Hur kan vi stöda ungas engagemang i frågor som berör hållbar utveckling? Och hur reagerar våra lärarutbildningar på den utmaningen? Vad kan vi göra bättre inom det nordiska samarbetet?
Med de här frågeställningarna inbjöd ordförandelandet Finland till en spirituell virtuell konferens i början av juni. Rubriken för konferensen som genomfördes i samarbete med NVL var Alla påverkar.
En röd tråd kom fram
De inbjudna talarna var eniga om betydelsen av att ämnet hållbar utveckling nu lyfts fram på bred front.
– Vi har hög levnadsstandard men vi lever inte hållbart. Vi måste sätta fokus på de vuxna, för de unga är redan medvetna, sa Henrika Nordin från Bildningsalliansen i Finland.
Det fanns en röd tråd som löpte genom de många talturerna. Det var betoningen på att man tar de ungas känslor kring klimatfrågor på allvar, att man lyckas förmedla trygghet, och insikten om att ingen är ensam.
Det här har hänt
Ordförandelandet Finland vill stärka lärarnas kunnande, utbyta erfarenheter och bygga starka nätverk mellan de nordiska länderna inom hållbar utveckling. Man vill samtidigt höja kompetensen i hållbar utveckling på alla utbildningsnivåer.
Steg ett
I mars 2021 ordnades ett kick-off-tillfälle där man försökte utröna om det finns intresse för att bygga ett nordiskt nätverk som kan stärka lärarkompetenserna. Intresset var stort och mellan 70–80 personer deltog.
Steg två
Nästa konkreta sak inom nätverksbyggandet blev den virtuella konferensen Alla påverkar som hölls den 8–9 juni ”i Helsingfors”.
Mera mat och action
Under den första konferensdagen hölls flera workshopar där deltagarna fick diskutera i mindre break-out-grupper. I en av dem avhandlades huvudfrågorna: Vad behöver jag som lärare och utbildare? Vad behöver vi göra på nordisk nivå?
– Lyft fram skolmåltiden som en möjlighet inom hållbar utveckling. Skolmåltiden är något unikt för våra nordiska länder och något vi har gemensamt.
Det föreslog Kristiina Janhonen som är forskare inom området vid Helsingfors universitet.
Förutom konkreta förslag kunde man se en tydlig beställning på mera action. Varför är det så svårt att agera fast kunskapen finns?
– Vi behöver inte mera information och kunskap, utan nu behöver vi handla. Hur ska hållbarhetsfrågorna integreras i det arbete vi redan gör? frågade universitetslektorn Birgit Schaffar-Kronqvist från Helsingfors universitet.
– Læs også artiklen ”En cirkusskola på konferens”
Hur få bort stela strukturer?
En problematik som lyftes fram var svårigheterna med att integrera hållbarhetsfrågorna i de stela universitetssstrukturerna. De bygger ofta på fast schemaläggning och strikt förhandsplanering.
Och inte oväntat kom deltagarna också in på frågor som gäller resurseringen. Det krävs tid och pengar för att kunna etablera hållbara och permanenta strukturer. Samtidigt var det flera som ställde sig frågan: Hur får vi information om de nordiska nätverken inom området för hållbarhetsfrågor som faktiskt redan finns?
Orken tryter bland lärare
Lärarnas överbelastade arbetssituation var ett annat ämne som låg på ytan. Konklusionen blev att visst kan lärare inspirera, men det behöver också själva erhålla stöd och hjälp.
– Vem orkar engagera sig när man just och just överlever ett läsår i taget, hördes en kommentar i diskussionsflödet. Avsätt tid för arbetet. Tre dagar per termin. Vi saknar varken vilja eller kunskap, men däremot tid.
– Vi behöver också ha skolledarna med för att få till stånd ett förändringsarbete som håller på sikt, sa undervisningsrådet Karin Bårman från Skolverket i Sverige.
Skapa nya mikrokurser
Bland de konkreta förslagen som lyftes fram nämndes moduler inom hållbarhetsfostran som kunde förverkligas i samarbete med fria bildningen. Ett annat förslag var en online-utbildning som säkerställer att alla studerande uppnår åtminstone en grundnivå inom ämnet.
Nordplus som är Nordiska ministerrådets program för samarbete mellan högskolor och universitet nämndes också som en viktig komponent för att etablera strukturer.
Tänk kreativt och snabbt
Ulla-Jill Karlsson från undervisnings-och kulturministeriet i Finland hörde till konferensens arrangörer, och hon lyssnade intensivt in problematiken.
– Min input här är att möjliggöra ett tätare samarbete på nordisk nivå. När jag hör om de strukturella nationella problemen, så kunde det ligga nära till hands att just utveckla lärarutbildningen genom nordiskt samarbete.
Samarbete kunde enligt henne ske som exempel inom ramarna för läroplansarbetet eller kring enskilda kurser.
– På EU nivå talar man för tillfället om små läromoduler som en del av kontinuerligt lärande. Det här är ett exempel på sådant man borde göra på nordisk nivå för att utveckla alternativ som kräver snabbare åtgärder än vad våra strukturer möjliggör. Hon uppmanar:
– Tänk kreativt, och kom med ideér som vi förhoppningsvis kan förverkliga på nordisk nivå.
– Læs også artiklen ”Finland fick splitterny ägkarta för kontinuerligt lärande”
