– När den svåra influensan spanska sjukan härjade i Europa under 1918–1920 fanns det plötsligt behov av studier på distans. Vår stiftelse hade som ett av sina verksamhetsområden att fungera som ett brevinsititut på den här tiden, berättar Lauri Tuomi.
Just nu spelar han med många strängar på sin lyra. I år firar hans arbetsplats stort jubileum och arbetet räcker till. Under de senaste 150 åren har det obundna Folkupplysningssällskapet fungerat som en modig kämpe för vardagsbildning i Finland. Det är samtidigt landets äldsta stiftelse för bildning.
– Det livslånga lärande och vuxenutbildning står i centrum för vår verksamhet, men uppdraget har förändrats och förändras kontinuerligt med sin tid, säger Lauri Tuomi.
Nomadskola utomlands
Under den långa tidsperioden på 150 år ryms en stor bredd av olika verksamhetsformer. I början låg fokus på att stärka den nationella identiteten. Vid starten fanns det också i Finland ett stort behov att utbilda vuxna som inte tidigare fått gå i skola. Det här blev aktuellt när landets barn började gå i skola.
– Vi har också hela tiden ett fönster öppet mot världen. Samarbete och att hitta bra samarbetspartner har alltid stått i centrum för vår verksamhet, säger Lauri Tuomi.
Folkupplysningssällskapet har en omfattande internationell verksamhet och samarbetar med EAEA (European Association for the Education of Adults). Man har också olika utvecklingsprojekt med teman som exempelvis tangerar medieläskunnighet och AI.
För barn i grundskola och gymnasium finns den unika Nomadskolan där barn i svenskspråkiga familjer i Finland som är bosatta utomlands för längre eller kortare perioder, erbjuds undervisning i modersmålet. På finska finns en distansskola som är mer omfattande.
Om Folkbildningssällskapet
- KvS-stiftelsen är Finlands äldsta stiftelse för bildningsarbete och livslångt lärande. Den heter på finska Kansanvalistusseura. Här kan du läsa mera.
- Läs också om Bildningshörnan.
Så här påverkar Folkbildningsällskapet
- Innovationer och att utveckla nya arbetsmetoder, men också påverkan är viktiga ledord i den 150 år gamla stiftelsens verksamhet.
- Stiftelsens stora påverkansarbete sker via egna mediekanaler och publiceringsverksamhet.
- Stiftelsen ansvarar till exempel för kommunikationen inom den europeiska takorganisationen för vuxenutbildning EAEA (European Association for the Education of Adults.
- Bland publikationerna kan nämnas den kollegialt granskade vetenskapliga tidskriften Aikuiskasvatus på finska och vuxenutbildningstidskriften ELM Magazine som ges ut på engelska.
Framtiden är hotfull
Men trots att stiftelsen överlevt i 150 år är det ingen självklarhet att den ska fortsätta leva och må bra. Norden har hittills fått stå som en glänsande bildningstrofé som väckt beundran i andra länder, men mindre pengar till bildning är något som också regeringarna i Finland nu beslutat om.
– Vi har fått strama åt vår verksamhet och i december var det riktigt dramatiskt när besluten om nedskärningar kom, säger Lauri Tuomi.
Han hänvisar till att stiftelsen vid sidan om annan stor verksamhet, också bedriver ett eget medborgarinsitut i Helsingfors (Etelä-Helsingin kansalaisopisto) som kräver sina resurser.
Maja från Stormskäret
När Folkupplysningssällskapet började planera 2024 som ett temaår för bildning, visste man inget om kriget i Ukraina. De teman man valt, till exempel hållbar framtid och likabehandling, visade sig bli ännu viktigare än man i sin vildaste fantasi kunnat drömma om.
– Bildning är något som bär hela samhället. I Norden är det inte ett cementerat begrepp utan något dynamiskt som lever med sin tid. Bildning är också grunden i all utbildning, säger Lauri Tuomi.
Han nämner också historisk kännedom och olika kulturyttringar som viktiga grundpelare för en bildad befolkning. Han lyfter som ett konkret exempel fram den finlandssvenska filmen Stormskärs Maja som utspelar sig i äkta åländsk miljö. Den har hans sitftelse varit med och gett bidrag till. Filmen gör just nu succé på biograferna och ger insikt i läskunnighet, men också värderingar och livsförhållanden under krigstillstånd som är lika viktiga nu som på 1850-talet då kriget kastade sin skugga över Åland.
Om Temaåret för bildning
- Temaåret för bildning 2024 har utlysts av Undervisnings- och kulturministeriet och arrangeras i samarbete med Folkbildningssällskapet.
- Målsättningen är kort och gott att förstärka bildningens relevans i människors vardag och nytolka vad begreppet innebär i dag och i framtiden.
- Stiftelsen inbjuder också olika aktörer och nätverk att delta med evenemang.
- Det praktiska förverkligande leds av en kommitté där olika aktörer medverkar. Kommitténs ordförande är Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen. Beskyddare är Finlands tidigare president Tarja Halonen och ungdomssektorns takorganisation Allians.
- De flesta programmen som ordnas är på finska men enstaka erbjuds på svenska.
- En programpunkt är en tvåspråkig (finska och svenska) turnerande föreställning om bildningens historia. Under planering finns städer som Tammerfors, Åbo och Jyväskylä, men också Åland finns med som ett tänkbart alternativ för utställningen.
- Här finns mera info.
Vardagen är viktig
– Skolan kan ge kunskap, men bildning föds endast i växelverkan med människor. Det är därför som vardagsbildning är så viktigt och gör gott för hela samhället, säger Lauri Tuomi.
Han sörjer över att det hittills självklara inte längre är självklart i vårt samhälle, varken för beslutsfattare eller på individnivå.
– Det är illa när långa och starka strukturer för vår bildningstradition monteras ner. På individnivå märks det bristande intresse till exempel genom att det blivit svårare att få folk som ställer upp och utför frivillig verksamhet i närsamhället.
Under de fem år som Lauri Tuomi varit anställd vid Folkupplysningssällskapet har han lärt sig att uppskatta nordiskt samarbete. Han är också medlem av UNESCO-kommissionen i Finland.
– I Norden har vi en gemensam syn på hur ett öppet samhälle ska se ut, men den ökade polarisering vi ser oroar mig, avslutar han.
