Myndigheter och centrala organisationer
Det strategiska arbetet och visst utvecklingsarbete styrs och koordineras av Undervisnings- och kulturministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) är en del av statsrådet, som består av ministerierna och de ministrar de leds av. Ministeriet bistår regeringen i politikplanering, riktlinjer och förverkligande.
Ministeriets uppgift är att se till att den information som behövs för att fatta politiska beslut finns att tillgå. Ministeriet bereder lagar, författningar och beslut samt ärenden i anslutning till hur budgetmedlen används.
Ministeriet leder också verksamheten inom sitt förvaltningsområde och representerar Finland i EU:s organ och i det internationella samarbetet.
Till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde hör enligt statsrådets reglemente:
- forskning, utbildning och småbarnspedagogik
- konst, kultur, idrott och ungdomsarbete
- arkiv-, musei- och del allmänna biblioteksväsendet
- evangelisk-lutherska kyrkan, det ortodoxa kyrkosamfundet samt övriga religiösa samfund
- studiestödet
- upphovsrätt
Länk.
Utbildningsstyrelsen
UBS är en expertmyndighet som leder och utvecklar undervisningen och utbildningen i Finland samt främjar internationalisering.
Fritt Bildningsarbete
Fritt Bildningsarbete är centralorganisationen som utvecklar och intressebevakar fri bildning i Finland.
Studiecentralerna rf
Studiecentralerna rf är centralorganisation för studiecentralerna (studieförbunden) i Finland
AMKE
AMKE är intressebevakare för yrkesutbildningen i Finland.
Kansanvalistusseura
Kansanvalistusseura är en organisation som utvecklar och stöder det livslånga lärandet i Finland utifrån ett bildningsideal.
Svenska Folkskolans Vänner
Svenska Folkskolans vänner är en organisation som utvecklar och stöder det livslånga lärandet på svenska i Finland, samt finansierar undervisnings, utbildnings- och kulturprojekt.
Utbildningssystemet
Utbildningssystemet i Finland utgår från tanken om det livslånga lärandet. Målsättningarna, som regelbundet uppdateras, förutsätter ett läroutbud som är omfattande, tillgängligt och förmånligt. I ett land med 5,5 miljoner invånare utspridda över ett stort geografiskt område ställer detta stora krav på utbildningsinstitutionerna. I dagsläget ges vuxenutbildning i över 1000 läroanstalter. För att klara sig ekonomiskt arbetar många av dem med flera olika typer av utbildningar och målgrupper.
Vuxenutbildning ges vid universitet och yrkeshögskolor, vid yrkesläroanstalter, vuxenutbildningscenter och specialyrkesläroanstalter, i medborgarinstitut, arbetarinstitut och folkhögskolor, vid sommaruniversitet, vuxengymnasier och studiecentraler, vid idrottsutbildningscenter, musikläroanstalter, i företag och som personalutbildning på arbetsplatserna. Vuxenutbildningens betydelse ökar hela tiden eftersom förändringar i arbetslivet skapar nya utbildningsbehov.
I regeringsprogram och diverse strategiska dokument från Undervisnings- och kulturministeriet talar man ofta om 3 typiska drag för utbildningssystemet i Finland.
1. Tillgänglighet. Alla skall erbjudas samma möjligheter. Stödmekanismer har utvecklats och finns tillgängliga för sådanade lärande som har speciella behov. Skillnaden i utbud och kvalité mellan olika skolor är liten, och nivån på lärare är hög i hela landet. Under senare år har idéen om tillgänglighet också kommit att handla om lättare övergångar mellan olika utbildningsformer och nivåer.
2. Utbildningssystemet bygger på tillit och ansvar. Finland har inte gått in för en hård centralstyrning av undervisningen. Istället finns klara målsättningar uppställda i läroplaner, kvalitativa mätare och strategidokument. Lärarens och institutionens autonomi är hög, inom ramen för de uppställda målen. Institutioner inom högre utbildning är autonoma, och läroanstalterna inom den fria bildningen har (som redan namnet antyder) alltid haft ett omfattande självbestämmande.
3. Det livslånga lärandet är i fokus. Tanken om lärande från vaggan till graven finns inskrivet i läroplanerna för de olika stadierna, och är ett rättesnöre vid allokering av statliga medel. Tröskeln in till lärande skall vara så låg som möjligt, och på senare år har också den uppsökande verksamheten och den livslånga vägledningen fått större uppmärksamhet.
Förskoleundervisning, grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet är kostnadsfria och även därefter är utbildningen till största delen kostnadsfri. Vuxenutbildning kan bekostas av den studerande eller vara läroavtals-, arbetskrafts- eller personalutbildning.
Utbildningssystemet omfattar småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, utbildning på andra stadiet och högskoleutbildning. Vuxenutbildning erbjuds på alla utbildningsstadier.
Vuxenutbildning kan vara undervisning för grundexamen, studier som ingår i en examen, utbildning som förbereder för fristående examen, läroavtalsutbildning, tilläggs- och påbyggnadsutbildning som uppdaterar och utvidgar yrkeskompetensen eller samhälleliga studier och hobbystudier som ger medborgar- eller arbetslivsfärdigheter.
Läs mer:
Finnish education in a nutshell.
