Finland satsar på framtidens kompetens för alla

Europaåret för kompetens har nyligen avslutats. Syftet har varit att på olika sätt uppmärksamma betydelsen av kompetensutveckling hos befolkningen i arbetsför ålder.

– Det här är ju vår kärnverksamhet och någonting vi arbetar med hela tiden, inte enbart under temaåret. Vi har gjort vissa punktinsatser med anledning av året, och det är bra att det kontinuerliga lärande uppmärksammas, säger Kirsi Heinivirta glatt.

Nytt servicecenter

Kirsi Heinivirta har tidigare arbetat vid undervisnings och kulturministeriet och är nu chef för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Skols som det förkortas startade för två och ett halvt år sedan och verksamheten har kommit bra i gång. Uppdraget är klart och tydligt definierat.
– Vi ska stöda det kontinuerliga lärande i Finland. Till uppdraget hör till exempel att förutse arbetslivets behov. Det som vi har extra stort fokus på är de grupper som inte överhuvudtaget deltar i någon form av utbildning, säger Heinivirta.

Söka upp och uppmuntra

Att den grupp av människor som står utanför är högprioriterad kan projektchefen Milma Arola intyga. Hur ska man få dem mera aktiva? Det är vad hennes projekt går ut på.

– Vi har många hundratusen finländare som har stora brister när det gäller grundfärdigheterna i till exempel läsförmåga och digitalt kunnande. Gruppen är mycket heterogen.
Arola berättar om Skols forskningsprojekt som hör ihop med arbetsförmedling. Det sker i samarbete med Etla, Labore och Arbetshälsoinstitutet.
– I pilotprojektet söker man upp lågutbildade personer på arbetsplatser och erbjuder dem vägledning och utbildningsrådgivning. På det här sättet får vi fram undersökningsdata som berättar om huruvida man genom information och vägledning kan öka utbildningsbenägenheten bland lågutbildade.
Hon berättar att många människor har svag självkänsla och ser sig själv som en person som inte kan utbilda sig. Här handlar det om att genom god vägledning uppmuntra till fortsatta studier.

Nya sätt att studera

Kirsi Heinivirta listar snabbt några goda och dåliga sidor som gäller det kontinuerliga lärande i Finland. Till de goda hör att Finland värderar utbildning väldigt högt.
– Men just därför blir det ofta väldigt stort fokus på utbildningar som leder till en examen. Det här leder till att många som kanske redan har en utbildning skaffar sig ytterligare en lång utbildning till.
Kirsi Heinvirta säger att det nu finns ett stort behov av att skräddarsy helt andra typer av utbildningar.
– Det vi saknar är fler korta modulbaserade utbildningar som kanske varar från en månad upp till ett år och som går att förverkliga vid sidan om arbete och familjeliv.

Kompass för kompetens

Europaåret för kompetens (European Year of Skills) är ett initiativ av Europeiska kommissionen. Avsikten har varit att Europa ska bli bättre på att matcha olika människors ambitioner och kompetenser med de möjligheter som finns på arbetsmarknaden. Men kompetensen måste vara relevant för arbetsmarknadens behov.

Milma Arola berättar om ett digitalt verktyg man utvecklat inom Skols för det här ändamålet. Det är en kompass för kompetensbehov (se faktarutan). Hon nämner också ett nytt pilotförsök kring utvecklande av basfärdigheter hos fångar. Det här är ett sätt att nå ut till olika marginaliserade grupper i samhället.

Vem ska vi satsa på?

I Finland genomför regeringen just nu hårda inbesparingar som också drabbar vuxenutbildningen och det kontinuerliga lärande.
– De offentliga pengarna minskar, och just av den orsaken måste vi se över utbildningsfältet så utbildningarna riktas så bra som möjligt. Resurserna är små, men behovet av det kontinuerliga lärande är ändlöst. Vem och vilka områden ska vi satsa på? Det är en viktig fråga, säger Kirsi Heinivirta.
Milma Arola är inne på samma linje och lyfter också fram problematiken med att det främst är sådana personer som kanske redan har en hög utbildning som utbildar sig, medan andra helt fallit av kälken.
– Vi ser att det finns en stor polarisering inom det här området i Finland, säger hon.

Bra modell med flera sektorer

I nuläget har Skols ännu inte hunnit utveckla det nordiska samarbetet. Kirsi Heinivirta ger ändå ett tips till övriga Norden. Det har att göra med hur man kan gynna utvecklingen av det kontinuerliga lärande i den egna nationen.
Bakom Skols står i dag två ministerier. De är undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet. Heinivirta är van från tidigare vid att arbeta sektorgränsöverskridande.
– Det är väldigt viktigt att det finns många sektorer inblandade när man vill utveckla det kontineurliga lärande, annars blir det för snäva infallsvinklar. Det ska inte finnas endast på ett bord. Den här modellen vi har i Finland är man också nyfken på i övriga Europa.