skrivförmåga som om det vore en generell förmåga – om man väl lärt sig läsa antas man kunna läsa vilken texts som helst. Samma föreställningar finns om skrivandet. Vad och hur man läser och skriver varierar dock beroende på sammanhang och syfte.

Detta nummer av DialogWeb handlar om specialpedagogik för vuxna och om funktionell språkundervisning. Samtidigt illustrerar den hur mångfacetterad situationen i Norden och i de baltiska staterna är idag.

Möjligheterna till organiserad vuxenundervisning för finlandssvenskar med utvecklingsstörning/ funktionshinder (t.ex. fysiska, intellektuella, emotionella, sociala och språkliga) har visat sig vara begränsade.

Det gäller att inte falla i ”endera-diket” då man diskuterar undervisning för personer med specialpedagogiska behov. Vid valet av inkludering eller segregering måste man först och främst se till den enskilda individens behov. Ideologin får inte bli viktigare.

Lärande i arbetet på Kökar utgår från litenhet och långa resor.

Just nu pågår en omfattande generationsväxling inom skatteförvaltningen i Finland och det betyder att man står inför en ekvation som är svår att lösa. Hur ska överföringen av kunskap, där en stor del är tyst kunskap, kunna göras effektivare?

I dessa tider då man från Skolverket kritiserar resultatet av studier i SFI, Svenska för invandrare, är det på sin plats att rikta strålkastarna på några alternativa sätt att erbjuda undervisning för dem som vill lära sig svenska och arbeta samtidigt. Särskilt intressant är att hitta konstruktiva lösningar där studierna och arbetet kan kombineras och befrukta varandra. Tydligt är att det behövs flexibla lösningar. Här ger vi några exempel.

En allt större del av vuxnas lärande sker på arbetsplatsen. Det nordiska nätverket för vuxnas lärande, LiA, talar om arbetsplatsen som det nya klassrummet. Det är inget litet klassrum med tanke på att nära 80 procent av den vuxna befolkningen i Norden är ute i arbetslivet. Både det faktum att arbetslivet kan ses som en stor plattform för lärandet och att såväl arbetet, arbetslivet som arbetsplatserna förändras i rask takt innebär stora utmaningar.

Under åren 2004- 2006 lades det ner mycket resurser på att kartlägga och systematisera kvalitetsarbetet i vuxenutbildningen i Sverige. Vuxnas lärande äger rum på många arenor och alla dessa omfattas av de tre dokument kring lärande och kvalitet, som nu finns som vägledning och inspiration för kvalitetsarbetet. Men hur stort praktiskt värde har då detta arbete haft för verksamheten?

Validering är ett nytt begrepp inom åländsk vuxenutbildning. I det förslag till omstrukturering av såväl gymnasieutbildningen som vuxenutbildningen (se DialogWeb 5/2006 för en närmare beskrivning) som gavs i slutrapporten av kommitté Struktur-07 anges att vuxenutbildningen ska ansvara för validering av enskilda individers yrkeskunskaper och studieprestationer inom olika yrkesområden.

Ett enhetligt och enkelt sätt att mäta kvalitet efterlyser Sari Summanen som är rektor för medborgarinstitutet i Nilsiä i Norra Savolax. I en vetenskaplig studie har hon undersökt kvalitetsarbetet i sexton medborgar- och arbetarinstitut i samma region.

Litet är vackert är en fin tanke som inte längre fungerar. Det säger Pirkko Cygnel som har över trettio års erfarenhet av att leda ett litet tvåspråkigt arbetarinstitut i Dragsfjärd på Kimitoön i den åboländska skärgården.

Samisk kultur och samiskt näringsliv kan inte överleva och utvecklas utan omfattande, motiverande och välproducerade utbildningar. Vid Sámij åhpadusguovdásj i Jokkmokk – Jåhkåmåhkke har man sedan länge förstått det.

I juni lämnade kommittén Struktur-07 in sin slutrapport om hur ungdomsutbildningen ska omorganiseras. Den föreslagna omorganisationen omfattar även vuxenutbildningen. I artikeln presenteras de aspekter av omorganiseringen som särskilt berör vuxenutbildningen.

Den här artikeln handlar om en specifik form av vuxenutbildning – fortbildning – inom en specifik sektor av det åländska näringslivet, sjöfarten. Artikeln behandlar olika trender och förändringar i samhället som bidragit till att behov av fortbildning inom nya områden har utvecklats över tid.

Alt for få grønlændere får en kompetencegivende uddannelse. Mange arbejder ufaglært med stor risiko for ledighed samtidig med, at samfundet er afhængigt af dyr, tilkaldt arbejdskraft. Nu lægger politikerne op til et markant uddannelsesløft. Snart skal næsten 25 procent af de offentlige udgifter bruges på uddannelse og opkvalificering.

Detta nummer handlar om vuxenutbildning i de självstyrda och glesbebodda områden inom Norden och Baltikum och har således karaktären av skärgård, glesbygd och minoritet.

Ingress (visas i rss-kanalen)